Därför kan allt bli fel med bostadsrätten
Gräl om renoveringar. Sopor i trapphuset. Kostsamma balkonger. Att bo i bostadsrätt kan medföra konflikter – och många flyttar till en bostadsrätt utan att egentligen veta vad det innebär. Vi reder ut vanliga frågetecken!
Det man köper är ett medlemskap i en förening, med rätt att nyttja en lägenhet. Man äger inte sin lägenhet i en bostadsrättsförening.
Innan du köper: Ta reda på vad ett medlemskap innebär! Vad får du förändra i lägenheten utan föreningens tillåtelse? Vilka regler gäller i allmänna utrymmen och utomhus? Vilka regler gäller för uthyrning i andra hand?
Tänk efter: Vad kan just du bidra med för föreningens bästa, till exempel i styrelsen eller någon arbetsgrupp?
Alla måste ta ansvar för att stämningen i föreningen ska vara god. Men det är viktigt att styrelsen föregår med gott exempel.
Visst underhåll och renoveringar av fastigheten är nödvändigt, även om det kostar pengar. Styrelsen måste tänka framåt i tiden.
Kerstin Frykberg Andersson är utbildningschef i organisationen Bostadsrätterna, och arbetar bland annat med rådgivning när det uppstått konflikter. Det finns cirka 34 000 bostadsrättsföreningar i Sverige enligt Bolagsverket – och omkring 9 000 av dessa är med i organisationen Bostadsrätterna.
– Det är inte konstigt att människor är engagerade i sin hemmiljö. Där vill man att allt ska vara bra. Men det kan finnas olika uppfattningar om vad "bra" är, säger Kerstin Frykberg Andersson.
Hon menar att många konflikter i bostadsrättsföreningar handlar om kunskapsbrist.
– Som medlem förstår man inte riktigt vad man flyttat in i. Och styrelsen förstår kanske inte riktigt vad styrelsen får bestämma, och vad som beslutas på en stämma, säger Kerstin Frykberg Andersson.
"Man tycker att man kan göra vad man vill"
Ett vanligt missförstånd kan vara att köparen av en bostadsrätt kan tro att hen får göra vad hen vill med boendet.
– Köparen av en bostadsrätt kan ha betalat mycket, och tänker att nu äger man sin lägenhet. Så är det inte. Man har köpt ett medlemskap, och har rätt att nyttja en lägenhet, berättar Kerstin Frykberg Andersson och fortsätter:
– Man tycker att man kan göra vad man vill. Flytta kök, ta ner bärande väggar, ställa sopor i trapphuset. Man förstår inte att man flyttat till ett kollektiv.
Hon pekar på tre grunder för god stämning i en bostadsrättsförening: kunskap, god kommunikation och en öppen atmosfär. Det behöver både styrelsen och enskilda medlemmar tänka på, men styrelsen har ett särskilt ansvar menar Frykberg Andersson.
– Om det funkar bra i styrelsen, så borde det färga av sig på annat i föreningen.
"Annars blir man misstänksam"
Kerstin Frykberg Andersson menar också att information till medlemmarna från styrelsen har stor betydelse.
– Där är det viktigt med kontinuitet. Folk förväntar sig att det ska komma något. Annars blir man misstänksam och undrar vad styrelsen håller på med, säger Kerstin Frykberg Andersson.
Renoveringar, till exempel byte av vatten- och avloppsledningar i hela fastigheten (även kallat stambyte) är orosmoln. Först gäller det att ta nödvändiga beslut.
– Man måste se om huset, framhåller Kerstin Frykberg Andersson och tillägger:
– Många renoveringar kan styrelsen själv fatta beslut om. Att ta upp frågan på en årsstämma kan kräva att man är pedagogisk, så att det blir ett ja.
Professionella medlare kan behövas
När ett beslut är fattat kommer oron för praktiska frågor under renoveringstiden. Då kan det vara bra om styrelsen tar in stöd utifrån för att klara kommunikationen med medlemmarna.
– Det är viktigt för den boende att bli sedd, bekräftad, få information och få älta personliga frågor. Människor har ett behov av det, säger Pia Bruns, som arbetar med konflikthantering på HSB Stockholm.
Om det finns starka grupper med oförenliga åsikter i någon viktig fråga inom föreningen kan svåra situationer uppstå. Även i det läget kan det vara bäst att ta hjälp utifrån av professionella medlare.
– Vi brukar först träffa varje part i konflikten för sig. Sedan får de träffa varandra. Då får varje part gott om tid att berätta om sin subjektiva upplevelse – det som varit, nutid och framtid. Fokus ska ligga på "hur går vi framåt?", säger Pia Bruns och fortsätter:
– Parterna måste vara öppna för förändring.
Majoriteten bestämmer
Någonting en bostadsrättsinnehavare också måste förstå är att i en bostadsrättsförening är det majoriteten som bestämmer, inom de gränser som regler och stadgar ger.
– Det kan vara så att man måste rösta på två alternativ. Det är grunden i föreningsdemokrati, påpekar Kerstin Frykberg Andersson.
Samtidigt är det ofta svårt att få medlemmar att ställa upp och engagera sig, till exempel i det nödvändiga styrelsearbetet.
– Om alla i föreningen tar ansvar i några år, så kan det rulla på, säger Frykberg Andersson.
– Men det finns också några som inte kan, eller inte är så lämpliga för vissa uppdrag, tillägger hon.
