Rekordfå barn fick plats på skyddat boende
Rekordfå barn fick plats på Unizons skyddade boenden förra året. Jämfört med 2022 var minskningen 20 procent. Det är alarmerande, säger ordföranden Olga Persson.
Skyddat boende är platser för tillfälligt boende för personer i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp som tillhandahålls genom kommunernas socialtjänst, som beviljar eller nekar insatsen.
Boendena drivs i kommunal eller privat regi i bolags-, stiftelse- eller föreningsform. Socialtjänsten står för kostnaden som betalas ut till den som driver boendet i form av dygnsersättning eller enligt ett årligt avtal.
På Unizons skyddade boenden erbjuds, utöver skydd, bland annat stödsamtal och hjälp med juridiska frågor och myndighetskontakt.
Statistik över personer som tillbringade tid på Unizons skyddade boenden:
2023: 737 barn, 1 vuxet barn, 839 kvinnor, 12 män och 1 skyddssökande med transerfarenhet.
2022: 937 barn, 897 kvinnor och 15 män.
2021: 1 080 barn, 1 008 kvinnor, 14 män och 3 transpersoner.
2020: 969 barn, 1 042 kvinnor, 18 män och 2 transpersoner.
Källa: Unizon, SKR
Unizon företräder över 140 kvinno- och ungdomsjourer över hela landet. Förra året tillbringade 737 barn tid på något av deras skyddade boenden, vilket är 200 färre än året innan.
Enligt organisationen har siffran aldrig varit så låg.
— Vi skulle vilja veta från kommunerna, som beviljar eller nekar placeringarna, varför så få barn får komma till en trygg plats fri från våld tillsammans med sin mamma, säger Olga Persson.
Okunskap
Besparingskrav på landets socialtjänster kan vara en orsak, tror Persson, men också okunskap om betydelsen av en trygg plats där barnen erbjuds stöd.
— I stället placerar kommuner barn med sina mammor på vandrarhem, som kostar mindre men som inte är trygga platser. Vi ser helt felaktiga beslut som äventyrar barns rätt till återhämtning och i slutändan deras liv.
Även antalet kvinnor som beviljas skyddat boende minskar. Detta trots att både Unizon och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige uppger att stödsamtalen och polisanmälningarna ökar.
— Just de här insatserna som innebär en kostnad för kommunerna får inte kvinnor och barn tillgång till i samma utsträckning längre, säger Persson.
Fel håll
Ovanligt många kvinnor misstänks ha mördats av män i sin närhet under årets första fyra månader. Mäns våld mot kvinnor har fått stort medialt utrymme och politiker och polis betonar att frågan är prioriterad.
— Men vi ser tyvärr att trenden fortsätter åt fel håll, särskilt när det gäller att ge skydd åt barn, säger Persson.
— Det är särskilt allvarligt eftersom vi har en otroligt stark lagstiftning när det gäller barns rättigheter. Kan vi inte skydda barnen så kan vi inte skydda vuxna heller.
