Putin: Vårt öde på spel – kärnvapnen redo
Som Vladimir Putin beskriver det är det en samlad västvärld som söker krig och konflikt. Rysslands öde står på spel i Ukrainakriget och kärnvapnen är laddade, slår presidenten fast vid den årliga segerdagsparaden i Moskva: Vi kommer inte att tillåta att någon hotar oss.
Den 9 maj högtidlighålls Nazitysklands kapitulation och slutet på andra världskriget årligen genom stora militärparader på flera håll i Ryssland. Den största paraden hålls på Röda torget i Moskva.
Segerdagen infaller den 8 maj i många andra länder, men då det i Sovjetunionen redan hunnit bli den 9 maj när kapitulationen trädde i kraft så firar ryssarna den dagen.
9 maj ses som en av landets viktigaste dagar och är en nationell helgdag. Det är också en dag då överlevande krigsveteraner samlas och hedras.
Under senare år har 9 maj-firandet kommit att bli allt mer nationalistiskt färgat och paraden ses av många som ett ryskt styrkeprov.
Mellan 25 och 30 miljoner sovjetiska medborgare – de flesta civila – miste livet under kriget, som i Ryssland kallas det stora fosterländska kriget. Kriget började den 22 juni 1941, då Tyskland bröt tidigare ingångna pakter och invaderade Sovjetunionen i operation Barbarossa.
Militärer paraderar i Kreml för att högtidlighålla årsdagen för segern i andra världskriget – eller Stora fosterländska kriget, som det benämns i Ryssland.
Vladimir Putin drar paralleller till dagens krig, den ryska invasionen av Ukraina, och målar upp en bild av att det i själva verket är Ryssland som försöker stå emot en krigisk "elit" i västvärlden.
— Ryssland kommer att göra allt för att förhindra en global konflikt, men kommer samtidigt inte tillåta att någon hotar oss. Våra strategiska styrkor (kärnvapenstyrkorna) är alltid i beredskap, säger den ryske presidenten i ett tal på Röda torget, enligt ryska medier.
Skriver om historien
Ryssland befinner sig i en svår situation, tillstår Putin. Men han beskriver det också som en historisk vändpunkt:
— Fosterlandets öde och framtid hänger på var och en av oss.
När det gäller historien så anklagar presidenten Rysslands motståndare för att försöka skriva om historien till deras egen fördel.
Vladimir Putin har själv gjort stora ingripanden i rysk historieskrivning. Han lägger då stor vikt vid Sovjetunionens väldiga uppoffringar i andra världskriget – men har samtidigt riktat falska anklagelser mot de allierade länderna, beskrivit Sovjetunionen som nazismens främsta fiende, avfärdat all kritik mot det sovjetiska agerandet och upprättat mängder av nya minnesplatser.
Putin har konsekvent tonat ned eller utelämnat Sovjetunionens inledande pakt med Nazityskland, den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten, och dess betydelse för kriget. Vid ett tillfälle härom året anklagade han Polen för att ha provocerat fram Nazitysklands blixtinvasion och orsakat krigsutbrottet.
Ukrainasoldater med
8 000 soldater deltog i torsdagens parad, varav omkring 1 000 som har deltagit i kriget i Ukraina.
Liksom Sovjetunionen stred mot nazismen "en mot en" behöver Ryssland nu stå emot när ett samlat väst "försöker rättfärdiga dagens nazister", som Vladimir Putin beskriver det.
— Hela Ryssland står med hjältarna i den militära specialoperationen.
Rysslands ledare har från början sökt motivera den så kallade operationen – den storskaliga invasionen av Ukraina – med lögner om att landet styrs av nynazister.
