Foto: Henrik Montgomery / Scanpix

Sebastian Stakset är i egenskap av utåtagerande kulturarbetare en offentlig person. Sebastian Stakset rappar och har blivit känd för det hos de som tycker att pratande kan vara sång och bland de där skrän anses vara musik.

Jimmie Åkesson är i egenskap av utåtagerande partiledare en synnerligen offentlig person. Jimmie Åkesson partileder Sverigedemokraterna och har blivit kändis när han företräder ett parti inte som alla andra.

När den första offentliga personen mordhotar den andra offentliga personen på de sociala medierna bara för att den andra offentliga personen har åsikter som den första offentliga personen inte kan förlika sig med så tycker den första offentliga personen att det är “fett tråkigt” att media skriver om en sannolikt förestående rättsprocess. Den första offentliga personen twittrade att han ville tillbringa tre dagar med att tortera den andra offentliga personen med avbitartång, med locktång och med blåslampa. Den första offentliga personen inledde twittrandet med att relatera till den andra offentliga personens mammas genitalier och avslutade inlägget med ett konstaterande om att han “vill döda bögen”. När media nappar på historien så tycker den första offentliga personen att media går Sverigedemokraternas ärenden och att Sverige därmed har blivit ett “rasseland”…

Hade Sebastian Stakset, den första offentliga personen – han som vill tortera Jimmie Åkesson, den andra offentliga personen, i tre dygn med avbitartång, locktång och blåslampa – kunnat tänka ett steg längre så hade han kanske förstått att det är sådana som han som fyller på Sverigedemokraterna med nya sympatisörer. Vi har yttrandefrihet i det här landet och Jimmie Åkesson får yttra precis vad han vill om politik, samhällsfrågor och sina grubblerier utan att behöva oroa sig för vad rättsväsendet skall sägaoch tycka. Men det finns lagar som står över yttrandefriheten, där man inte kan använda friheten för att förtala enskilda eller folkgrupper. Man kan inte heller – tack och lov – använda yttrandefriheten för att hota en meningsmotståndare till livet, efter en tre dagars tortyrseans med avbitartång, locktång och blåslampa.

Jimmie Åkesson verkar i demokratin Sverige för de åsikter han står för, åsikter vi andra kan tycka vad vill om men ändå får leva med. I det demokratiska Sverige skall Jimmie Åkesson få propagera för det han tycker och tänker – så länge han håller sig inom lagens råmärken – utan att behöva frukta vreden från en rappare som rest in och ut ur fängelset mest hela tiden. Jimmie Åkesson är den högsta representanten för lite mer än 5% av de svenska väljarna, väljare som av olika skäl tycker att Jimmie Åkesson och hans parti var det mest tilltalande alternativet bland valsedlarna. Hos lite mer än 5% av väljarna väcker Jimmie Åkesson positiva känslor, men hos Sebastian Stakset är det hat som är känslan.

Sebastian Stakset verkar ha problem med att hålla sina känslor i styr. Flera fängelsebesök är ett bevis så gott som något, den nuvarande polisutredningen ytterligare ett bevis på att hans impulskontroll inte fungerar. Därför är hotet från den offentliga personen Sebastian Stakset så mycket allvarligare än om det hade kommit från ett ostraffat mähä som bara skriver av sig sina känslor på nätet och på fyllan. När Sebastian Stakset säger sig vilja tortera en av riksdagspartiernas partiledare under tre dagar så är det ett hot som måste få konsekvenser då det faktiskt är ett angrepp på yttrandefriheten, på vår demokrati hur illa många av oss än må tycka om den politik och retorik som Jimmie Åkesson har hängt upp sitt parti på. Jimmie Åkesson har all rätt i världen att tycka vad han vill, så länge han inte börjar snacka om att tortera islamister i tre dagar med blåslampor, locktångar och avbitartängar bara för att han inte gillar dem…

Sebastian Stakset verkar vid sidan av att förakta Jimmie Åkesson också ha problem med bögar. Eller hur skall man annars tolka att han vill “döda bögen”. Nu vet vi ju alla att Jimmie Åkesson – trots sina “bögiga” glasögon och “fjolliga” leende – är heterosexuell. Jimmie är ju särbo med Louise, den unga SD-snärtan som flirtade med kängurun Kjell i en källare på TV. När Sebastian Stakset skriver att han vill “döda bögen” så visar det att hatandet går längre än bara till Sverigedemokraternas partiledare utan också föraktar de som råkar älska någon av samma kön.

Den personen tycker Fryshuset är ett bra föredöme för ungdomarna. Det är nämligen det jobbet unge herr Stakset har idag.  Själv grubblar jag över vilka som har sämst omdöme? Stakset eller Fryshuset som tycker att en mordhotande antidemokratisk homofob är ett bra föredöme för våra unga? Alldeles oavsett så framstår Jimmie Åkesson som omdömesgill i det sällskapet, och det kan väl knappast ha varit meningen…?

Länkar: AB, N24, SvD,
Bloggar: