Bild: Photoshoppad valaffisch

Det är ju en storartad bedrift av ett parti som enligt alla opinionsinstitut ligger och flyter kring 4%-spärren att få all denna uppmärksamhet som Centerpartiet nu får. Överallt Centern, hela tiden Centern, Annie här och Hatt där. “Krisen” i Centerpartiet fyller en funktion som spaltutfyllnad när inga andra nyheter känns tillräckligt spännande…

Förre Centerledaren Olof Johansson – han som var emot Öresundsbron – kliver in i debatten om Centerns numera ack så välkända och välomsjungna idéprogram som Babar i en porslinsbutik. I Olof Johanssons ögon har tankesmedjan Timbro kapat Centerpartiet som så många stollar tidigare har försökt och gjort. Olof Johansson beskriver Centerns historia som en avstjälpningsplats för misslyckade politiker som inte lyckats i andra partier. Så var det på 60-talet om vi skall tro på Olof Johansson, och visst vore det skönt att kunna använda det försvarstalet när nästa opinionsundersökning dyker upp – och 3% kanske är närmare än 4%? “Vi i Centern fick ju alla misslyckade politiker till oss på 60-talet. Det är därför det ser ut som det gör nu” typ.

Om Timbro nu lyckats påverka Centerpartiet så beror det på att Centerpartiet är för svaga och lättmanipulerade. Ett starkt parti som vet man tycker och tänker står starka i snålblåsten och fortsätter driva den politik man tror på alldeles oavsett vad det ylas om runtomkring Partiet. Frågan är om det finns några sådana partier kvar i Sverige överhuvudtaget idag? Möjligtvis Vänsterpartiet om jag får tycka till. Alla andra slåss om uppmärksamhet, om väljaroptimering och saknar den där ideologiska ryggraden som behövs när krafter utifrån skall påverka politiken. Centerpartiet spelar rollen som de som låter bäst och tycker mest just nu. När Centern nått konsensus om månggifte, fri invandring och avskaffad skolplikt så kommer ett nytt parti och tar utrymme – sannolikt sossarna som skall försöka prata ihop sig om några andra frågor som vinster i välfärden och valfrihet i densamma.

Centern krisar. Det tjafsas om vem tycker rätt och vem som tycker fel, om vilka som har kidnappat partiet och vilka som styr i kulisserna. Bäst ute idag är i mina ögon den pudelkloke Paul Ronge. Han ser likheterna mellan det som hände när sossarna senast tjafsade runt på ett manér som idag anammats av Centerpartiet. Det handlar om en ifrågasatt partiordförande och om olika falanger som försöker ta initiativet. Det handlar om ett monopol i mediabruset och pajkastande i olika debattforum i media och sociala medier. Det handlar om Juholt som avgick för ett år sedan med djupt deprimerande förtroendesiffror i ryggen och om en Annie Lööf som inte heller har det så kul just nu. Två färskingar som prövats och prövas. En färsking som avgick för nästan exakt ett år sedan och en annan färsking som inte har gjort det ett år senare. Inte ännu.

Jag ser vissa likheter mellan Juholt och Lööf trots att jag inte vill se dem. Visst, Annie Lööf är kvinna och i en frustrerad heterosexuell mans ögon mycket mer tilltalande än Juholt under 1440 av dygnets 1440 minuter, alla dygn och året om. Vad Federley och Bard tycker är nästa fråga att få svar på. Men detta gäller bara så länge Annie håller tyst. När munnen öppnas och floskelorgien sätter igång så är de trots de bildmässiga skillnaderna rätt lika. De talar båda på ett sätt som får folk att vända sig bort istället för till. De får inget förtroende hos de där väljarna som inte redan är frälsta, övertygade och som får utomkroppsliga upplevelser när ledaren är i närheten. De har en motvind att kämpa mot. Båda kommer från Småland förresten…

Centern har visioner, det är bra. Visioner är fantastiska så länge den som skall dela visionen ser att kan bli verklighet inom rimlig tid och inte bara är ideologiskt snömos. Ta den här centerpartistiska visionen om fri invandring till exempel. Det kräver en ny värld, ett nytt Sverige och ett nytt EU. Det ligger så långt bort att Per Ankersjös ålder kommer behöva bestämmas med C14-metoden innan den visionen är i närheten av att bli verklighet. Det är som om moderaterna skulle ha visionen om ett Sverige helt befriat från skatternas ok eller som om sossarna skulle ha visionen om en a-kassa och ett försörjningsstöd som ligger på exakt samma nivå som den där lönen man hade när man vandrade ut i utanförskapet. För att väljaren skall ta till sig visioner så vill väljaren se att det finns en rimlig chans för visionen att en gång medan väljaren eller väljarens barn lever skall bli verklighet.

Centern har visioner, det är bra eftersom statsbärarna i Alliansen själva har gått från visionärer till förvaltande vindflöjlar. Det borde finnas en gyllene medelväg, där Alliansens partier klarar av att ta upp några visioner som väljarna inte tycker är galenskaper eller visionslösa. Där är vi inte ännu. Frågan är om det förädlade centerpartistiska idéprogrammet som skall slängas i partimedlemmarnas ansikten på Center-stämman är det som får väljarna att välja nytt, att välja Centern och Annie Lööf. Jag är skeptisk. Tyvärr…

Länkar: SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, AB, AB, AB,
Bloggar: RB, MMK, MM, PH,