Eftersom vi pirater ännu inte tillhör de riktigt fina politiska högdjuren, så bjuds vi i princip aldrig in till partiledardebatter. (Det har hänt, men det är ack så sällsynt.) Det är naturligtvis tråkigt, men i fredags erbjöd detta annars trista faktum en alldeles unik möjlighet att sitta vid sidolinjen och beskåda spektaklet om vem som skulle stå var i SVTs debattstudio.

Twitter fylldes av helt bisarra tweets från människor som i normala fall brukar hålla en schyst nivå. Båda sidorna var lika goda kålsupare. Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att det hela rörde sig om vem som tagit vems spade i sandlådan. Just där och då var det extremt skönt att helt slippa ta ställning. Jag visste redan att jag skulle sitta bredvid min flickvän hemma i soffan under debatten och att vårt svåraste beslut i sammanhanget var om vi skulle äta tacos eller fajitas.

Jag har dock fått frågan om hur jag skulle ha valt att göra om det var skarpt läge och det tål ju att tänkas på.

Rent PR-mässigt kan det faktiskt spela roll vem man hamnar bredvid. Som vi nu sett kan det dessutom spela roll om man väljer att aktivt avstå från att stå bredvid någon. Vad som väger tyngst kan nog ingen riktigt veta i förväg. Så här i efterskott kan man nog dock konstatera att det kanske hade varit ett bättre val av åtminstone S att delta, men det beror ju på andra saker.

Det finns dock andra aspekter för mig att ta i beaktande. Eftersom det är sällan Piratpartiet bjuds in till partiledardebatter, så vore det i min mening direkt tjänstefel av mig att tacka nej, såvida jag inte låg på operationsbordet eller i koma. Vi måste ta vara på alla chanser som bjuds oavsett vem vi placeras bredvid.

Skulle jag då trivas med att stå bredvid SD? Faktum är att det inte handlar så mycket om huruvida jag skulle trivas bredvid dem eller ej. Det handlar faktiskt om att de är demokratiskt invalda i riksdagen och därmed har förtjänat sin rätt att stå där även om jag personligen har politiska åsikter som är raka motsatsen till deras. Man kan inte sätta demokratin ur spel för att man inte gillar folkets val. Gillar man inte folkets val får man argumentera så väl för sin sak att de gör ett bättre val nästa gång.

Jag skulle inte heller vara speciellt rädd för att någon skulle klumpa ihop mig med Åkesson för att jag råkade stå bredvid honom. Jag litar på min politik. Den är så vitt skild från hans att det knappast finns någon risk för sammanblandning.

Det här är en fråga med många olika aspekter att ta i beaktande. Vi har inte råd att sitta på avbytarbänken mer än nödvändigt. Jag tror att man måste respektera demokratin även när den inte går ens egen väg. Jag tror på kraften i min egen politik. Därför har jag efter en hel del funderande kommit fram till att jag inte skulle banga en partiledardebatt för att man valt att ställa mig bredvid Åkesson.

Läs även min privata blogg på www.annatroberg.com.