Det är ingen nyhet att automatisk filtrering av vilka sidor man kan komma åt på nätet från olika arbetsplatser, skolor och myndigheter fungerar mycket dåligt. I förra veckan kunde vi läsa om stackars katten Sixten, som av outgrundlig anledning klassificerats som porr och därmed var fyfy av Örebro landsting.

Sixten var med rätta mycket indignerad över det hela och hans människa, som för att göra den komiska poängen ännu större är en välartad kyrkoherde, var också en smula förbluffad över att Sixten gått och blivit ”porrkatt”.

I går läste jag här på Nyheter 24 att jag tydligen alldeles ovetande gått och blivit ”Porr-Anna”, även jag i Örebro. Kommunens hemsida har nämligen valt att klassificera alla hemsidor som innehåller ordet ”lesbisk” som porr. Jag skriver ju då och då om hbtg-frågor och om lite allmänt flatiga saker. Jag har till och med lagt upp en sådan där porrvideo på min andra blogg. Så jag antar att jag gått och blivit pornograf, åtminstone i Örebro.

Jag har dessutom ännu en mörk hemlighet att bekänna. Det här är inte första gången jag blivit porrblockerad. På 90-talet hade jag en hemsida om den engelska författarinnan Jeanette Wintersons böcker. Det visade sig dock snart att akademiker (för det var mest sådana som hängde på min sida) i USA hade svårt att ta sig in på sidan från sina universitet. Roten till det onda var att Wintersom har skrivit en roman som heter ”Sexing the Cherry”. På min hemsida fanns ordet ”sexing” nämnt titt som tätt och det går ju bara inte för sig. Det faktum att ordet betyder ”könsbestämma” och att det i det här fallet syftade på att könsbestämma ett ympat körsbärsträd spelade tydligen mindre roll. ”Sexing” var snusk, och sådant ska minsann inte akademiker ägna sig åt på arbetstid.

Sexing the Cherry är för övrigt en mycket bra roman, som jag tycker att ni bör läsa av tusen anledningar, men om det är porr ni är ute efter kommer ni nog att bli besvikna. Det mest erotiska i den är en liten berättelse om när den första bananen kom till Europa. Mycket naughty. Eller kanske inte alls.

I den här vevan fick jag också veta att de amerikanska universitetens rabiata inställning till porr vållade stora problem för läkarstudenter och forskare. En av personerna som hörde av sig hade en flickvän som försökte göra en studie av bröstcancer. Det visade sig vara en besvärlig historia, eftersom universitetet inte tillät besök på hemsidor som innehöll ordet ”breast”.

Skämt å sido, så är dessa märkliga blockeringar faktiskt ett problem. Både jag och katten Sixten är kaxiga typer och kan nog ta det hela med ro, men det finns ett större problem. Vad skickar man ut för signaler till till exempel hbtq-personer om deras helt vanliga liv klassas som porr och blockeras? Samhället skickar dem redan urdåliga signaler, det behövs inte fler. Faktum är att det är just sådant här trams som tvingade mig och andra att göra våra ”porrvideor” och lägga ut dem på YouTube.

Och om ordet ”breast” är olämpligt, så kan ana att det finns liknande blockeringar för ord som beskriver andra ”olämpliga” kroppsdelar som det faktiskt ligger i allas intresse att läkarvetenskapen intresserar sig för. Jag är nu ingen expert på porr eftersom jag generellt tycker att det är oändligt tråkigt och intetsägande, men en sak vet jag i alla fall. De ord som intresserar läkarkåren är sällan de ord som används för att göra pr för porr. Man skulle, utan att gå in på detaljer, kunna säga att man använder ett något annorlunda vokabulär.

Man kan naturligtvis argumentera för att man inte ska surfa privat alls på jobbet, men hur vet man vad som är privatsurf och vad som är arbetssurf? Det är knappast omöjligt att någon som jobbar inom landstinget eller kommunen behöver surfa in på en hemsida som tex innehåller ordet ”lesbisk” å yrkets vägnar. Landstingets datorer används av läkare och psykologer. Kommunens datorer används av personer som bland annat arbetar med barnomsorg och fritid, kultur, flyktingmottagande och socialtjänst. Något vore stort fel om dessa personer aldrig googlade på ordet ”lesbisk”, för det skulle innebära att de ignorerade en hel grupp i sin verksamhet.

Och om nu någon privatsurfar på ordet, så är det i sig inget problem förrän surfandet blir så ymnigt att det påverkar arbetet negativt och det kommer i vilket fall att märkas förr eller senare. Det är inget man hindrar genom tramsiga blockeringar.

Världen blir inte ett bättre ställe för att man förbjuder folk att läsa om vissa saker. Världen blir bara så ohyggligt mycket fattigare.

Jag finns dessutom på min privata blogg och på Twitter, Google+, Facebook och YouTube.