Minns ni vilket ståhej det var om FRA-lagen 2008? Då ledde det till att regeringen lovade dyrt och heligt att man skulle förse FRAs verksamhet med både livrem, hängslen, flytväst och hjälm, så att ingen av oss skulle riskera att råka illa ut. ”Hon är säker, gamla Bettan”, sa man och klappade kärleksfullt på FRA.

Naturligtvis är gamla Bettan inte säker. Alla databaser lider av informationsinkontinens.

Nu, fyra år senare, har Siun, Statens inspektion för underrättelseverksamheten., gjort lite stickprover hos FRA och resultaten är tämligen skrämmande. Det visar sig nämligen att FRAs verksamhet uppvisar allvarliga brister i över 30% av de kontrollerade fallen. Här är några exempel:

FRA har skickat uppgifter till Säpo utan att ange tydligt varför. Siun påpekade detta för FRA, men vid en senare kontroll upptäcktes det att de utan förklaring gjort samma sak igen.

FRA har en skyldighet att förstöra viss information. Denna förstörelseskyldighet har dock FRA valt att tolka mycket kreativt. Istället för att helt förstöra uppgifterna har man sett till att man vid behov ska kunna återskapa dem.

Jag är inte speciellt förvånad. FRA tycks ha en ganska osund internkultur där man inte har några problem med att tänja högst betänkligt på lagens begränsningar. Nu har vi fått ännu fler bevis på det. Det som är förvånande är snarare att politikerna låter dem hållas. Det enda rätta vore att riva upp FRA-lagen och förbjuda FRA att massavlyssna det svenska folket.

Beatrice Ask kommer nu att få svara på hur hon ska täppa till FRAs informationsinkontinens. Hon kommer säkert att säga fina saker som inte kommer att hjälpa. Alla databaser läcker, speciellt om de som förvaltar dem struntar i att följa de regler som faktiskt finns. Den enda information som inte läcker är information som aldrig samlas in.

Jag finns dessutom på min privata blogg och på Twitter, Google+, Facebook och YouTube.