VI ÄR TILLBAKA

Vilken underbar dag igår. För er som har följ min andra blogg vet redan allt som har hänt. Men här kommer allt igen.

Vid 09.30 var det dags för avresa mot Sundsvall, där vi skulle säkra en plats i Allsvenskan nästa år. Av all nervositet glömde jag min dator hemma. Som tur det var så hade jag med mig min iPad. Resan upp till Sundvall gick snabbare än vad jag trodde. När vi var framme gick jag och min dotter till en sportbar där vi mötte ett par andra ÅFF:are och en massa hemmafans.

Känslan var bra och det kändes som att vi var på väg mot ett bonus match. Hade vi förlorat så hade vi i alla fall haft allt i egna händer.

När matchen väl började så var det hemmalaget som började ösa framåt. Vi var stundtals riktigt ila ute, men i den 16:e minuten kom Haris Radetinac fram och spelade bollen in i straffområdet. En hemmaförsvarare rensade bollen rakt på Oscar Möller som rakade in 1-0.

Efter det var det bara spel mot ett mål. Spel mot vårt mål och det hela utvecklade sig till en rysare ut över det vanliga. Vi hade tur, när Sundsvall både träffade ribban och stolpen i den första halvleken. I den andra hade vi tur att Anton Tinnerholm stod på mållinjen och räddade ett givet mål. Vi hade även tur med att domaren inte blåste för straff, vid en rörig situation framför vårt egna målet.

Klockan gick så jävla sakta att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Jag stod vid sidlinjen och pratade med vakterna och vårt säkerhetsansvariga som var på plats. När klockan började gå mot 90-minuter började jag tro att vi skulle hålla undan. Då fick hemmalaget en frispark i farligt läge. Jag orkade inte titta utan vände mig mot publiken och blundade. Något jubel från hemmafansen kom det inte och då visste jag att det var klart. När domare blåste av matchen så utbröt jag i gjädje.

På vägen hem i spelarbussen var det bra drag, men jag hade inte fattat att vi var klara för Allsvenskan. Det kändes som att vi behövde en poäng i det sista matchen. Jag vet inte varför det blev så.

Hemresan gick bra och det var riktigt kul. När jag kom hem vid sju tiden hade fortfarande inte fattat att vi var klara för spel i Allsvenskan. Jag fattade det när jag vaknade vid elva tiden.

Jo det är sant. Vi är tillbaka och vi har gjort det som få lag tidigare klarat av, nämligen att direkt ta oss upp. Nu ska jag bara njuta av detta.