BHC kan bara titta på när Troja gör mål / Foto: Louize Murberg

Ursäkta, men vad i h-lvete var det som hände ikväll? Glöm allt vad måstematcher innebär. Laget pallar inte att leverera när det gäller som mest. Man är så långt borta ifrån sin egentliga kapacitet man kan komma för tillfället.
Jag vet inte vad jag är mest besviken på, spelarna eller tränaren. Det fanns så många tillfällen där en time-out var nödvändig, för att inte tala om den extra chansen man fick när en av Trojas spelare skadade sig och man var tvungna att skrapa isen. Ett ypperligt tillfälle att samla laget och snacka igenom saker, men allt kändes så nonchalant. Det verkade inte ens som att man var villig att försöka göra något av situationen.
Ibland känns det som att Borås behöver en högre röst, en röst som leder laget framåt. Jens Gustavsson verkar inte vara riktigt där ännu. Visst, han bänkade spelare i tredje perioden vilket var ett bra beslut men också ett sent sådant. Det är bara att dra lärdom av detta och göra bättre ifrån sig nästa gång. Svårare än så är det faktiskt inte.

Så vad var det som hände ikväll? Jo, Borås tog sin tredje raka förlust mot Troja. Trots detta började man matchen bäst och tog ledningen redan efter fem minuter, genom Peter Andersson. Borås hade fler chanser på mål innan någon form av kaosartad hockey satte igång. Både spelare och klubbor började flyga runt och därefter gick det utför.
Andra perioden förblir det pinsammaste jag har sett i hallen. Troja gjorde två nästan identiska mål på 47 sekunder. Markeringsmissar ledde till att pucken flög in mellan stolpen och Hansson. Två mål som aldrig skulle suttit där. Sedan fortsatte målen trilla in tills det stod 1-5. Ett mål var Hansson helt chanslös på då det var en styrning, men ytterligare två mål borde han ha tagit. Det ska också nämnas att Borås spelade mer än hälften av perioden i egen zon, och då kan man få ett hum om hur underlägsna man var. Det var en skrämmande syn.
Ironiskt nog sköt Remstam iväg ett skott i den sista halvsekunden och gjorde mål, men tyvärr hann periodsignalen före pucken.
I tredje perioden hände inget speciellt. Förhoppningen fanns att man kanske kunde sätta ett mål eller två. Att vända matchen kändes i det läget helt orealistiskt. Det som var mest intressant var att se när Bojan Milojevic och Sebastian Benker fick chansen att lira. Det kan man lugnt säga var en frisk fläkt.

Borås var dock inte det enda lag som var under isen ikväll. Växjö förlorade mot Örebro med 3-7 på hemmaplan.

På onsdag möter man Tingsryd, och det skulle helt ärligt förvåna mig om Borås vinner den matchen. Men vi skulle behöva några rejäla överraskningar nu.

Vad är det med Troja som alla andra lag klarar av att ta poäng av utom Borås? Troja har endast tagit två trepoängare hittills och samtliga tog de mot just Borås.

Grejen är att Borås började bäst och ledde i andra perioden med 0-2. Första målet kom vid 16.15 av William Wallén och andra målet stänktes in efter blott 46 sekunder i andra av Alexander Bergström. Även om det var tidigt så kändes som att man hade hittat vägen till en trepoängare. Men sedan lyckades Troja reducera i powerplay efter halva perioden. Efter det uppenbarade sig den ena mardrömmen efter den andra. Först fick man höra att laget hade vikt ned sig, och bara den meningen är en frustationsbomb som utplånar det mesta. Fattar fortfarande inte varför man gör så i en viktig match.
Nog fick Troja fart på rören efter reduceringen för helt plötsligt stod det 4-2 med mindre än två minuter kvar av matchen. I ett desperat försök tog Borås ut målvakten sista minuten och lyckades faktiskt sätta 4-3 (Bergström igen) med fyra sekunder kvar. Synd bara att man inte var lika desperata att behålla ledningen.

En tredje förlust mot Troja? Nej, tack. I returmötet på söndag måste man vinna. Det känns som att jag har skrivit måste femhundra gånger redan, men det är många måsten man ska uppfylla nu om det ska finnas någon chans till playoff.