Två riktigt goda nyheter angående Johan Svensson. Smällen igår rörde sig om en liten lättare hjärnskakning, och inget allvarligare, vilket betyder att han beräknas vara i spel igen i början på nästa vecka.
Dessutom har klubben kommit överrens med Örebro om att få hyra honom säsongen ut.

Kan bara inte släppa kvitteringsmålet. Malmö har tagit ut målvakten och är inne och pressar med sex man. Med 14 sekunder kvar lyckas Borås få ut pucken i mittzon. Tre poäng säkrade, eller? Det finns väl ingen chans att man låter bortalaget komma in i zon igen?
Luften bara försvann. 3-3 sitter där med TVÅ sekunder kvar av tredje perioden. Varför? Spelarna gjorde bokstavligen ingenting för att stoppa Malmö från att göra en sista attack. Finner inte ord för hur dåligt det var. Sådant ska aldrig få hända.

Nu fick vi i och för sig två poäng – vilket jag är glad över – men nog kändes det som att den lilla förlorade poängen vägde tyngre än de där ryggsäcks-spelarna i Malmö, tillsammans. Fast det kanske bara Remstam kan svara på…

I målet fanns Johan Svensson igen, men som tyvärr fick utgå efter halva första perioden. Det efter att Nichlas Hardt tacklat in Mikael Aaro i honom och då åkte in med huvudet i stolpen. Förhoppningsvis är det inget allvarligt. Det vore för jävligt annars.
Mycket press lades på Pontus Hansson som fick hoppa in, och jag tycker faktiskt att han gjorde det bra. 2-1-målet kanske inte var helt otagbart, men det var ett rappt skott som gick in över axeln. På Malmös andra mål i PP touchade skottet på en liggande lagkapten innan den gick i nätet, som nog ställde Pontus. Och 3-3-målet var ju helt och hållet utespelarnas fel.
Ska även tillägga att han gjorde många bra räddningar samt ett mycket fint utspel till Remstam, och jo, jag tycker att det överglänste de eventuella brister som fanns.

Spelmässigt inledde gästerna bäst men Borås tog sedan över matchen. Det var inte förrän en bit in i andra perioden som man gick ned sig lite, och bjöd in Malmö igen. Annars var det en jämn match även om hemmalaget i överlag hade fler lägen.
Tror också att vi fick se Borås bästa powerplay-spel i andra perioden. Sådant är vi inte direkt bortskämda med så det var en vacker syn. Malmöspelarna stod som fastfrusna i isen när man tryckte på i två minuter, och två sekunder efter att de blivit fulltaliga smackade Oscar Andersson in 2-0.

Matchens lirare utsågs till Erik Andersson, och det välförtjänt. Han sliter och river som ingen annan. Fick med sig en assist och skapade en del lägen med sin kedja. Och hur kan man inte imponeras när han slänger sig raklång på isen i BP för att täcka skott, som om det vore en självklarhet?
Mats Hansson var på hugget också. Dribblade runt snyggt i offensiv zon i första perioden, skapade chanser och fick även göra mål. 3-2 från blå mellan benen på målvakten, vilket betydde tredje målet för säsongen.
Men matchens hjälte var ändå Henrik Eriksson som avgjorde tillställningen 10 sekunder in i förlängningen. Oerhört starkt gjort.

Storseger mot Bofors och sedan läggs en uddamålsförlust mot VIK till. Intressant hur insatserna kan skifta så enormt.

***

4-2 blev det i den superviktiga matchen mot Sundsvall ikväll. Men ska jag vara helt ärligt så kändes det faktiskt inte som en seger. Kan inte förstå hur laget kan gå från utklassning till att bara rasa ihop och låta bortalaget ta över matchen. Varför gör man såhär?

Första perioden var i en klass för sig där Borås hängde två kassar. Redan efter 34 sekunder satte Henrik Eriksson första målet. 2-0 kom vid 6.10 genom Rasmus Ericsson under en avvaktande utvisning.
Sundsvall bytte sedan målvakt efter målet och höll tätt i resten av perioden.
Tror att gästerna bara lyckades skjuta två skott på elva minuter, vilket ju säger en hel del.

Oscar Andersson hade för övrigt en produktiv kväll. Han assisterade till bägge målen i första perioden och fixade in 3-0 i andra perioden efter 19 sekunder, med hjälp av Henrik Eriksson. För en sekund såg det ut som målvakten hade pucken i plocken, men nätet fångade upp den först.
3-0 till Borås och det såg ut som att man fortsatt skulle köra över Sundsvall, men man föll i gamla synder och bara slutade att spela. Drygt två minuter senare kom reduceringen.

Tredje perioden såg inte bättre ut. Sundsvall gjorde 3-2 mellan benskydden på målvakten och pressade på konstant innan Alexander Bergström lyckades sätta Borås fjärde mål vid sidan om stolpen. Ett ganska orättvist mål men det satt gott.
Borås hade tur som fick med sig tre poäng trots två bedrövliga perioder. Men vill man ha chans på poäng på fredag så får man fan ta sig i kragen och kriga fullt ut.

Johan Svensson i Malmö förra säsongen / Foto: Louize Murberg

Johan Svensson som är här på try-out stod sin första match mellan stolparna, och gjorde en bra insats trots en tabbe vid 3-2-målet. Han spelade lugnt och kontrollerat, och förhoppningsvis är han det komplement klubben letat efter.

Veckan lider mot sitt slut och med facit i hand har man bara lyckats ta tre poäng, vilket är alldeles för dåligt. Förlusten mot Almtuna i onsdags finns egentligen inte så mycket att säga om. Det är svårt att vinna mot seriens formstarkaste lag, och poäng där hade bara varit en stor bonus.

Matchen mot Oskarshamn är dock en helt annan historia.
Sju raka förluster hade bortalaget i bagaget och borde fått sin åttonde igår. De var spelmässigt underlägsna Borås i första perioden, innan hemmalaget bara klappade ihop och egentligen gav bort tre poäng.
1-4 slutade matchen och man har helt enkelt sig själva att skylla. Vad som hände i slutet av matchen, med tre spelare som snackade till sig varsin tia, var så fullkomligt onödigt för att inte tala om pinsamt.

Två saker som jag ändå kunde glädjas åt i matchen var först Jens Gustavssons time-out. Nu fick man i och för sig ingen effekt av den, men att tränaren har insett vikten av en time-out anser jag är positivt.
Den andra saken föll på Jens Karlsson som såg ut att ha hittat lite glöd. Kunde först inte tro mina ögon när han helt plötsligt fick in två tacklingar. Det var riktigt kul att se och något han som är en så pass stor spelare borde göra varje match.
Riktigt synd dock att han gav bort pucken i slutet så IKO kunde göra mål i tom kasse.

Allmänt sett måste jag även tillägga att av alla säsonger jag har sett BHC spela så hör denna hittills till den största besvikelsen. Inte för hur det ser ut resultatmässigt, utan för de xx antal gånger laget har vikit ned sig utan att ha bemödat sig att resa sig upp igen. Det är skillnad på förluster där man kämpat för att vinna, och förluster där man inte kämpat alls. Hjärta är något jag knappt sett alls denna säsong, vilket känns mycket konstigt.

Hoppas dock fortfarande på någon slags övermäktig slutspurt där alla har hjärtat och viljan att kämpa för seger i de kvarstående matcherna. Oavsett hur saker och ting har sett ut så är det svårt att ge upp hoppet om ett lag som kan så mycket bättre. Det gäller bara för spelarna att börja tro på sig själva och sitt lag, plocka fram sin bästa spelsida, driva på varandra och visa att den enda riktningen att färdas är framåt.