Jag är nykär. Nykär i mitt vackra Tokyo. Har precis suttit och laddat in lite bilder tagna de senaste veckorna och blir helt sprudlande glad när jag tittar på dem. Som en skakad colaflaska känns det i magen. Tänk att man har fått äran att bo i ett så vackert land med så många glada, genomsnälla människor.

Samtidigt är jag ledsen. Vad händer i mitt älskade Malmö, långt där borta på andra sidan jorden? Allt positivt som staden har byggt upp de senaste åren får inte raseras nu. Speciellt på grund av en (eller fler?) ryggradslös, usel människa som smyger i buskarna, för feg för att visa sin fula nuna i dagsljus. Stoppa upp ditt vapen where the sun don’t shine. Freak.

Visa ditt stöd för Malmö och gå med i Facebookkampanjen Jag ♥ Malmö.

Med mikrofon i ena handen och en GT i andra handen, intrasslad i japansk mangauniform, skrålade jag för glatta livet på en karaokebar i Roppongi. Mycket vacker syn kan jag tänka mig. Det är en yttersta bra sammanfattning av vad jag hade för mig igår kväll. Vi spolar tillbaka ytterligare några timmar..

Ett kompispar bjöd med oss på middag på sköna restaurangen Kaikaya, vilket vi gladeligen tackade ja till. Det var ju trots allt fredag, och vad passar då bättre om inte lite öl, Tokyos bästa fisk och roligt sällskap? De flesta var visserligen obekanta ansikten, men inom loppet av några minuter cirkulerade sakekruset utan stopp resten av middagen och kvällen bäddades för fest. Vi som skulle ta det lugnt. Suck.

Sen rullade vi vidare till en karaokebar. Såklart! Vad är en kväll i Tokyo utan karaoke? Dessutom inte vilken karaokebar som helst, nej. Här skulle man klä ut sig.. mycket märkligt, men just då kändes det helt rätt.

Only in Tokyo………

(ursäkta mina suddiga mobilbilder)

Karaokegänget

Älskling??

Vilken dag! Vi har bestigit Takaobergets 600 meter och jag känner mig som en riktig bergsget. Ja, i alla fall fram tills att vi kom upp till toppen och stötte på barnfamiljer med småknoddar som nådde oss till knäna som OCKSÅ hade bestigit Takaoberget. Sen snubblade vi över ett flertal käppar som gamlingarna hade slängt åt sidan efter deras bestigning. Kände oss inte lika speciella nå mer. Äsch, jag klagar inte. Det var behagliga 25 grader, klarblå himmel, utsikt ända till Mount Fuji och för första gången på en hel månad vaknade inte jag med halsont. Vilken lycka!

Restipset för veckan. OM du är lite av en friluftsmänniska (eller som jag, en som säger att du är det för att det låter bra, men egentligen gillar shopping mer) och ska turista i Tokyo, kan jag rekommendera boken Day Walks Near Tokyo. En liten behändig bok som föreslår ca 25 olika promenader med flera olika svårighetsgrader i naturen utanför Tokyo. De flesta tar inte mer än 40 minuter att nå med tåg. Varje kapitel beskriver in i minsta detalj hur du ska hitta från punkt A till punkt B ute på din vandringsfärd, till och med exakt beskrivning av hur man hittar ut ur tågstationen (inte alltid självklart här i Japan..). Promenaderna tar allt från två timmar upp till en hel dag. En lagom dos av friluftsliv, men som inte utesluter att du hinner hem till en festafton i glittrande Tokyo till kvällen.

Denna ska vi packa ner i ryggsäcken imorgon tillsammans med några risbollar inför vår hurtiga måndag.

Kära läsare! Följ mig gärna även på http://cattislostintokyo.wordpress.com/. Där hittar ni en mobilvänlig version av bloggen! Puss o kram, Cattis lost in Tokyo

Nu har jag hittat den perfekta presenten till min lärare på trafikskolan! Ett sånt där band som man knyter i pannan och på den står det givetvis ichiban (nummer ett). Det är ju uppenbarligen inte vem som helst som lyckas med att lära mig köra bil.

För er som undrar så hittar man dessa på Oriental Bazaar (karta) som även har massa andra prisvärda japanska gåvor.

En vän hemma i Sverige bad mig köpa japanskt presentpapper åt henne, så jag gav mig ut på stan för att spana runt lite. Min trogna Tokyoguidebok som fortfarande får hänga med i väskan tipsade om ett ställe i Ginza. Åkte dit och väntade mig en butik med papper och eventuellt lite tejp. Nej tusan, jag glömde visst att jag är i Japan och att här sparar man givetvis inte på krutet när det kommer till presentinslagning. Jag kommer till ett varuhus som har NIO våningar fullastade med färggrant papper, pennor och kort.. jesus. Stället heter Ito-Ya och ligger här. Fantastiskt!

Det fanns så mycket att välja mellan, men började med dessa.

När jag ändå var i Ginza (Japans svar på 5th Avenue i NY) passade jag på att drömma mig bort bland alla enorma märkesbutiker vars byggnader reser sig svindlande högt. Tog en snabb vända i lyxvaruhuset Matsuyas mataffär, men insåg ganska snabbt att det inte är någon idé att ens försöka köpa något här..

Vad sägs om en fruktlåda för 800 spänn? Det skulle banne mig vara det dyraste päronet jag någonsin ätit i alla fall.

Ginza (karta)

Ojoj, nu har Calle åkt till Tokyo. Lyllo honom. Själv är jag kvar i Sverige i några dagar till, men det börjar kittla rejält i Tokyonerven. Jag ska nu erkänna vad jag håller på med. Jag kämpar med det där kortet som alla andra givetvis utan större bekymmer lyckades ta när de var sisådär 18-19 år gamla. Ja, jag kämpar (fortfarande) med mitt körkort och ja, jag är ett nervvrak. Speciellt med tanke på att jag manövrerar ett monster med motor bland massa festivalfirande människor i Malmö. Ge mig styrka.. eller förresten ge min lärare styrka.

Nog om det. Tokyo my love. Tokyo är en glittrande stad där en överraskning väntar vid varje pendeltågstation längs med JR Yamonote Line. Ett (av många) utmärkt transportalternativ om ni vill uppleva allt från härliga restauranger i Ebisu, Harajuku girls, galna varuhuset Shibuya 109 till en lugn promenad i vackra Yoyogiparken. Tipset är att köpa ett Pasmokort på stationen som ni laddar med lite cash, ner med det i plånboken och blippa er smidigt fram till alla möjliga äventyr i Tokyo. Kortet gäller även på tunnelbanan samt på flera snabbköp.

Ps. Bara för att förtydliga så är alla ord i fetstil länkar som ni kan klicka på.

Det är dags för mig att vakna ur semesterkoman nu och sträcka på fingrarna som lite ovant rör sig över tangentbordet. Dags för nya tag och fler utmaningar. Jag går i äventyrets tecken i höst nu när det är dags att bege mig hem till mitt älskade Tokyo efter en lång och varm svensk sommar.

Denna gången ska jag gräva djupare, infiltrera, utmana och lära mig. Jag tänker dra på mig de högsta klackarna som har stått och dammat under sommaren när fötterna har bott i flip-flopsen, och därmed försöka förstå mig på den fåfänga värld som alla fashionista-japanskor älskar att leva i. Jag söker även vidare efter svaret på varför en västerlänning är en sådan exotisk fågel som både kan älskas och hatas av ett folk som på ytan själva är så västerländska, men under ytan fastnaglade vid gamla (lite dammiga) traditioner och åsikter. Ja, och maten. MATEN! Det har jag saknat så innerligt under sommaren och det ska bli ett sant nöje att få måla upp färgstarka bilder för er om hur allt smakar.

Ni som har följt mina tidigare Tokyoäventyr hoppas jag följer med till denna nya bloggsida på Nyheter24.se. Nya läsare, jag lovar att anstränga mig för att ni enkelt och snabbt ska lära känna mig, min blogg och mitt liv i Tokyo. Se detta som en påse gott och blandat. En skön blandning av sött, surt och salt där målet är att ni ska få se en galen stad genom mina ögon.

Jag är ännu ingen expert på denna monsterstad med 32 miljoner invånare, så har ni tips under hösten blir jag överlycklig om ni delar med er av dem.

Så med det sagt. It’s Tokyo time!

(ps. bilderna från min gamla blogg syns av någon anledning inte, men ni hittar dem här http://cattislostintokyo.wordpress.com/)

Idag har jag låtit mina sinnen gosa in sig ordentligt i allt det där japanska som jag kommer att sakna under semestern hemma. I morse kände jag bara för att åka någonstans och fylla lungorna med den sötsliskiga doften av blommig parfym, plastvaror och crêpes som ofta hänger tungt över Tokyo. Jag ville fylla näthinnan med nya bilder av neonrosa, glitter och kawaii (gulligt). Vart åker man då, om inte till Harajuku? Dessutom är det tisdag och därför bara en bråkdel av trängseln mot vad det är under helgerna. Här kommer lite bilder från min dag. Är det inte underbart?

Början på Harajuku street

De gillar som sagt glitter i det här landet..

.. och fluffiga kjolar (ja, dessa är till vuxna)

En hattbutik som jag gick runt i hur länge som helst

Tomt på folk idag. Kan verkligen rekommendera området en tisdag.