I senaste avsnittet av ”Spring” så pratar jag och två andra killar om kroppsfixering inom idrotten. Petra Månström och Anders Szalkai(stavar säkert fel) är programledare. Klicka på bilden där jag kör chins så startar avsnittet.

Idag fyller Lopez Lomong år. Förmodligen har du aldrig hört talas om honom. Det är ett under att han lever och ett under att han lever det liv han gör idag. Lopez pluggade på samma universitet som jag Northern Arizona University. Och han har i sin idrottsliga karriär kommit så långt som till OS 2008.

Lopez är en så kallad ”lost boy from Sudan” och rymde därifrån till USA som 16-åring militär. Han kom till USA och fick gå high school och college där. Han fick faktiskt också bära fanan för USA på olympiska spelen i Peking. Läs hans berättelse här.

Jag är helt säker på att hans liv kommer att bli film om några år. I alla fall om han vinner något stort mästerskap Så grattis Lopez på födelsedagen!

Hårt tränande tjej. Foto: Sofie Sarenbrant

Hej! Här får ni ett tips på en bra träningsblogg. Det är min träningskompis Erika som körde Ironman med mig i år. Och hon är fyrbarnsmamma. Fatta, föda fyra barn och sen damma av en järnman. RESPEKT!! Gå gärna in och ge henne några muntra kommentarer så blir hon nog jätteglad. Erika är också tjejen som körde det här corepasset med mig. Har ni inte testat det så tycker jag ni ska prova.

Pärlan, jag, Biro och Benny segrade i stafett 4 x 200 m

Jagad av varg!

Jag har faktiskt hållit tal för 12 000 pers. På Stockholms Stadion. Direkt efter ett 200-meterslopp, med kräket uppe i halsen flög speakern fram med micken. Vilket läge att fria, men jag pallade inte trycket då. Det var en rolig stafett där jag sprang i det vinnande amerikanska fotbollslandslaget. Vi spöade skridskolandslaget, skidlandslaget, Hammarby handboll och Djurgården Hockey(ingen skräll), och några andra lag. Fantastiskt skön känsla att leda ett lopp inför fullsatt Stadion. Jag förstår att folk slår sina rekord när så många hejar. Det blir en overklig känsla. Jag ser lite väl ansträngd ut på bilden bara. Var ju jagad av Johan ”Skridskokungen” Röjler.

Manboob redan då!

Okej, jag tar risken att bli dödad av min adept, men det var så här det såg ut på träningslägret på Gotland med Väsby IK Friidrott. Hon var och är en riktig naturbegåvning i höjdhopp måste jag säga. I sommar ska vi se om hon luftar 1.50 i höjdhopp. Inte helt omöjligt faktiskt. Visst har hon lite vinnarblick?

Björn Barrefors - En Cornhusker!

Om ni är hyfsat eller väldigt duktiga på någon idrott så tipsar jag er att åka ett år till USA och tävla på College. Det är en fantastisk upplevelse och man får vänner för livet. Amerikanare är väldigt bra på att framhäva sig själva. Något som vi svenskar är kass på. Här gäller jantelagen och man ska helst inte sticka ut. Amerikanare slår sig på bröstet och är uppriktigt jävligt sura om de kommer tvåa. Bara vinst räknas. Second is ”First Loser”.

Jag pluggade 5 år i Flagstaff, Arizona. En liten håla med 50 000 pers (25000 gick på skolan). Jag var med i friidrottslaget de fem åren och det var som natt och dag jämfört med Sverige. Vi tävlade i lag och vi tävlade individuellt. Vi fick alla kläder, skor, mat, boende betalt. Och för en tiokampare så var det grymt att få 8-10 par skor varje säsong. Vi hade faktiskt även folk som tvättade våra träningskläder. Nu tyckte jag att vi levde som kungar där, med egna sjukgymnaster som stretchade oss efter passen, men då ska ni veta att vi ändå var långt ner i matkedjan. Högst upp var amerikanska fotbollspelarna.

Här är Björn Barrefors, en tiokampare från Hammarby, som flyttat till Nebraska några år för att gå på college. Jag coachar Björn när han är med i landslaget. Men han börjar se lite klen ut nu, så jag undrar hur det ska gå i sommar.

Kul parövning!

Här har ni en kul parövning som ni kan köra som partytrick! Bra träning för båda. Ben och stabilitet på den som ligger underst (Jag), och bra bål och stabilitet på den som flyger (Nadja Casadei)

Inspelningen med grymma Nadja Casadei förra veckan gav nog tjejerna en hel del träningsvärk. Om ni inte har gjort utfallssteg förr så börja med det. Det som händer Kenza är att hon inte gjort det och därför krampar hon ihop. Det kommer oftast efter 2-3 set, men det bara nyper på insidan av låren. Jag tycker känslan är skön, men jag tror inte Kenza tycker det.

Så här kan en prispall se ut på en svensk inomhustävling i Linköping. Lasse som flexar musklerna har vunnit 600 meter och är hur nöjd som helst. Jag tränade Lasse i tiokamp i några år och om han inte hade övertränat så tror jag att han hade varit i högsta elit. Han var av den karaktären att han gick och körde 2 timmar gym efter hårda träningspass. Kom ihåg att ni måste vila också. Det är då kroppen bygger upp sig och hämtar nya krafter.

Jag är lite överraskad att Lasse inte kommit med några kommentarer på bloggen ännu. Han borde älska utmaningar.

Kan ni inte se så klicka på före eller efter.