Deppigt bland indianerna.

I dag publicerade Järnkaminerna en text på sin hemsida där de uppmanar folk att INTE ställa sig i klacken i säsongens sista grundseriederby. En match där Djurgården dessutom är hemmalag. En kontroversiell uppmaning från supporterföreningen.

Anledningen till uppmaningen är att säkerheten på läktarna inte kan garanteras eftersom polisens nya hårda linje för säkrare arrangemang inneburit att folk kastats rakt ut i snön samt fått ta emot totalt omotiverade batongslag. Att slå folk i bakifrån eller att slå på folk som ligger har inte varit några som helst problem. Polisen nya våldsamma arbetsmetod har främst drabbas supportrar som står på klacksektionerna. Exempel på det kan du se på denna film. Noterbart är att ordet bojkott används frekvent men ingenstans i texten står det att Järnkaminerna inte uppmanar folk att inte gå på matchen. De uppmanar bara folk att inte ställa sig i klacken. Uppmaningen kan ni läsa här.

Uppmaningen till en tom klacksektion grundas inte bara på polisens beteende. Djurgården hockeys flata agerande kring händelserna är också en anledning. Klubben verkar utåt sett ducka och blunda för händelserna och något ansvar för att deras kunder behandlas som boskap verkar de inte vilja ta. Snarare måste du som kund vara beredd på att få en ”tjyvsmäll” i nacken eller acceptera att du får lämna matchen i förtid om du har fel jacka på dig. Du får även vara beredd att pissa i en kopp misstänkt för att vara narkotikapåverkad.

Hockeyn har de senaste säsongerna fått ett rejält publikt uppsving. Djurgården har haft en manstark och röststark klack i mer eller mindre alla hemmamatcher där slutspelsmatcherna sedan har varit något alldeles extra. Både Hockeyligan och Djurgården är duktiga på att dra nytta av detta när de vill sälja sin produkt men nu när många av personerna som står i klacken och som bidragit till detta lyft behandlas ovärdigt vänder de ryggen till. Ynkligt. Hockeyn riskerar att tappa allt vad stämning heter om de inte tar detta problem på allvar.

Redan i förra derbyt var klackarna lama – självklart på grund av omständigheterna med polisen – och redan då kunde jag känna hur toftigt ett derby är utan aktiva kortsidor. Stämningen är något som lockar folk att gå på ett derby. Utan den kommer garanterat åskådarantalet att minska markant. Något som kommer att göra att klubbarna får minskade intäkter. AIK verkar ha insett allvaret i situationen och tydligt gått ut med en text på hemsidan där de skriver att de inte tolererar våld på läktarna oavsett avsändare. Den texten kan du läsa här.

Jag tycker att Järnkaminernas uppmaning är bra och jag tycker att det är helt rätt att markera på detta sätt. För egen del bestämde jag redan direkt efter förra derbyt att jag inte kommer att sätta min fot på en match mot AIK i Globen igen innan situationen för oss biljettköpare har ändrats. En minibojkott och ett eget ställningstagande från min sida som inte har något med Järnkaminernas uppmaning till tom klack att göra Övriga hemmamatcher kommer jag tills vidare inte att bojkotta då jag främst upplever polisens idiotiska agerande som ett derbyproblem.

Har du säsongsbiljett och står du bakom Järnkaminernas uppmaning? Skall du också stanna hemma helt från matchen? Lämna inte tillbaka din biljett. Då kan den säljas på nytt och risken för en mindre tom klacksektion ökar. Djurgården kommer givetvis fullt förståligt att be på sina bara knän att folk skall komma till matchen för att stötta laget i den prekära situation som laget befinner sig i nu. Böna och be ni men kan ni inte garantera min säkerhet på matchen kommer jag inte att gå dit. Då spelar tabelläget ingen roll. Kanske är det också lika bra att ni vänjer er vid tomma klacksektioner. Fortsätter det på samma sätt som nu kommer samtliga derbyn att vara likadana stämningsmässigt de närmaste säsongerna. Publiksiffrorna kommer garanterat att sjunka. Snart kommer väl polisnotorna för arrangörsföreningen att vara fetare än publikintäkterna. Vem vinner på det?

Det var med ett stort leende på läpparna jag klev ut från Hovet efter matchen mot Brynäs. Djurgården bjöd på en storstilad laginsats och jag fick bevittna det mesta av trots att jag hade 2-åringen i släptåg. Han kämpade på lika bra som Gustaf Wesslau, Marcus Nilson, Jimmie Ölvestad och Co. Djurgården vann med 6-3 och tog därmed tre oerhört viktiga poäng i bottenstriden.

Tony Zabels start som huvudansvarig för a-laget kunde ha börjat bättre. Halva laget på skadelistan. Insläppt mål i matchens sista sekund i den första matchen – med 0-1-förlust som följd – och utspelade i den andra matchen. Noll poäng och fortsatta krisrubriker. Till den tredje matchen fick han tillbaka Mika Zibanejad, Jimmie Ölvestad och David Printz. Den spelglädje som, trots förlusterna, har sett ut att ha infunnit sig gav utdelning när laget var starkare. Formstarka topplaget Brynäs besegrades med 6-3 och Djurgården imponerade. Det var spelglädje, harmoni, fart och energi. Efter Andreas Holmqvists viktiga 2-1-mål sent i den första perioden lossnade det. Målet såg inte otagbart ut och kan klassas som ett billigt mål. Den sortens mål laget kunde behöva för att få självförtroende och flyt.

Redan i den första minuten av den andra perioden gjorde Marcus Nilson 3-1. Lagkaptenen var på ordentligt spelhumör och i dag var han precis på briljant som han var i matcherna inledningsvis under försäsongen. Han krigade och slet och visade verkligen vägen. Och när han inte gjorde det briljerade han med finess. Den enkla passningen till Patrick Cehlins 6-3 höll högsta klass.

Nilson och Jimmie Ölvestad (fram till dess att han fickmatchstraff) gjorde starka insatser. Bakom dem klev John Norman och Mika Zibanejad fram och som vanligt levererade även kedjan med Tim Eriksson, Christian Eklund och Mario Kempe. Övriga forwards skall också ha beröm. Djurgården rullade på som ett lag. En homogen grupp som såg ut att ha roligt tillsammans. Sex mål, sex målskyttar. Backen Andreas Holmqvist noterades för tre poäng. Han gjorde en riktigt bra match i dag till skillnad från i torsdags då han var bland de sämsta på isen. I dag satt det mesta. Skottet och passningarna gick att känna igen. I övrigt är det bara att lyfta på hatten för Erik Gustafsson. När jag såg hans spel i höstas såg jag inte en elitserieback. Det gör jag i dag.

Jag rankar dagens insats som en av de bästa, kanske den allra bästa, i grundserien de senaste två säsongerna. Passningsspelet fungerade, spelarna vågade och klarade av att gå på mål och framförallt vågade de göra mål. Efter det sena målet i den första perioden spelade Djurgården som ett riktigt bra lag. Spelarna visade att de har kvalitet. Att de kan vinna matcher. Att det finns en framtid för Djurgården. En framtid utan spel i Kvalserien. Förvisso är en match inte mycket att luta sig tillbaka mot men insatsen i dag tycker jag tydligt indikerar att Djurgården med nya tränare är på rätt väg.

Nöjd var säkert Tony Zabel efter matchen men han var långt ifrån proppmätt. Intervjun han gjorde i Canal+ efter matchen var av bästa märke. På lite mer en två minuter fick vi mer information än vad Hardy Nilsson serverat oss under tre säsonger. Zabel var öppen och ärlig och berättade vad han ville jobba med. Han avslöjade också att han hade haft samtal med lagets yngre spelare där han kort summerat hade sagt till dem att ta ansvar om de vill spela vidare på högsta nivå. Den uppfriskande intervjun kan du se i sin helhet här.

Det var länge sedan jag var såhär positiv efter en vinst. Hardy Nilsson är äntligen borta. Djurgårdens skadelista är kortare. Vi har fått in positiv energi i laget. Jag tror inte att dagens match mot Brynäs kommer att vara engångsföreteelse. Jag tror att vi fick bevittna vändningen idag. Återstår att se hur långt det räcker.

***
Flera av dagens DIF-mål var riktigt snygga. Normans flipp till Mikas styrning. Mackans bakåtpass till Cehlin. Kempes och Normans fina förarbete till Klubertanz. Nilsons friläge. Somsagt,många snygga mål  
***
Bilder från matchen i bildspelet

Joel Riddez. Foto: Apberget

Simon Tibbling

Peter Nymann. Foto: Apberget

Det var match i Vinnarhallen på Bosön i förmiddags. Djurgårdens träningsspelade mot Brommapojkarna i en match som slutade 1-1. En match som gav lite positiva vibbar men samtidigt också en hel del frågetecken. Längre ned i inlägget hittar ni också lite hockey.  

Precis som i den första träningsmatchen, som spelades förra helgen, valde MP att spela halvlekarna med olika elvor. Den som startade matchen kändes som en tänkbar premiärelva medan den andra var mer U21-aktig i en sin utformning (Laguppställningarna hittar du längre ned i detta inlägg). De tre landslagsfinnarna var tillbaka och samtliga startade matchen.

Matchen följde jag på jobbet så gott som det gick. Den första halvleken spelades under arbetstid vilket gjorde att jag mest lyssnade på den. Pedda kommenterade och hade Joel Riddez som bisittare/expertkommentator. Duon gjorde det bra utifrån de förutsättningar som gavs. Det kan inte vara helt lätt att kommentera en match från sidlinjen. Riddez var ärlig i sina kommentarer och vågade vara kritiskt till prestationer som han tyckte var mindre bra. Både laget och enskilda spelare fick ris och ros under matchens gång. Riddez hade förstått att vi tittare inte är totalblinda. Joel pratade också mycket positivt om spelare. Han berömde dem som låg rätt i position (svårt att se på webb-tv) samt lyfte fram andra intressanta detaljer.

Spelmässigt var Djurgården nära att spela bra många gånger under halvleken men närmare mål än Sebastian Rajalaksos skott i ribban kom inte laget. Djurgården hade ett flertal bra genombrottsförsök men skärpan i de avgörande passningarna saknades. Vissa intentioner kunde dock skönjas om man anstränger sig för att hitta något positivt. BP startade bäst men sedan var det mest Djurgården. Något oväntat gick BP till halvtidsvila med 1-0 efter ett väldigt sent mål.

Nya spelare in i den andra halvleken. Jag hade lunch på jobbet och kunde därför se mer av den andra halvleken än av den första. Inledningsvis kändes det positivt. Djurgården spelade rakare framåt och spelarna kändes pigga. Tyvärr mattades spelet och den andra halvleken var inte särskilt välspelad. Då hade Djurgården ändå kvitterat eftersom Martin Broberg tidigt i halvleken utnyttjade ett försvarsmisstag. 1-1. Motståndarna kändes piggare under stora delar av halvleken och de hade flera bra anfall där de kom med många spelare som hade fart. Det saknade jag hos Djurgården. Många mittfältare stampar gärna på bollen, vänder upp hemåt för att spela bakåt. Spelet går för långsamt och vi får anfalla i lågt tempo mot ett samlat försvar. Då är det svårt att göra mål.

Positivt i den första halvleken var att Ricardo Santos kändes fortsatt pigg. Kasper Hämäläinen gjorde en bra insats på mittfältet. Högerbacken Peter Nymann hotade offensivt flera gånger men tyvärr höll många inlägg låg Stefan Bärlin-klass.

I den andra halvan av matchen var det roligast att se Martin Broberg och Simon Tibbling. Två smarta spelare som redan innan de har fått bollen verkar veta vad de skall göra med den. Duon har bra teknik och bra blick för spelet. Egenskaper som andra spelare i laget till viss del saknas.

Provspelande dansken Marc Pedersen gjorde inget större intryck på mig när jag satt i kontorsstolen och tittade.

Spelmässigt känns Djurgården trevande. 4-2-3-1 sitter inte och det faktiskt lite toftigt ut som förra vintern. Som vanligt tror (hoppas) jag att spelet skall lossna nästa match, eller nästa match eller i den allsvenska premiären…

Någon större supporter av spelsystem med bara en anfallare är jag inte. Visst är det en lek med siffror och det går alldeles utmärkt att fylla på med mittfältare men hittills har anfallaren varit väldigt ensam på topp. Det skulle vara kul att se Ricardo Santos och James Keene som anfallare samtidigt.

***
I hockeyn är det fortsatt dystert. ”Djuniorgården” föll hemma mot HV71 i går med 1-4. Laget är löjligt skadedrabbat för tillfället och det finns inte mycket som talar för att det här skall sluta lyckligt. Nye tränaren Tony Zabel, uppflyttad från J20-laget, jobbar i det närmaste med samma spelare i A-laget som han jobbade med i juniorlaget. Elva utespelare i gårdagens laguppställning är födda på 90-talet. Det håller inte. Djurgården var långa stunder tillbakapressade i egen zon och de unga spelarna orkade inte matchen ut. Efter en bra förstaperiod mattades laget och till slut orkade laget inte anfalla. All kraft gick åt till att försvara sig. Matchen var ett tydligt bevis på att det inte bara är att ersätta svaga a-lagsspelare med juniorer. De äldre spelarna har mer tyngt och rutin och orkar stå emot bättre. Jag tycker ändå att de unga spelarna skall ha en eloge för sin insats. De stred tappert för klubbmärket.  Obegripligt att folk på läktarna hånade de unga spelarna.

Med spelare tillbaka ökar givetvis Djurgårdens chanser att vinna matcher och ta livsviktiga poäng. Men det är inte bara att börja lira. Spelarnas självförtroende ser ut att vara totalt kört i botten. Vi behöver några enkla mål.

De unga backarna Erik Gustafsson, Philip Holm och Fredrik Claesson får oerhört mycket speltid i detta pressade läge. Med tanke på omständigheterna spelar de imponerande bra. Det kan inte vara lätt att som ung spelare få ta så mycket ansvar i ett lag där de äldre spelarna inte kommer igång. Det är ingen räkmacka trion åker med på direkt. ”Veteraner” som Andreas Holmqvist och Kyle Klubertanz är inget att luta sig emot och med Daniel Tjärnqvist borta saknas den största ledaren.

Passningsspelet – vägen till att kunna göra mål. Nyckel nummer ett till framgång. Det som visades upp i går var under all kritik. Eftersom passningarna är så dåliga blir det sällan något bra av anfallen. De gånger passningarna sitter och spelarna kommer med fart ser det direkt annorlunda ut. Tyvärr är antalet bra passningar klart färre än antalet dåliga. Därför är också antalet bra anfall klart färre än de dåliga annfallen.  

Tony Zabel utnyttjade power break som en time out. Bra!
 

Matchfakta (kopierat från dif.se)
Djurgården-BP 1-1 (0-1)
(45) 0-1 Pontus Åsbrink
(48) 1-1 Martin Broberg

Djurgårdens lag:

Första halvlek: Tommi Vaiho – Peter Nymann, Joona Toivio, Kebba Ceesay, Andreas Dahlén – Yussif Chibsah, Daniel Sjölund – Christer Youssef, Kasper Hämäläinen Sebastian Rajalakso – Ricardo Santos

Andra halvlek: Tommi Vaiho – Petter Gustafsson, Emil Bergström, Marc Pedersen, Adam Kasa – Philip Hellquist, Simon Tibbling – Sebastain Rajalakso (15 min)/Nahir Oyal (30 min), Martin Broberg, Brian Span – James Keene

 
Det rör på sig i Djurgården. Fotbollen rapporterar om en provspelare, en flyttad match och om Oremo till Gefle. Hockeyn rapporterar ingenting men jag har fått mindre positiva rapporter från det informationsmöte som hölls i går.　

Under dagen kom först besked om att lördagens träningsmatch mot Brommapojkarna – som skulle ha spelats på Stadshagen – har flyttats fram en dag – till fredag – samt fått Vinnarhallen på Bosön som spelplats. Detta på grund av vädret. Tråkigt för alla som sett fram emot av att se mer av det nya Djurgården live. Ingen publik släpps in i den lilla Vinnarhallen. Positivt är att DIFTV kommer att sända matchen. Avspark 10.30 och länk till sändningen hittar vi på dif.se.  

Nu är det också klart att Johan Oremo kommer att röra på sig. Kanske beror köldknäppen i stan på att hans frysbox nu står på vid gavel och att han skall byta klubb? Ny klubbadress blir hans tidigare klubb Gefle. Där kan han bilda giftig anfallsduo med Mikael Dahlberg. Duon hade det tungt i Djurgården men det skulle inte förvåna mig om de kommer att göra en hel del mål kommande säsong. Något jag kan unna spelarna de två sympatiska spelarna. Något uppgift om dur dealen mellan Djurgården och Gefle ser ut har jag inte men gissningsvis har gefle gjort en kanonaffär. Att klubben skulle betala tillbaka de mijloner Djurgården betalade finns inte på kartan. Jag tror snarare att Djurgården har släppt Oremo mer eller mindre gratis för att bli av med lönekostnaden. Kanske låter Gefle också Djurgården att välja planhalva eller avspark när lagen möts i Allsvenskan denna säsong som en liten delbetalning av övergången?

En provspelare har anslutit till Djurgården också. 22-årige mittbacken Marc Pedersen kommer att träna med Djurgården fram till 19 februari.
– Det är en aggressiv mittback med bra fart som ser relativt bekväm ut med bollen. Det ska bli intressant att se honom i vår miljö, säger Djurgårdens manager Magnus Pehrsson.

”Aggressiv” låter bra. ”Ser relativt bekväm ut med bollen” låter sådär.Vad är relativt? Lika luddigt som lagom. Vi får hoppas att han sparkar boll bättre än Lyyski. Mer information om backen finns på dif.se.

***
Djurgården hockey hade informationsmöte i går. På agendan stod säkerhetsarbetet samt frågor om det sportsliga. Då jag själv inte var på plats har jag bara tagit del av rapporter från personer som var där samt läst på forum. Jag blev inte direkt positivt inställd till Djurgårdens sätt att hantera och svara på de frågor som dök upp. Mats Larsson sägs ha gjort väldigt dåligt intryck och Janne Järlefelt skall visst ha tappat fattningen.

”Mats Larssons gav ett drygt intryck, han skulle behöva gå några lektioner i vad det innebär att vara FÖRENINGSordförande; ”Tycker ni inte om det vi gör får ni rösta bort oss”. Järlefelt….herregud, varför hade jag inte med mig min skämskudde?”, skriver H.Chinaski på 11433.net´s forum.

”Jag blev verkligen missnöjd med Mats Larsson. Så arroganta svar han gav. ”Jag hade velat ha fred på jorden, men man kan inte få allt”, ”Jag har trafikkontroller där jag bor, det vill jag inte heller ha, men man kan inte få allt”. Och totalt nonchalera jäv-frågan med Abbe. Jag har inget förtroende för Mats Larsson längre.”, skriver fjaurna på samma forum.

Majotiteten av skribenterna på Djurgårdens hockeys forum och på 11433 tycker likadant om mötet. Få är positiva till Djurgårdens Hockeys agerande och svar på mötet. De verkar inte vilja ta ansvar får någonting. Deras uppgift är bara att spela hockey och att få en batong i bakhuvudet som åskådare verkar vara något man som biljettköpare får vara beredd på. Kritiken som riktades mot Djurgården rann av dem likt vattnet på en gås. Med den attityden mot supportrar kommer det inte att ta lång tid innan det blir färre åskådare på Hovet igen.

Vi får hålla tummarna för att spelarna på isen framöver kommer att prestera bättre än vad DIF-representanterna sägs ha presterat på mötet. Om inte lär det bli spel i Hockeyallsvenskan nästa säsong. Då lär både spelare och många supportrar fly.

***
Polisens och Djurgårdens agerande under och efter de två senaste derbymatcherna har väckt kritik. Polisen har gått hårt fram och vevat friskt med batongerna samt kör ut folk från arenan till höger och vänster. Många oskyldiga har drabbats. DIF Hockey har stoppat huvudet i sanden och duckat för händelserna. Det har fått fyndige skribent att snickra ihop ett eget pressmeddelande. Det kan du läsa här.

Polisen insats i de två senaste derbymatcherna har skapat debatt och deras insatser har mötts av skarp kritik. Djurgården har valt att inte stå upp för de många oskyldiga supportrar som blivit slagna eller utkörda. Det har gjort att signaturen ”xxxxxxx” (han vill vara annonym)  på 11433 skrivit ihop ett eget pressmeddelande signerat Djurgården Hockey. Då jag tyckte att det var väldigt kul väljer jag att klistra in det som ett inlägg här i bloggen. De två bilderna i bildspelet hör till pressmeddelandet.    

”The Big Red machine, blir istället The Big Neon Yellow machine. Djurgårn Hockey låter meddela att ni som längtat efter att få uppleva stämningen och enhetligheten som vi kunde känna i kvarten mot Brynäs 2010 där vi hade en hel kurva fylld med supportrar som stod för en stämning som ALDRIG tidigare skådats eller hörts kommer på nytt.

Nu trappar vi upp steget och kör lite hårdare approach, misströsta dock inte. Då som nu kommer vi köra enhetliga tröjor, fast i detta fallet neongula västar och vit hjälm. Istället för konfetti och koreografi kör vi med tårgas och trakasserier. Det har redan börjat knorras i vissa led om att man inte vill ta på sig tröjorna, men det är som vanligt de lite mer stökiga personerna. Nu kör vi över gnaget.

Kom i tid till derbyt. Entréerna öppnar vid 09:00 så ni har ungefär 11 timmar på er att ta er igenom visitationen, larmbågarna, bli utkörda till nynäshamn, ta taxi tillbaka, bli gripen för att dina läppar av någon obskyr anledning är torra i Januari månad.

Väl mött! Mot 13 850!”

Tony Zabel coachar J20

Tomas Montén

I dag på lunchen var jag ute och joggade. Det var med lätta steg jag tog mig fram över snöbetäckta gångbanor. Beskedet om att Djurgården äntligen har petat Hardy Nilsson och sidan gjorde att jag direkt fick positiv energi och ett större sug att gå på hockey den här veckan.

Hardy Nilsson och Mikael Johansson ut. Tony Zabel och Nichlas Falk in. Tomas Montén blir kvar. Det var vad Djurgården först gick ut med i förmiddags.  Ett glädjande besked för mig som alldeles för länge har velar se någon annan än Hardy i båset. Redan förra säsongen hade jag tröttnat och när den negativa trenden fortsatte även denna säsong ledsnade jag rejält. Hur svårt var det att se att det inte klickade mellan Hardy och spelarna? Djurgården har bara gjort ett dussin riktigt bra matcher de senaste två säsongerna. Spelarna har inte alls svarat på Hardys spelidé och den lomhörde Nilsson har vägrat att lyssna på spelarna när de önskat göra ändringar i spelsättet. När spelare anonymt vädrade sitt missnöje för journalister såg jag det som ett rop på hjälp. ”Snälla, befria oss från Hardy!”

Kanske borde Hardy ha friställts från jobbet som head coach redan i somras? Det hade med facit i hand varit rätt men då hade det garanterats skrikits. Kanske borde han ha fått gå i oktober, samtidigt som jag på allvar officiellt krävde hans avgång? Han borde definitivt ha fått en fot i rumpan i december men det fick han inte. Den foten fick han i dag. Bättre sent än aldrig.

Att han inte har fått gå tidigare tror jag beror på att Hardy är styrelsens värvning. De såg ett tufft namn när de plockade in Hardy. Känslan är också att personer som jobbade inom sporten gärna hade sett att han aldrig hade plockats in. Silvret gav Hardy-förespråkarna rätt. De senaste 100 matcherna har gett Hardy-motståndarna rätt. Hardy-förespråkarna har makten. De har blundat för det sportliga misslyckandet. Blundat för det svaga spelet. De har hoppats på en vändning med Hardy. Den har inte kommit. Spelarna sägs ha haft ett internt möte och haft önskemål om nya ledare. De sägs också ha varit missnöjda med Hardy under en längre tid. Nu i säsongens elfte timme har de blivit bönhörda. Förhoppningsvis inte för sent.

Nu har Montén, Zabel och Falk 13 matcher på sig att rädda Djurgården undan kvalspel. Det kan gå. Varningsflagg kan hissas för att trion inte är tillräckligt rutinerad men jag har en positiv känsla. Montén har så mycket hockey i sig att hälften räcker och nu när Hardy är borta lär han få komma till tals – något jag tvivlar på att han har fått göra med Hardy Nilsson. Tony Zabel är en krävande tränare som flyttas upp från J20. Han känns som ett spännande och bra komplement till Montén. Zabel blir den nya rösten som skall få fart få spelarna. Nichlas Falk är i det närmaste helt grön som tränare. Hans tränarkarriär startade den här säsongen i J18-laget. För en tid sedan flyttades han upp till J20 och nu är han i A-laget. Här skulle vi kunna snacka om en kometkarriär. Jag tror dock inte att Falk tränarmässigt kommer att få någon större roll. Han kommer nog mer att bidra med sina erfarenheter från liknande situationer under hans karriär. Kanske vara en slags länk mellan spelarna och Zabel/Montén.

Det är en spännande konstellation som jag ser fram emot att följa. Det är tre personer som jag har jobbet med och som jag verkligen har kunnat jobba bra med. Jag kommer att supporta dem helhjärtat. Frågan är bara vem jag skall skylla på om det går fortsatt dåligt? Bortförklaringen då får väl bli att de fick för lite tid…

Första matchen för den nykomponerade tränartrion blir på tisdagkväll när Djurgården möter Modo borta.

***
Micke Johansson får också lämna Djurgården. Löst prat på forum gör gällande att han och Montén inte riktigt dragit jämnt. Den schismen måste i så fall ha blossat upp under någon av de två senaste säsongerna. När jag jobbade med duon fungerade de bra tillsammans

***
Nyheten om att Hardy och Micke kommer att lämna Djurgården fylldes på med mera information ganska omgående. Då fick vi information om att det även är klart att ”Challe” Berglund kommer att träna laget de kommande två säsongerna och att Tony Zabel kommer att vara assisterande tränare. Precis så som jag skrev i bloggen för en tid sedan.

***
Djurgården kommer också att byta målvakt med Mora IK. Tim Sandberg och Tyler Plante byter klubb med varandra. Detta enligt Moras officiella hemsida. 

***
Hej då Hardy. Tack för de två gulden och för att du var en del av det härliga gäng som tog silver 09/10. Lycka till på Solvalla!

Det blev inte mycket till derbyfest när Djurgården mötte AIK igår.

Gårdagens derby var ett av de märkligaste jag har besökt. Matchen hade inte ens börjat innan spelarna kallades av isen. Detta på grund av konflikt mellan supportrar och polis på kortsidorna. Den sedan tidigare infekterade frågan förvärrades ytterligare när polisen till synes helt utan anledning stövlade ned i DIF-klacken. En hel rad med kravallutrustad polis barrikaderade trappan i syfte att hålla den ren. Jag kan inte säga att jag kände mig tryggare som besökare när jag såg deras ingripande. Sedan kan man alltid ifrågasätta de som konfronterar polisen med nävarna men hade ordningsmakten haft lite känsla i det som de får betalt för att göra hade denna situation aldrig uppstått. ”Hockeymördare” och ”Snuten är huligan” sjöngs inne i Globen. Helt befogat. Jag trodde polisen uppgift var att skapa lugn på hockeymatcherna. Nu är det tvärt om.

Allt som utspelade sig i Globen kändes regisserat av polisen. Hela vägen från maktdemonstrationen att ställa sig mitt i DIF-klacken till det att spelarna helt omotiverat kallades av isen. Polisen hann knappt skapa sin oreda innan spelarna fick order om att lämna isen. Rubrikerna var klara. ”Huliganbråk i Globen”, Här flyr spelarna isen” etc.

Matchen blev en avslagen historia. Detta trots att den var jämn och målmässigt spännande. De protesterande klackarna tog effektivt död på upplevelsen genom att tama och relativt tysta. Många lämnade läktaren efter polisens aktion och klev sedan inte in igen. Helt rätt. Hade jag haft biljett på kortsidan hade jag inte satt min fot inne på läktaren mer under matchen. Det måste finnas en gräns för hur man får bli behandlad på och en hockeymatch.

***
På isen höll Djurgårdens agerande samma låga klass som polisens på läktaren. Gustaf Wesslau räddade på nytt poäng till Djurgården men den här gången blev det bara en. Det här är på väg att barka helt åt helvete och lagets prestation i derbyt talar inte för att vi är på väg få se någon vändning. med undantag för Wesslau är det mesta praktuselt på isen. Att det är kul att spela hockey syns inte.

AIK avgjorde rättvist matchen tidigt i förlängningen och vann med 4-3.

***
I morgon spelar Djurgården sin första träningsmatch för säsongen. Den spelas på Stadshagen och intresset är stort. Jag räknar kallt med uppsluppen stämning och glada miner.

***
Andreas Dahlén har skrivit på ett kort kontrakt med Djurgården. Vänsterbacken, med förflutet i Gefle, kommer närmast från Frankfurt i Tyskland. Jag vet ingenting om Dahlén och skriver därför inte mer om honom. Spännande att DIF skriver ett kort kontrakt med spelaren. Håller han inte måttet är det hej då. Bra DIF. Tanken verkar också vara att han skall vikariera för Joel Riddez som fortfarande inte verkar ha återhämtat sig.

Rolle Stoltz, Lasse Björn, Sven Tumba, Håkan Södergren, Thomas Eriksson, Jens Öhling och Mikael Johansson. I dag fick de sällskap av Charles Berglund som före matchen mot Färjestad fick se sitt namn och tröjnummer (2) hissas upp till Hovets tak. Ett bevis på hur mycket han har betytt för Djurgården genom åren.

14 säsonger spelade han i Djurgården. Han var med och spelade hem fem SM-guld. Sin sista match i karriären gjorde han i Karlstad 2001. Djurgården vann där sitt sextonde SM-guld och Challe fick avsluta med bucklan i sina händer. Jag så matchen på plats i Karlstad och lika stort som guldet var, lika känslosamt var det när Challe klev upp till oss i den tillresta klacken, tog emot alla hyllningar, och gav bort sina sista skridskor. Är det någon av bloggens läsare som har någon av skridskorna hemma? I så fall gratulerar jag till en riktig raritet! Matchen var förövrigt den sista i den gamla ishallen.

Challe var en smart center. Han gjorde ofta ett stort jobb i det tysta men när det var dags för viktiga matcher tog han gärna ett extra kliv fram för att ikläda sig hjälterollen. Jag saknar Challe Berglund och med tanke på hur Djurgårdens spel ser ut i dagsläget kanske den nyblivne 47-åringen skulle gjort comeback i stället för att hissas upp i Hovets tak och samtidigt vara aktuell som klubben nästa tränare.

Djurgården Hockeys ceremoni höll hög klass och som vanligt när stora spelare hyllas är det svårt att hålla tårarna tillbaka. Till och med om man sitter hemma i soffan med en sprattlig 2-åring som tränar på att säga Challe Berglund.

Bilder från ceremonin och Charles Berglunds karriär hittar ni i bildspelet.
***
Spelet i matchen mot Färjestad höll inte samma klass som ceremonin. Djurgården gjorde långa stunder i matchen mer skäl för namnet Hönsgården och att knipa två poäng med det spel som laget visade upp får ses som ren bonus i jakten på en slutspelsplats. Poängen var oerhört viktiga för Djurgården som nu är över kvalseriestrecket igen. Mario Kempe avgjorde matchen i straffläggningen. Annars var den stora poängräddaren målvakten Gustaf Wesslau.

Bättring krävs omgående om vi skall få uppleva ett slutspel den här säsongen. Det går inte att förlita sig på att Gustaf Wesslau skall vara poängräddare omgång efter omgång. Flera spelare måste kliva fram och en headcoach måste kliva av. Först då ser jag ljus i tunneln.

På lördag börjar äntligen fotbollssäsongen på riktigt. Djurgården spelar sin första träningsmatch. Sirius står för motståndet i en match som spelas på Stadshagen. Intresset och engagemanget är stort bland oss supportrar. Samtidigt har hockeyn det kämpigt på flera plan.

Djurgården-Sirius. Matchen i sig har inget större värde. Det kvittar egentligen hur det slutar. MP har aviserat att han skall mönstra två elvor. En i vardera halvlek. Det intressanta är känslan kring matchen. Djurgården står inför en nystart på alla möjliga plan. Efter år av tragglande med olika tränarkonstellationer som knappt något har trott på har Djurgården nu en ledare från start som ger oss förhoppningar. MP har en vision och en idé. Han kommer att tillåtas att försöka genomföra den. Han har styrelsens och supportrarnas fulla stöd.

När det gäller spelarna på planen så kommer givetvis mest intresse att riktas mot de nya spelarna. Målvakten Kasper Jensen, mittfältarna Martin Broberg, Nahir Oyal, ”Cobi” Span och Yussif Chibsah, samt anfallarna Ricardo Santos och James Keene. På förhand känns det mer intressant än en handfull finländare.

Lördag 28 januari, 13.00 på Stadshagen är det som gäller. En matchtid som får mig att tänka på träningsmatcherna under 90-talet. Öldränkta samlingar på sunkhak runt Fridhemsplan. Allmän glädje att fotbollssäsongen äntligen startar. Ett perfekt tillfälle att sammanstråla med kompisarna. Djurgården har de senaste åren misshandlat träningsmatcherna en aning. Något som har gjort att intresset för dem har minskat. Något som senare kan ha påverkat de allsvenska publiksiffrorna negativt. Järfälla, Bosön, Skytteholm och andra konstgräsplaner är inte synonymt med träningsmatch och Djurgården. Det är på Stadshagen matcherna skall spelas. Det är på helger eller vardagkvällar de skall spelas. Matcherna skall vara tillgängliga även för oss vanliga kontorsknegare som jobbar från åtta till fem.

Se till att komma i tid till matchen. Missa inte det sprakande välkomnande som spelarna alltid brukar få.

Djurgården Fotboll är på väg mot en nystart på alla möjliga sätt. Det känns som att vi kommer at gå en gladare och positivare säsong till mötes. Det är efterlängtat. Sista år på Stadion måste bli lyckat.

***
Något som talar för en bra fotbollssäsong är att hockeylaget har det tungt. Sektionerna är dåliga på att vara bra samtidigt. De kommande fyra omgångarna väntar fyra nya ödesmatcher. Nu kan det avgöras om det blir slutspel, inte ett skit eller spel i Kvalserien.

Det är frustrerande att inget händer. Hardy Nilsson skulle ha fått en fot i röven redan i oktober men han står fortfarande uppgivet kvar och gäspar i DIF-båset med blocket i sin hand. Något nyförvärv har vi hittills inte fått se. De övriga lagen rustar för fullt samtidigt som Djurgården står med mössan i hand och tittar på. Detta samtidigt som en handfull spelare saknas. Det behövs nytt blod i truppen om nu Hardy skall vara kvar som headcoach. Visst, det kanske det inte vimlar av stjärnspelare på marknaden men att plocka in en skaplig transatlant rör i alla fall om i grytan. Det sätter press på övriga spelare vilket förhoppningsvis kan ge laget en positiv injektion med ett par vinster som följd. Vinster som behövs för att undvika Kvalserien.

Parallellt med den sportsliga misären går vissa supportrar en match mot föreningens säkerhetsorganisation. Flera supportrar har tröttnat på hur de har blivit behandlade och stannar numera hemma. Tifo-gruppen Fabriken har lagt sin verksamhet på is sedan så gott som samtliga samtliga med Fabriken-jacka blivit utkörda, av polisen, under det senaste derbyt. Denna konflikt är det sista Djurgården behöver nu. Kortsiktigt kommer det publikmässigt inte att märkas någon skillnad men på sikt kommer det att märkas när stämningen på Hovet blir sämre. Många av de som känner sig illa behandlade är de som oftast gör ett stort jobb för att få igång klacken.

I dag gick Djurgården ut med information om att det kommer att hållas ett informationsmöte om det sportsliga och om säkerhetskonflikten.
” Välkomna på informationsmöte!
Vi vet att många Djurgårdare är oroliga över det sportsliga resultatet så här långt och vi vet också att det sedan en tid florerar diverse olika rykten på vårt eget forum och på andra forum i Djurgårdsfamiljen om vår säkerhetsorganisation.och för att reda ut sanningshalten i de rykten som cirkulerar vill vi inbjuda våra medlemmar och vår publik till ett informationsmöte på Hovets hylla onsdagen den 1 februari kl 18.30”  

För att besvara de frågor som finns

Ett bra initiativ men gillar inte tonen i texten. Det känns mest som att Djurgården skall släta över det som har hänt. Komma med tydliga förklaringar som försvarar varför vissa vakter har behandlat supportrar illa. Idiotförklara de som har drabbats och lura på övriga besökare en sminkad tillrättalagd ”sanning”.

Jag hoppas att de som har möjlighet att gå på mötet undviker icke relevanta frågor som varför Mattias Carlsson får spela powerplay utan i stället riktar in sig på att fråga om det som händer utanför isen – eller snarare inte händer. Nyförvärv, Hardy Nilsson, framtidstänk etc.

Jag hoppas att Djurgården Hockey tar sig i kragen och verkligen ser över och granskar sina brister. Det behövs. Om inte riskerar Djurgården att publikmässigt ramla tillbaka till ruta ett igen. Skjuta sig själva i foten. Det vill nog varken ni som just nu tappat sugen eller Djurgården Hockey. Klantar ansvariga i Djurgården bort det här kommer jag att bli oerhört besviken och ledsen. Så många, både anställda och supportrar, har lagt ned så mycket jobb på att det skall bra stämning på Hovet. Låt inte en säkerhetsschism kväva deras insats. Det tog tid för fotbollen att återhämta sig och komma tillbaka. 

Kom igen DIF!

***
Samtidigt som Djurgården Fotboll är på uppgång riskerar DIF Hockey ett fall. Det förstnämnda är jävligt kul medan det sista känns förbannat trist att skriva.