Markus Karlsson slutade med fotboll 2009.
Nu tar han sikte på allsvenskan igen.
Som tränare för Brommapojkarna.

En av Djurgårdens mest klassiska spelare genom tiderna är Markus “Kapten Blod” Karlsson. Rimbosonen kom till klubben 1996 och gjorde sedan nio raka säsonger i blåränderna. Först som en halvdan vänstermittfältare i ett svagt lag. Sist som mittbacksklippa i en klubb som under ett par säsonger dominerat svensk fotboll. Två SM-guld och två cupguld vann han med Djurgården. En ikon i föreningen och en verklig identifikationsspelare. Markus Karlsson var/är synonymt med Djurgården. 

”Mackan” var en oöm spelare som inte tvekade när det var dags att gå in i en närkamp. Även om han samlade på sig många titlar under sin karriär var det antalet inte ens i närheten av de gula och röda kort han tilldelades av domarna. Bildspelet ovan har ett gäng härliga bilder med Karlsson i närkamper. Känsliga tittare varnas då många av bilderna även innehåller blod…

Karriären avslutades i Brommapojkarna. Där var han 2009 inne på sin tredje säsong när en skada satte stopp för fortsatt spel. Klubben spelade då i allsvenskan. Förra säsongen åkte laget ur serien och nu väntar spel i Superettan. Nu skall Markus Karlsson assistera Roberth Björknesjö när laget siktar på att spela upp sig i finrummet igen.

– En intressant uppgift. Jag har jobbat med juniorlaget i år och det är väl en naturlig utveckling att man tar steget upp i a-laget, säger Markus till Brommapojkarnas officiella hemsida.     
– Jag har gått alla tränarkurser utom den mest avancerade. Jag tror även att min erfarenhet som spelare kan bidra med en del positivt eftersom BP oftast har många unga talanger i a-truppen, fortsätter han.

Det skall bli spännande att följa Markus Karlsson som tränare. Vad är oddsen på att han kommer att hamna i Djurgården om han lyckas bra?

’’’’

Hetsjakten mot Nils Ekman efter slashingen på Jakob Silfverberg eskalerar. Inte nog med att folk vill stänga av honom för resten av säsongen. Nu har någon mupp polisanmält händelsen. Det må vara hänt att slaget inte var speciellt snyggt men någon måtta på förföljelsen får det väl ändå vara? Nisse spelar i Djurgården. Vi backar upp våra spelare.

Lite tankar kring Ekmans avstängning, oavsett hur lång den blir, kan ni läsa här.

Nisse Ekman har hamnat i blåsväder igen. Svingen med klubban över Jakob Silfverbergs arm var inte snygg. Den var ful och onödig. Efter det solklara matchstraffet väntar nu också en avstängning. Hur lång den blir avgör disciplinnämnden.  En avstängning som kan vara positiv för ett formsvagt Djurgården.

Vi hoppar över spekulationerna i hur många matcher Nisse Ekman borde stängas av. Vi skippar också orsakerna till att Nisse får ett smärre bryt utanför Brynäs bås. I stället konstaterar vi att Djurgården kommer att få klara sig utan Nisse Ekman i matcherna framöver eftersom han utfört en handling på rinken som kommer att bestraffas med ett par matchers avstängning. Vad betyder det för Djurgården?

34-åringen har haft en tung säsong i Djurgården. Det spektakulära nyförvärvet har inte lyft laget och poängproduktionen från hans klubba har varit minst sagt medioker. Nisse är en spelare som bryter mönstret och det har han gjort även i Djurgården. Tyvärr har det gått ut över lagets grundspel vilket medfört att mycket inte har fungerat. Djurgården har tappat fart i anfallsspelet och i sitt powerplay med Ekman på isen. 

Ekman – en tillgång
En Ekman i form och med tillgång gott självförtroende är en tillgång för alla elitserielag – även i Djurgården trots att han inte riktigt passar in i Hardy Nilssons spel. En spelare som Marcus Nilson är inte heller perfekt i Hardys spelsystem men hans mönsterbrytande har varit lyckosamt. Trots att Nilson har en bit kvar upp till den nivå han spelade på förra säsongen levererar han i var och varannan match. Både Nilson och Ekman har gjort sju poäng vardera. Ekman har gjort det på 18 matcher medan Nilson nått samma antal på tolv.

Nu får Djurgården klara sig utan Nils Ekman i ett par matcher. Tråkigt för Nisse som verkade vara lite på gång. De två poängen mot Frölunda var viktiga för honom men även spelmässigt har det sett bättre ut den senaste tiden. Laget har gått sämre och det har bara blivit en vinst på de fem senaste matcherna.

För Djurgården kan det vara positivt att klara sig utan Ekman. När han tidigare under säsongen missade ett par matcher radade Djurgården upp segrar och samlade på sig många poäng. Ekman är en spelare som skall ha mycket istid och mycket puck. Han skall ta stor plats. När det inte fungerar blir det inte bra och han blir mer en belastning. Med Ekman utanför laget får andra spelare chansen att kliva fram mer. Det kan vara positivt. Återstår nu att se vilka spelare som är villiga att ta på sig en större roll.

På kort sikt kan avstängningen vara positiv men långsiktigt är den sämre. Nisse Ekman behöver alla matcher han kan få för att komma i form.

Börja leverera
När Nisse Ekman är tillbaka efter sin avstängning måste Hardy Nilsson få igång honom. Det går inte att vänta hur länge som helst på att en spelare skall börja leverera. Att generöst ge kalla spelare, Ekman är inte ensam, mycket speltid kan komma att kosta en slutspelsplats. Det är bara att hoppas att han kommer igång. Djurgården behöver en formstark Nils Ekman i laget. Om inte Ekman inte får fart på grejerna kan värvningen av honom bli en dyr historia. Han dyr att ha i truppen och det kostar att missa slutspel. Det har Djurgården inte råd med.    
 

Röster har höjts om att Djurgården skall sparka Nisse Ekman efter slashingen på Jakob Silfverberg.
Helt befängt.
Visst skulle Djurgården kunna göra det.
Men då på grund av hans sportsliga prestationer på isen.

Kom igen Nisse!

Sharbel Touma är tillbaka på Stadion nästa säsong men då i Syrianskas tröja. 31-åringen lär knappast välkomnas av djurgårdspubliken med varma handdukar, röd matta, pukor och trumpeter. En stor del av Djurgårdens supportrar jublande när Djurgården meddelade Djurgården att kontraktsförhandlingarna med Touma hade strandat och att parterna skulle gå skilda vägar. Mer om det kan du läsa här.

Mittfältaren har skrivit på för två år med den allsvenska nykomlingen.

”Touma har visat stort hjärta och gjort stora ekonomiska uppoffringar för att återigen få representera Syrianska FC” skriver Syrianska på sin hemsida.

Djurgården fortsätter att spela trevande och ojämnt i årets elitserie. De 6267 åskådare som kämpat sig till Hovet genom snökaoset fick se laget inleda piggt för at se enkelt ge jumbolaget Frölundaledningen med 2-0. De målen missade jag eftersom jag satt fast i en sorglig parkeringsröra utan arenan.

Tidigt i den andra perioden ökar Frölunda på sin ledning till 3-0. Ett mål som såg ut att ge spelarna i Djurgården gamnacke. Ett par Frölundautvisningar gav dock Djurgården chansen att komma in i matchen – och den tog laget. Två snabba mål i powerplay gjorde att laget fick kontakt. Minuterna efter målet spelade Djurgården oerhört bra. Frölunda kom inte ut ur egen zon. Det var hårt jobb, många skott och mycket trafik framför målvakten – men kvitteringen fick vänta.

Hardy Nilsson hade vaskat om i kedjorna för att försöka få fart på laget. Tim Eriksson var ställd utanför laget och Mario Kempe var placerad på filten. Utvisningar och skador gav Kempe chansen att komma in i matchen och den chansen som han. 3-3-målet gjorde han på egen hand. Han slog en tunnel Pavel Skrbek och rundade sedan målvakten Joakim Lundström. Snyggt!

I slutakten gick Djurgården för seger. Trepoängaren och en makalös vändning var mycket nära för Daniel Brodin gav laget ledningen när han överraskade målvakten med ett högt inlägg. Tyvärr slarvade Djurgården bakom eget mål halvvägs in i perioden och gästerna tilläts kvittera. I slutsekunderna hade Daniel Brodin chansen att bli matchvinnare ändå. Med tio sekunder kvar gjorde Frölunda ett galet byte och Brodin kom tillsammans med Patrick Cehlin ensamma med målvakten. Brodin tog avslutet själv men kanske borde han ha passat? Oavsett vad var han ändå en av de piggare i laget denna kväll.

En mållös förlängning följdes av en dålig straffläggning. En av åtta straffar gick i mål och det var Frölundas Toni Koivisto som satte den.

Dåre och geni
Hardy Nilsson pendlar mellan att vara dåre och geni. Att Nichlas Falk fick lägga Djurgårdens fjärde straff hade nog ingen på Hovet kunnat ana på förhand. Hade han gjort mål hade Hardy geniförklarats men nu slog Nichlas tyvärr en väldigt svag straff vilket gjorde att det suckades högt bland publiken. Tidigare har Hardy envisats med att låta en formsvag Nils Ekman vara straffläggare. I går var Nisse piggare än tidigare vilket och syntes i matchprotokollet. Ett mål och en målgivande passning från hans klubba. Någon straff fick han dock inte slå…

Kvällens dans bjöd Christian ”Fimpen” Eklund och Oscar Hedman på. Efter slutsignalen av den första perioden kastade duon handskarna för att göra upp. En bra match slutade med poängseger för Fimpen. Matchstraff trodde jag men när den andra perioden startade satt duon i varsitt utvisningsbås med 2+2 minuter som straff. Bild på fighten finns i bildspelet ovan.  

Djurgården gör ingen större insats mot Frölunda. Stundtals var det riktigt bra men perioderna med svagt spel är för många och för långa. Det är dur och moll om vartannat. Jumbolaget Frölunda skall besegras på hemmais om man gör fyra mål framåt.

Jag gjorde lite jobb för Hockeysverige.se och länkar till de texterna hittar du nedan.
“Hade varit fel om de vunnit”

“Det var klumpigt av honom”

Djurgården inledde säsongen 2010 med en träningsmatch mot Degerfors på Bosön. Eftersom matchen spelades inomhus var det bara ett fåtal personer som fick bevittna matchen. Jag var en av dem. Den spelare som imponerade mest på mig var den nye mittbacken Jani Lyyski. 27-åringen spelade mycket resolut, kommunicerade hela tiden och styrde laget. De egenskaper han visade upp i matchen bådade mycket gott inför framtiden även om det skall tilläggas att motståndet inte var det bästa. Degerfors hade trots allt problem med att besegra Hammarby under den gångna säsongen.

Efter den fina debuten gick successivt det sämre för Lyyski – som under våren blev uttagen till det finska landslaget. Spelet klickade inte och den reslige mittbacken hamnade fel lite då och då. Matchen borta mot Helsingborg symboliserar hans insats under året. När Helsingborg jagade kvittering fredade Lyyski närmast ensam Djurgårdens straffområde. Han gjorde en heroisk storstilad insats. När matchen var över hade Helsingborg ändå kvitterat. Jani Lyyski hade förlorat en duell som hemmalaget utnyttjade. Alla försvarsspelare förlorar dueller och gör misstag i matcherna. Ibland utnyttjar motståndarna misstagen. I Lyyskis fall har han haft oflytet att det hänt ofta. Det är svårare att glömma dem då.

I matchen på Gamla Ullevi mot IFK Göteborg missade han ett uppspel. Jakob Johansson fångade upp bollen och sköt ur snäv vinkel in bollen bakom Dembo Touray. Även om skottet inte var otagbart fick Lyyski ta på sig målet.  (Se målet här 4.55 in i klippet) Tio minuter senare förnedrades han av tränarna som då valde att byta ut honom. Hur Lyyski påverkades av detta kan inte jag svara på men efter detta spelade han markant sämre och ojämnare än han hade gjort innan. Kanske fick sig självförtroendet en rejäl törn?     

Nya Gamla Ullevi var inte Lyyskis arena 2010. Även i matchen mot GAIS blev han utbytt. Efter en mållös första halvlek fick den finske mittbacken kliva av. Det är ovanligt att mittbackar som inte är skadade byts ut mitt under en match. Lyyski byttes ut två gånger samma säsong.

Under säsongen var Lyyski både skadad och utanför laget. Totalt blev det 20 matcher – 17 av dem från start. Efter att ha sett honom i den första matchen var mina förväntningar och förhoppningar på honom skyhöga. Lyyski var inte när att leva upp till dem när serien startade. Han överglänstes klart av Joona Toivio. Janis framtid i Djurgården känns lite knepig. Tror föreningen på honom eller kommer han att bli utfryst? Signalerna ledarna sänder till honom när de byter ut honom, två gånger dessutom, eller när de väljer att spela med Prince Ikpe Ekong som mittback är tydliga. De tror inte riktigt på Lyyski ochdet verkar ha fått Lyyski att inte tro på sig själv.

När säsongen precis hade tagit slut hade jag överst på min önskelista en ny mittback. Mittbacken finns kvar på önskelistan men jag är inte längre lika övertygad om att jag verkligen vill se en ny sådan i truppen. Kanske har vi redan den spelare vi söker i truppen? Den Jani Lyyski jag såg förra vintern vill jag se kommande säsong i Djurgården. Jag tror att chansen finns men då måste ledarna hantera honom på ett smartare sätt – om de nu har en gnutta tro på honom i ett framtida Djurgården.

Kommande säsong får utvisa om Jani Lyyski blir en storback eller om han i framtiden kommer att klassas som en floppvärvning.

Säsongsbetyg: 2/5

Tidigare spelarsummeringar:
2. Joona Toivio 4/5
3. Yosif Ayuba 1/5
4. Patrik Haginge 1/5
5. Petter Gustafsson 2/5

Petter Gustafsson, 25, är Djurgårdens nödlösning. Tidigare var den högerfotade norrlänningen forward i Skellefteå FF men i Djurgården spelar han där det saknas folk – oftast som ytterback. Lika ofta till höger som till vänster.

Någon storspelare kommer Petter aldrig att bli. Troligtvis inte heller en startman i ett allsvenskt topplag. Däremot kommer han att vara en okej komplementspelare som accepterar sin roll som ersättare. I Djurgården har han stundtals visat upp prov på goda kvaliteter som fotbollsspelare. Han har också ett par gånger bjudit på hårresande försvarsspel med baklängesmål som följd. Petter är lite mittemellan trots att han alltid är ytterback. Jag har länge haft en förhoppning och tro på att Petter skall utvecklas till en trygg och pålitlig allsvensk spelare. Efter den här säsongen har jag förhoppningen kvar medan tron är lite svagare. Det har inte hänt speciellt mycket utvecklingsmässigt.

Överlag har många av Djurgårdens ytterbackar varit lite svajiga under säsongen. En del av bristerna i spelet får de ta på sig själva. Många gånger har de dock varit övergivna av sina medspelare. I de situationerna har de sett totalt vilsna ut. Med mer assistans, av framförallt yttermittfältaren framför, hade ytterbackarna garanterat gjort bättre insatser.

Gustafsson är en spelare jag tror att Djurgården kommer att ha nytta av i framtiden. Inte i startelvan men som breddspelare. Spelare som accepterar att spela lite då och då och på olika positioner är alltid bra att ha i en trupp. Att han också verkar vara en glädjespridare i truppen är inte heller till hans nackdel för framtida jobb hos Djurgården Fotboll.  

2009 startade Petter samtliga 30 matcher i allsvenskan. Den gångna säsongen medverkade han i 17 matcher (16 från start). Ett mål gjorde han. I matchen mot Elfsborg gled han in med Djurgårdens kvitteringsboll som betydde 3-3 (matchen slutade 4-4). Någon sprudlande säsong blev det inte men överlag tycker jag att han förtjänar ett godkänt betyg. Några toppar, några dalar och några matcher som inte gjorde något större intryck.

Säsongsbetyg: 2/5

Bilderna, en av dem på Petters enda mål, i bildspelet är från Bildbyrån.

Tidigare spelarsummeringar:
2. Joona Toivio 4/5
3. Yosif Ayuba 1/5
4. Patrik Haginge 1/5

Apberget var igår på plats på Hovet. Djurgården mötte Färjestad i elitserien. Fotbollsbloggen passade på att göra lite hockeyjobb. Rubriken är hämtad från en av artiklarna som producerades. 

Djurgården föll med 1-3 hemma mot Färjestad när elitserien rullade igång igen efter landskampsuppehåll. Värmlänningarna hade full kontroll på matchen sedan de klarat av Djurgårdens starka inledning. Bara kedjan med Patrick Cehlin, Christian Eklund och Daniel Brodin förmådde att skapa chanser matchen igenom.
Före matchen hyllades Marcus Ragnarsson för sina insatser i Djurgården. 39-åringen tog för snart två veckor sedan beslutet att sluta spela hockey. En axelskada sätter stopp för fortsatt spel.

Jag bevakade matchen för hockeysverige.se. Det blev två artiklar. Först en intervju med Färjestads matchhjälte – tvåmålsskyten Dragan Umicevic . Den texten kan ni läsa här. Jag pratade också med Marcus Ragnarsson och artikeln ”Man blir rörd” kan du läsa här.

Det händer stora grejer i Örnsköldsvik. I dag låter Modo Hockey, på sin hemsida, meddela att isen i Fjällräven Center i fortsättningen kommer att spolas med två ismaskiner i periodpauserna. Isen blir därmed spolad dubbelt så snabbt som tidigare. Nu snackar vi breaking news, stoppa pressarna och så vidare. Som småbarnsförälder är jag kluven till detta. Barnen får dubbelt kul men bara halva tiden. Periodvilan är dock fortfarande 18 minuter lång oavsett hur många ismaskiner som spolar isen.

Apberget gratulerar publiken i Örnsköldsvik till denna stora händelse. En publik som inte har sett dubbelt sedan bröderna Sedin spelade i klubben. Återstår nu att se om ismaskinerna får namn också. Daniel och Henrik?

I kväll blir det hockey för mig. Djurgården möter Färjestad på Hovet och jag kommer att följa matchen med objektiva ögon från pressläktaren. Rapport från matchen hittar ni senare i kväll på Hockeysverige.se.

Det har inte varit lätt för Patrik Haginge den tid han har spelat i Djurgården. Tanken var att han skulle vara Djurgårdens framtida ytterback men det slutade i stället med att han den gångna säsongen hamnade långt ned i frysboxen bredvid frostresterna från Christer Mattiasson. Haginge kunde också läsa i tidningen att han inte ingick i framtidsplanerna. Det blev således inte många matcher för Patrik denna säsong. Det blev nio starter och tre inhopp för Haginge.

Spelmässigt blandade han och gav precis som tidigare. Det har varit väldigt mycket upp och ned när han spelat. På den position, högerback, han var tilltänkt att spela på var det mest ned. Centralt har det gått lite bättre för Patrik men chansen att spela centralt, när Jani Lyyski sviktade, i försvaret fick han inte heller. Centralt på mittfältet gjorde han ett par viktiga mål i slutet av förra säsongen men på den positionen fanns det inte plats den här säsongen. Det blev en ordinarie plats i frysboxen.

Personligen gillar jag Patrik Haginge. Han spelar med mycket hjärta och han verkar vara en oerhört sympatiskt person samt en oerhört bra lagspelare. Jag hade gärna sett mer av Haginge på planen men hans prestationer har uppenbarligen inte räckt till. Frysboxmobbningen är inte riktigt min grej även om det verkar vara en naturlig del av elitidrottsvardagen. Tråkigt men sant. Haginge känns annars som en bra stomspelare i ett lag – om han spelar på den nivå han borde det vill säga

Förhoppningsvis hittar Patrik en ny klubb till nästa säsong. En klubb med ledare som tror på honom. Då gissar jag på att vi får se den Patrik Haginge som spelade i Örebro för ett par säsonger sedan. En välpresterande Patrik Haginge. För Djurgården innebär det också ett ökat löneutrymme. Det kan behövas när klubben skall leta ersättare för Sharbel Touma och Johan Oremo (borta sex till nio månader på grund av operation).

Jag hade gärna satt ett högre säsongsbetyg på Patrik Haginge men tyvärr är det oundvikligt på en spelare som är ute i kylan. Framförallt eftersom deras kvaliteter i laget ute på Kaknäs räknäs inte i betyget.
Säsongsbetyg: 1/5

Bilderna, från Bildbyrån, i bildspelet symboliserar Patrik Haginges prestationer i Djurgården.

Det händer mycket i Djurgården denna tisdag. Först tillkännagav klubben att det inte blir någon fortsättning för Sharbel Touma i Djurgården och kort därefter presenterades Magnus ”MP” Pehrsson som ny manager från och med 2012. Två glädjande besked för den hängivnaste delen av supportrarna.

Den mest infekterade och minst ogenomtänkta värvningen genom alla tider gjorde Djurgården i våras. Sharbel Touma, som lämnade Djurgården för spel i AIK efter säsongen 1999, skrev kontrakt med klubben till mångas stora förtret. Säsongen med Touma i Djurgården har skapat splittringar och dålig stämning på läktarna och för framtida ro är det här den klart bästa lösningen. Framförallt är den officiella förklaringen till att han inte blir kvar väldigt bra och genomtänkt.  
– Vi känner att vi inte kommer att nå en gemensam lösning om en fortsättning och väljer därför att titta på andra lösningar inför den kommande säsongen, säger Djurgårdens sportchef Stefan Alvén till dif.se.

Med detta uttalande från Alvén väljer Djurgården att gå den trygga vägen. Jag tror knappt att förhandlingarna med Sharbel har börjat men Djurgården väljer tidigt att skapa lugn kring laget. Med förklaringen att parterna inte kommer överens slipper Djurgården också frågor från de som inte förstår att folk inte gillar att Touma spelar i klubben. Faktum är ändå att Touma har kvaliteter som laget har haft nytta av och sett till hur duktig han kan vara som fotbollsspelare borde han rimligtvis ha fått spela kvar i Djurgården. Mer om min syn på Toumas insats som spelare kommer senare här på bloggen. Det kan redan nu sägas att jag hade hoppats på lite mer och det kan också nämnas att det är skönt att han inte blir kvar.

 Förhoppningsvis kan detta också lyfta oss tröttmössor på läktarna nästa säsong. En säsong till med ”Sharbel Touma är en hora” på läktarna lär knappast höja publiksnittet och kamratskapet. Nu har vi inget att skylla på.

MP
Hösten 2001 sköt Magnus Pehrsson Djurgården ut i Europa. Med en straffspark på övertid gjorde han mål i matchen hemma mot Helsingborg. En match Djurgården vann med 3-2. Spel i UEFA-cupen säkrades och vi som åkte på de resorna 2002 fick oförglömliga minnen. Pehrsson själv fick inte uppleva de matcherna eftersom han tvingades avsluta sin aktiva karriär som spelare på grund av en knäskada. I två säsonger kämpade han för att kunna göra comeback men matchen borta mot Trelleborg 2001 blev hans sista.

Om två säsonger (2012) är han tillbaka i Djurgården igen men nu som manager. Det känns oerhört spännande och förhoppningsvis använder han nästa säsong till att leta upp intressanta spelare för Djurgården. Lösningen med Stefan Alvén som manager har känts ganska torftig, kantig och meningslös.

Magnus Pehrsson har efter spelarkarriären varit tränare för fyra klubbar. Han har varit i Åtvidaberg, Sirius, GAIS och danska Aab. För en tid sedan fick han sparken från den sistnämnda klubben men hans kontrakt gäller även över nästa säsong.

 Spelaren Magnus Pehrsson lämnade Djurgården för IFK Göteborg efter säsongen 1996. Djurgården ramlade då ur Allsvenskan. Två säsonger senare var han tillbaka efter det att han inte lyckats ta en ordinarie tröja i IFK Göteborg. När Magnus kontrakt med Djurgården gick ut efter 2001 var det länge oklart om han skulle blir klar i klubben. Kontraktsförhandlingarna var låsta och parterna kom inte överens. 26 oktober 2001 stod det till slut klart att Magnus skulle spela vidare i Djurgården men tyvärr satte knäskadan stopp för detta.

Välkommen hem Magnus!

Bilderna är från Bildbyrån