Nyheter24

ons 22 maj 2013

TIPSA OSS!

Ni kan dra åt helvete

Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Vittring på guld 2007. Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: BIldbyrån

Foto:Apberget

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Hoppfullt före avspark. Sedan gick solen ned...

Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Foto: Apberget

Svensk fotboll når nya bottennivåer för varje dag som går. Förbundet delar ut bestraffningar på höga bötesbelopp för förseelser som många gånger är omöjliga för klubbarna att förhindra. Senast i raden av sjuka straff är att Djurgården har fått böter för att publiken i matchen mot Malmö FF skanderat kränkande ramsor riktade mot domaren. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. Vad är tanken med det här straffet? Vad vill ni uppnå? Ni har inget viktigare att pyssla med än att bötfälla klubbar för deras publiks språk?

25 000 kronor skall Djurgården pynta in. Pengar som säkert hamnar på förbundets festkonto. Lita på att tjockskallarna på förbundet kommer att smörja kråset rejält för slantarna samt dunka varandra i ryggen och berömma varandra för sina fina insatser för svensk fotboll. Med deras hjälp är svensk fotboll på väg åt helvete. Men det är inte den som skall dit, det är ni. Ni kan dra åt helvete…

Mycket känslor i kroppen just nu. Inlägget får bli lite osammanhängande och mindre konstruktivt. Jag blir bara så trött på muppförbundet. Så trött att jag snart lägger ned. Men det är kanske det som är deras målsättning?

***
Det skall tilläggas att i bötesbeloppet på 25000 har Djurgården också straffats för att det har kastats in föremål på planen. En handling jag aldrig kommer att acceptera. Det spelar ingen roll om det är en femkrona, en biljardboll eller en plastmugg som kastas. Det ingår inte i spelet. Det gör det däremot att skrika på domaren när han missköter sig eller dömer emot Djurgården. Utan känslor dör fotbollen.

Magplask

Semistorlagen i Europa kan andas ut. De slipper möta Djurgården i Europa League även nästa säsong. På söndagskvällen tog Djurgårdens äventyr i Svenska Cupen slut när laget föll borta mot IFK Göteborg, efter ett nytt sent baklängesmål, och chanserna till europaspel är därmed mikroskopiska.

 Det regnade på Gamla Ullevi. Mattan var dyngblöt och spelarna halkade runt åt alla möjliga håll under matchen. För Djurgården slutade det med ett magplask då laget på nytt inkasserade en förlust Detta trots att laget gjorde en spelmässigt ganska bra insats i 75 minuter. Laget spelade lägre och längre och skapade flera bra målchanser. I vätan saknade laget flyt vilket gjorde att avsluten var botten. Det blev med andra ord inga mål framåt i den här matchen heller.

I takt med att matchuret tickade på blev Djurgården ängsliga och de byten Magnus Pehrsson gjorde fick bara negativ effekt. Laget lämnade ifrån sig allt initiativ och hemmalaget fick ta över spelet helt i den sista kvarten. Det straffade sig. Andreas Drugge skallade in ett inlägg sedan han varit kvickare än sin bevakare, Gale Agbossoumonde, i straffområdet – med bara två minuter kvar av ordinarie matchtid. Hej då cupen.

Prestationsmässigt gör Djurgården en klart godkänd match och med bättre skärpa och effektivitet hade laget vunnit matchen. Mönstret går igen från tidigare matcher under säsongen. Lagets svaga självförtroende hann i kapp i takt med att målchanserna brändes och klockan tickade. Det skulle kunna gå att skylla på otur men ett lag som bara vunnit två tävlingsmatcher av tolv tävlingsmatcher är helt enkelt inte tillräckligt bra.

Positivt i bedrövelsen var att vi se ett mer renodlat 4-4-2 och att Djurgården spelade rakare och snabbare. Bollinnehav har ofta noll betydelse i en fotbollsmatch. Det handlar inte om hur länge man har bollen. Det handlar om vad man gör med den när man har den.

Bäst i matchen var Sjölund, Hämäläinen och Rajalakso.   

***
Matchbilderna ovan är från Bildbyrån.

Misären fortsätter

Misären fortsätter för Djurgården och hemma mot Elfsborg inkasserades ytterligare en förlust. Detta trots att gästerna såg mer än lovligt sega ut. Men när laget väl fick en chans att sätta bollen i nät så utnyttjade de den till skillnad från Djurgården som är fortsatt impotenta och inkompetenta när det handlar om avslut. 0-1 slutade matchen.

Frustration. Det är ordet som sammanfattar hur jag känner det just nu. Det vill sig inte för Djurgården. Laget skapade flera riktigt bra chanser men om inte avsluten blev totalt misslyckade räddade målvakten Ante Covic.

 Trots att den första halvleken var bedövande temposvag var det Djurgården som var minst sega. Segast var trötta Elfsborg och näst segast var alla tråkiga temposvaga sånger från klacken. Mest blåst var domaren Jonas Eriksson som tidigt skaffade sig många ovänner på läktaren. Rättskiparen fokuserade mer på att hålla koll på vart ifrån inkasten kastades än han fokuserade på regelbrott inne på planen. I den andra halvleken var han parodisk – om det ordet får användas efter en sådan här match. Sorglig kanske passar bättre.      

Djurgården gjorde ingen katastrofmatch. Flera spelare gjorde bra insatser. Det är lätt att glömma när de 90 minuterna skall summeras. Kebba Ceesay gjorde kanske sin bästa match för säsongen liksom Kasper Hämäläinen. 18-årige Emil Bergström gjorde en bra match på mittfältet och faktum är att Djurgården till viss del tappade matchen efter det att han hade bytts ut. Men i all frustration efter förlusten blir det lätt att matchen bakas samman med hela säsongens prestationer och resultat. Då blir det helt plötsligt katastrofuselt.

Målvakten Dembo Touray fumlade med bollen ett par gånger under matchen men tack och lov stannade bollen på rätt sida av mållinjen varje gång. Baklängesmålet var det inte mycket att göra något åt. Hönsgårdens IF rockade loss i straffområdet och till slut hamnade bollen framför Lasse Nilssons fötter. Målet tillkom efter en hörna som Elfsborg skapat på ett anfall som Djurgården gav dem. Daniel Sjölund släppte det mesta vid ett inkast på offensiv planhalva vilket gav Elfsborg gott om tid till att kontra. Vilket de också gjorde. Det funkar inte att agera som Sjölund i det läge som laget befinner sig i nu. Det finns inte läge att fuska i defensiven. Det kostade laget en poäng i matchen.

Dembo var det ja. Det var riktigt pinsamt när delar av klacken, de som stått tysta i 80 minuter, började skandera ”Ut med Dembo”. Måhända att vi är i behov av en ny målvakt men att högt mobba en egen spelare under pågående match är så lågt och ovärdigt att jag inte riktigt vet hur jag skall formulera mitt missnöje mot det.  

Vi borde ha vunnit den här matchen. Det känns lite som att det kvittar att det blev noll poäng i stället för en. Vi behöver trepoängare. Behovet av trepoängare är akut. Men då måste vi göra mål. Kennedy är så fruktansvärt iskall för stunden. Avslutet han tog från 60 meter var inte matchens prestation. Det var inte heller hans övriga avslut.

Mittbacken Joona Toivio bjöd i alla fall på ett shownummer. Hans försök att finta som Ronaldinho var en höjdpunkt liksom hans efterföljande långskott. Det som gav Elfsborg ett inkast… Hela sekvensen andades DIF Fotboll 2011.

***
Förra säsongen såg som ett etableringsår. I år skulle klivet tas. Så har det inte blivit men vi har i alla fall etablerat oss på allvar. Som ett bottenlag.

***
Jag tippade Emil Bergström från start i mitt förra inlägg. Där hade jag rätt. Men i övrigt hade jag mest fel i mitt siande om matchen. Det blev varken vinst eller fysiskt spel.

***
Öppna lädret!   

***
För den som orkar finns det matchbilder i bildspelet. En del bilder är lite väl gula men glöm inte att ett varv genom bilderna supportar din lokale bloggare.

Därför blir det vinst mot Elfsborg

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Daniel Sjölund. Foto: Bildbyrån

Emil Bergström. Foto: Scanpix

Emil Bergström. Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Med ett par dagars perspektiv på matchen mot Mjällby känns det aningen bättre. Det må låta helt galet men jag har en bra känsla inför matchen mot Elfsborg och jag tror på tre poäng.
I den senaste matchen föll Djurgården stort. Individuella misstag radades upp och bollarna rullade och flög förbi Dembo. Ett par spelare saboterade för övriga lagkompisar.

Nu gjorde Djurgården inget mål i matchen men jag tycker ändå att laget vid flera tillfällen visade upp en något mer fantasirik offensiv än tidigare. Daniel Sjölund ser ut att trivas i sin nya roll och vid flera tillfällen slog han fina öppna passningar till medspelare som hade tagit bra löpningar. Tyvärr var spelarna totalt uddlösa i lådan. Jag tycker att Sjölund gjorde en av sina främsta insatser för säsongen men som vanligt när det blir storförlust är det lättast att såga allt och alla vid fotknölarna timmarna efter slutsignalen. 

 

Nu är det dags för seger mot den arrogante Magnus Haglunds Elfsborg. Sveriges mest överskattade tränare skall på Stadion hårt få ta emot en ny förlust. En förlust närmare en fot i röven – något han borde ha fått för flera år sedan. Haglund imponerar ändå på ett sätt. Han har en grym förmåga att få ut lite av väldigt mycket. Det är starkt.

Det skall bli spännande att se vad Magnus Pehrsson kommer att mönstra för manskap. Jag tror att vi kommer att se en del förändringar. Joel Perovuo lär knappast få en ny chans från start. Fördelen med den ”kompispass” han fick av Joona Toivio, den som till slut ledde till fummel och baklängesmål, är han inte lär spela på ett tag. Jag tror att Emil Bergström kommer att få chansen som defensiv mittfältare med uppgift att springa över det mesta på planen som i klädd i gult. Emil får vara jordfräsen som vi har saknat.

Sedan skall Joel Riddez givetvis in i laget. Vänsterbacken syns i inte mycket i matcherna men det märks när han är borta. Nio insläppta må i de tre matcher han inte har spelat.  Han har en given plats som vänsterback och det innebär att Petter Gustafsson får flytta på sig. Jag tror ändå att Petter blir kvar i startelvan men att han blir placerad som högerback. Petter må ha sina begränsningar men egenskapen av att alltid ge allt håller honom kvar i laget. Det är upp till bevis nu för spelarna som hängt med i startelvan på en räkmacka tidigare att visa att de vill vara med. Jag tycker inte att Kebba Ceesay har gjort det.

Djurgården kommer att mangla på hårt i matchen mot Elfsborg. Tacklas och spela hårt.  Revanschlustan för den senaste förlusten kommer att synas på ett positivt sätt.  Gästernas primadonnor kommer att få käka mycket gräs och det kommer att grinas och gnällas friskt under matchen. Det utnyttjar Djurgården. Dags för Kennedy att få göra sitt första spelmål för säsongen. Ett ofokuserat Elfsborg kommer att få hem med en 3-1-förlust efter det att Daniel Sjölund spelat fram till alla Djurgårdens tre mål.

***
Det är tungt att vara djurgårdare nu. Tabellen ljuger inte och det är bara att inse att det blir tufft att hänga kvar den här säsongen. Ändå känns det mer än givet att knata i väg till Stadion på torsdag kväll. Det är nu supporterskapet testas på allvar. Det är i motgång laget behöver hjälp. Tillsammans kan vi klara det.  Nu är det på riktigt.

***
Stollen som sprang in på planen i matchen mellan Malmö och Helsingborg är egentligen inte värd att kommentera. På kommer en enskild individ kosta en klubb mycket pengar. Regelverket är som det är och en kollektiv bestraffning är att vänta. Händelsen är en mix av DIF-Assyriska och Syrianska-AIK och straffen borde rimligtvis då bli liknande de DIF och AIK tillsammans fick. Det vill säga höga böter, förlorad match och spel inför tomma läktare.

Händelsen i sig är såklart negativ men positivt är att den håller debatten vid liv om hur man skall få bukt med problemet samt hur de individer som missköter sig skall straffas. Positivt också att det inte var en Stockholmsklubb som drabbades den här gången. Det visar tydligt att problemet inte bara finns i huvudstaden vilket många verkar tro.

Dembos nya keps

Hey, har nån sett min keps? Foto: Scanpix

Dembo Touray behöver keps. Hjälp honom att hitta en som passar.

Keps. Ni vet den där huvudbonaden med skärm som gör att man till viss del kan undvika att få solens starka strålar i ögonen. Den där huvudbonaden som gör att man kan se lite bättre när solen långsamt går ned. Den där huvudbonaden som kan vara till god hjälp för en fotbollsmålvakt under en kvällsmatch på sommaren.
Som kan hjälpa en att fånga en flygande badboll.

Hjälp Dembo att välja ut sin nya favoritkepa. I bildspelet ovan finns flera varianter. Trucker, militär m.fl.Vilken tror du kommer att klä honom bäst? Bästa motiveringen vinner en valfri Dembo-tavla.

***
Bloggen kan även avslöja vilken skiva som snurrar flitigast hemma hos Dembo för tillfället. Självklart är det Lasse Winnerbäcks ”Med solen i ögonen”. Inspirerad av Winnerbäck funderar han på att släppa en egen platta. Hur dem skall låta är ännu inte klart men albumtiteln är spikad sedan länge. “Shit happens”.

***
Alla bilder är från Scanpix.

***
Relaterade inlägg:
“Skämskudde fram”

Skämskudde fram


Det blir sällan bra när man skriver i affekt. När frustrationen över en händelse är stor och känslorna tar över för mycket. Jag skiter i det nu. Jag skriver ändå. Det får bli som det blir.

Magnus Pehrssons ”MP-effekt” fick ett abrupt slut på Strandvallen. Djurgården skämde ut sig och fick storstryk borta mot Mjällby. Allt var som vanligt igen.

Vi fick se en bländad, inte bländande, stolle mellan stolparna som i kvällssol lämnat kepsen kvar i omklädningsrummet. Det kostade ett tidigt baklängesmål. (1-0)

Vi fick se en defensiv mittfältare i ultrarapid försöka hantera bollen felvänd med slalompjäxor på fötterna. Som att sno godis av en finne. (2-0)

Vi fick se en backlinje iförda mörka solglasögon springa runt som yra höns med blindkäpp. Virrigt alibiförsvar av högsta kvalitet.  (3-0)

Vi fick se en fantasilös offensiv utan udd.

Dumstrut på och skämskudde fram. Dyngtorsk i en måsteödessexpoängsmatch. Pinsamt.

***
Tillåter ekonomin fem nya spelare som går rakt in i startelvan? Troligtvis inte och då är det våra matcher som visas i TV4 Sport nästa säsong.

***
Hur länge skall den här misären fortsätta?

***
Vi ses på Stadion på torsdag.

Mjällby-DIF 3-0. Bilder från matchen i bildspelet ovan.

Att välja rätt tillfälle

Micke Dahlberg. Foto: Bildbyrån

Micke Dahlberg

Gale i kamp med Micke Dahlberg. Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Gale och Dahlberg. Foto: Scanpix

Två matcher finns på schemat för Djurgården i veckan som kommer. Två gånger om är det mot gulsvart motstånd. På måndag är det viktig jumbomatch borta mot Mjällby. En chans för Djurgården att ta sig upp över nedflyttningsstrecket igen. Laget hamnade under strecket när Syrianska vann över IFK Norrköping under söndagen.

Jag minns med fasa fjolårets bottennapp borta mot Mjällby. Djurgården var då erbarmligt dåliga och Mjällby vann komfortabelt med 3-0. Den matchen är förvisso historia, vilket även Mjällbys fina fjolårssäsong är, men jag känner ändå oro inför matchen. Anledningen till det är såklart Djurgårdens svaga bortaspel men kanske var poängen uppe i Gävle en vändning. Med facit i handen vet vi nu att vi på bortaplan spelade 0-0 mot ett lag som enkelt ett par dagar senare rullade ut ett europeiskt storlag. Det borde ge spelarna lite extra självförtroende.

Att vinna borta mot Mjällby är ett ypperligt tillfälle för Djurgården att ta säsongens första bortaseger. En seger i matchen betyder mycket på alla sätt.

Den andra matchen mot gulsvart motstånd i veckan spelas hemma på Stadion på torsdag. Då kommer Elfsborg på besök. Mer om den matchen senare i veckan.

***
Mikael Dahlberg gör mycket nytta på en fotbollsplan. Han är en duktig bollmottagare och passningsspelare, har ett bra spelsinne och är en oerhört lojal lagspelare. Göra mål däremot har inte riktigt varit hans grej trots att han är oftast spelar anfallare. Men i helgen lossnade det för den f.d. DIF-spelaren när han efter sjuttio matcher och tusen dagar hittade rätt igen. Två gånger om nätade han och han gjorde det mot AIK. Det gäller att, som gammal blårand, välja rätt tillfälle att göra mål.

Afrikaner på provspel/Bartley till NHL?

Andreas Engqvist. Foto: Scanpix

Patric Hörnqvist. Foto: Scanpix

Patric Hörnqvist. Foto: Bildbyrån

Andreas Engqvist. Foto: Scanpix

Victor Bartley i Rögles tröja. Foto: Bildbyrån

Patric Hörnqvist. Foto: Bildbyrån

 För andra sommaren i rad ser Djurgården Hockey ut att tappa en kontrakterad back till NHL. Även denna gång är det en amerikan. Samtidigt har Djurgården Fotboll två afrikanska provspelare på plats. En från Kamerun, inte Roger Milla, och en från Burkina Faso.

Nyförvärvet Victor Bartley är, enligt mrmadhawk.se, på väg att skriva på ett NHL-kontrakt. Nashville Predators, med Patric Hörnqvist, sägs vara den organisation som är mest intresserad av backens tjänster.

Skriver Bartley på ett NHL-kontrakt får Djurgårdens sportchef även denna sommar ge sig ut på jakt efter en ersättare. Förra sommaren försvann Kyle Klubertanz trots att allt var klart med honom. Då var det ont om spelare på marknaden och ersättaren, Stefan Lassen, har inte varit i närheten av att spela på samma nivå som Klubertanz. Lassen och Klubertanz påminner inte ens om varandra i sin spelstil.

En som påminner om Kyle Klubertanz är Victor Bartley och kanske är det den förstnämnde som ersätter? Klubertanz spelade uteslutande i Montreals farmarlag förra säsongen men han gjorde det bra. Enligt lagkompisen Andreas Engqvist var han lagets bäste offensiva back. Defensivt var han ”nja…”. Rykten, det är många sådana nu, gör gällande att Klubertanz kan vara på väg tillbaka till Djurgården. Flyttar Bartley lär det ryktet florera vidare.

Just nu har Djurgården en backplats ledig och den sägs vara vikt för Daniel Tjärnqvist. Utan Victor Bartley har vi två lediga platser. Där passar Kyle Klubertanz perfekt.

***
Djurgården Fotboll har två provspelare på plats denna vecka. En kamerunsk anfallare som säger sig ha allt som fotbollsspelare. Han är snabb, målfarlig, har ett bra skott och är bra på huvudet. Det enda Enoh Lewis saknar är meriter.

Provspelare nummer två kommer från Burkina Faso. Han heter Adama Guira och har meriter från landslaget.

På dif.se finns två artiklar (länkar finns under detta inlägg) om provspelarna. Där finns mer information om vilka klubbar de har representerat. En liten, men ack så viktig och intressant, detalj saknas dock. Hur gamla är spelarna?

Enligt Wikipedia är Guira född 1988.

MP om provspelarna

Kamerunsk provspelare på plats

Sparrdal Mantilla tillbaka/Widing till Brynäs

I dag spelade Djurgården U21-match mot Syrianska. Matchen slutade 1-1. Med på planen fanns 17-årige Philip Sparrdal Mantilla som under en längre tid har haft ljumskproblem. Dagens match var hans första sedan i mars.

Under försäsongen fick Sparrdal Mantilla mycket speltid. Mestadels som högerback. På den positionen visade han upp bra teknik och spelsinne samt en intressant offensiv. Han spelade så pass bra att han var aktuell för startelvan i den allsvenskan premiären innan ljumskarna satte stopp för spel. En ljumskskada som uppstått på grund av för hårt matchande och för mycket träning för 17-åringen som spelade många matcher med a-laget och U21-laget under försäsongen. Återstår nu att se om han kan vara med och konkurrera om en plats om han håller sig skadefri. Kebba Ceesay har inte direkt imponerat under säsongen men nye managern Magnus Pehrsson verkar inledningsvis föredra något mer rutinerade spelare framför de yngre lovande ungtupparna.

***
Daniel Widing skulle bli Djurgården storskytt i elitserien förra säsongen. Riktigt så blev det inte och någon kontraktförlängning till denna säsong var inte aktuell. Nu är det klart att Widing återvänder till Brynäs. Den klubb han spelade för innan han gav sig ut i Europa för ett par säsonger sedan. Kontraktet sträcker sig över tre år men Widing har rätt att bryta det efter två.

I Djurgården gjorde Widing tio mål på 52 matcher. Många av målen gjorde han i slutet av december och i början av januari. Widing jobbade på bra i Djurgården och hans arbetsinsats är det svårt att klaga på. Däremot kostade hans jobb ganska mycket då hans sägs ha haft väldigt bra betalt.

***
J20-backen Erik Gustafsson, 19, sägs ha erbjudits ett kontrakt med Djurgården. Det uppger signaturen JoeLills på Twitter. Gustafsson tog stora kliv framåt under säsongen och utvecklades ordentligt på alla möjliga plan. Djurgården har fått upp många spelare i a-laget från de egna leden men det mestadels handlat om forwards. Det är egentligen bara Oscar Eklund som lyckats ta en tröja. Förra säsongen fick Fredrik Claesson ett litet genombrott och kanske är det Erik Gustafsson som står på tur?

En sörja med mycket positivt

Noll mål framåt och noll mål bakåt gav en poäng. Resultatet i matchen borta mot Gefle var klart bättre än matchkvaliteten men vad gör det när laget lyckades hanka sig över kvalstrecket.

En bortamatch i Gävle är en behaglig resa. Det går nästan lika snabbt att åka dit som det gör att ta sig till Södertälje en vardagkväll för att se på hockey. I alla fall om man startar några kilometer norr om Stockholm.

Strömvallen. Egentligen är det ett skämt att det spelas allsvensk fotboll på denna arena. Gefle kommer att få det jobbigt att uppfylla UEFA:s alla krav men likväl är det lite småtrevligt att besöka arenan. En arena som inte ens kan erbjuda vanliga toaletter. Omoderna Stockholm Stadion känns hypermodern i jämförelse.

UEFA har krav på hur en arena skall vara och det kan vara nog jobbigt för Gefle. Än jobbigare hade klubben fått om UEFA ställde krav på att fotboll skall vara underhållande. Då hade Djurgården, som också spelar i ett museum, också fått dubbla UEFA-problem. Matchen lagen emellan var allt annat än bra och lagen skall vara glada för att det alltid delas ut poäng i en match – oavsett hur dålig den här. Lagen nollade varandra och knallade tillsammans ut med en poäng vardera. Grattis.

Den första halvleken var ett smärre skämt. Allt stod liksom still och det kändes som att klockan tickade bakåt. Djurgården rullade boll i backlinjen så länge det bara gick för att sedan skicka en långboll till en motståndare. Sedan kom bollen tillbaka och allt började om igen. Vi frös. Höjdpunkten i den första halvleken var gänget på raden bakom som agerade expertkommentatorer. Om jag tar bort ordet ”expert” blir det mer rätt.

Vi glömmer den första halvleken. Drar ett streck över den. Låser in den hos Svenska Fotbollsförbundet och kastar bort nyckeln.

Halvlek två var bättre. Djurgården hade en period där det skapades tryck mot Gefle. Ett mål hängde i luften. Lite byten och ommöbleringar fick fart på laget. När Philip Hellquist flyttades upp i en offensivare roll fick Djurgården fart på anfallsspelet. Jag begriper inte riktigt varför MP valde att starta med Philip som defensiv mittfältare när han spelat bra offensivt i de senaste matcherna. Offensiven tog dock slut när Joel Riddez med tio minuter kvar blev utvisad efter att ha fått sitt andra gula kort. En av experterna på raden bakom kläckte då ur sig en riktig godbit:
- Hoppas inte DIF slappnar av nu, bräkte han ur sig.

Gefle tog som väntat över matchen med en man mer men uppoffrande spel av bland annat Mattias Jonson gjorde att matchen b lev mållös. Inhopparen Joel Perovuo var en smärre katastrof i de få minuter han fick spela. Han lyckades både slå bort en enkel frispark i ett drömläge samt bjuda Gefle på en jättechans när han stod och sov med bollen vid eget straffområde.

Spelet var inte bra men jag är ändå nöjd med insatsen. Andra matchen i rad utan förlust. Andra matchen i rad utan megasvacka. Andra matchen i rad utan insläppt mål. Första bortapoängen för säsongen. Det kom en hel del gott ur den sörja som presterades på Strömvallen.

***
Ni som har varit oroliga för att Kasper Hämäläinen kommer att säljas i sommar kan nog sluta att oroa er. Eller är han redan såld? Jag har inte sett honom på länge. Kasper känns som en medgångslirare och kanske visar han upp sina kvaliteter när/om det börjar gå bra för laget.

***
Sämst i matchen var utan tvekan domaren Andreas Ekberg. Hade väl några rätt men överlag var han inkonsekvent och allmänt dålig. Ett tecken på det är att båda lagens supportrar gång på gång visade sitt missnöje mot hans tveksamma domslut.  

***
Matchbilder från Bildbyrån och Scanpix finns i bildspelet ovan.

***
Nu är vi över ett streck. Chans att klättra högre i nästa match. Mjällby borta 23 maj.