Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Djurgårdens segertåg fortsätter och laget radar upp vinster på ett lysande sätt. Det är inte bara det att laget vinner som är bra – även sättet laget genomför matcherna på imponerar. Efter 2-1 borta mot Örebro klättrade laget över även kvalstrecket

Om det var segt och sömning när laget krossade Syrianska tidigare i veckan var det tvärt om i matchen mot Örebro. Matchen som utspelade sig på Behrn Arena var klart sevärd och underhållande. Inget konstigt med det då det är klasskillnad på Örebro och Syrianska.

Hemmalaget ÖSK började bäst men Djurgårdens defensiv var tät. Här har Magnus Pehrsson var verkligen fått ordning på grejerna efter den miserabla bortamatchen mot Mjällby för ett par omgångar sedan. Djurgården spelade lågt med laget och stack upp i kontringar. Här ser vi också en stor skillnad mot tidigare på säsongen för nu känns Djurgårdens anfall farliga. Tidigare var de totalt uddlösa och skotten träffade oftast allt annat förutom mål.Att anfallen är farliga nu är inget som Magnus Pehrsson ändrat i anfallsspelet utan det är snarare frukten av tryggheten i försvarsspelet som givit spelarna själförtroende också i avsluten.

Ett mål släppte Djurgården in i matchen. Det kom på straff. En svårbedömd situation där Kebba Ceesay fick bollen på handen. Samma Ceesay fälldes senare i offensivt straffområde men då blåste inte domaren för straff. Handsen kändes mer tveksam än fällningen och nog borde domaren ha blåst straff även för blåränderna?

De senaste säsongerna har ett baklängesmål med underläge som följd sänkt Djurgården. Mpt Örebro var det annorlunda. Det var rak rygg och höjt huvud på spelarna ändå. Det syns att spelarna tror på sig själva. Det tydligaste exemplet på det är Daniel Sjölund som jobbar defensivr mer än någonsin. Han och Kasper, vilket form(!), är nu på väg att bli det där centrala mittfältet vi drömde och hoppades på i vintras.

Kvittering som omgående. Joona Toivio bjöd på ett försök till konstspark efter det att Djurgården bitit sig kvar efter en hörna. Det var inte den snyggaste konstsparken men vad gjorde det när bollen bollen for i en båge in i målet. Mittbackens andra mål på två matcher och hans tedje totalt i Allsvenskan.

Djurgården spelade väldigt bra efter målet.

I den andra halvleken fortsatte Djurgården med sitt fina spel och när kasper Hämäläinen bredsidade in Philip Hellquists fina inlägg från högerkanten tog Djurgården ledningen. Vägen till tre nya poäng öppnades! Med ledning i ryggen spelade Djurgården på resultatet och trots att laget gjorde det bra var det nära att kosta två förlorade poäng. Hemmalaget kröp närmare och närmare för varje minut som gick men de nådde inte hela vägen fram. Bra försvarsspel av samtliga spelare i Djurgården gjorde att Djurgården kunde hålla undan.

Framgångarna fortsätter. Mycket ser bra ut. Främst är det lagets hårda jobb som resulterar. Samtliga spelare jobbar klart samtliga situationer. Det får spelarna lön för nu. Tryggheten i försvarsspelet har även smittat av sig i avsluten och från att ha varit seriens uddlösaste lag har nu Djurgården en effektivitet utan dess like.

Samtliga spelare förtjänar beröm efter matchen men förutom dem jag redan har nämnt i texten vill jag lyfta fram Petter Gustafsson. Vilken krigarinsats han gjorde som vänsterback. Utan tvekan hans allra bästa match i DIF-tröjan. Både offensivt och defensivt.

Trevlig midsommar alla blåränder.

***
Bra uppslutning i Örebro. Även bortaresandet verkar gå en ljusare framtid till mötes.

***
Matchbilder från Bildbyrån finns i bildspelet.

***
Med reservation för många stavfel i texten. Den är skriven i anteckningar.

***
Detta blogginlägg är sammanställt på svärföräldrarnas dator. Svårjobbat värre då den verkar rymma mer skit än Norra stå.

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Emil Bergström. Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Det är dagen före midsommarafton och bara någon timme kvar till avspark mellan Örebro och Djurgården på Behrn Arena när dessa rader skrivs. Inte många lär läsa detta. Antingen är folk på väg till landet eller så är man i Örebro för att se matchen på plats.

Jag lägger inte ned någon större kraft på inlägget. Jag har suttit i en bil sedan 04.30 i morse och är därför allmänt trött i mössan. Jag har under dagens resa hunnit lågt bort från både Stockholm och Örebro och nu är därför målet att hitta ett ställe här där jag är som visar matchen.

***
I dagens match håller jag ett öga på Örebros Patrik Haginge. Svag och bänkad i Djurgården. Ordinarie i Örebro. Ett lag klart högre upp i tabellen.

***
Gör Christer Youssef mål för tredje matchen i rad?

***
Får Emil Bergström fortsatt förtroende på någon annan position i startelvan. Kasper och Daja är givna på mitten.

***
Jani Lyyski. Fortsätter lyftet eller kommer kvica örebrofötter att ställa till det för honom?

***

Nästa inlägg kommer att handla om matchen men sedan kommer jag att skriva om beslutet om anmälningsplikt i samband med matcher.

Det finns en fördel för mig med matcher på Råsunda. Jag tar cykeln till arenan. Smidigt och enkelt, om än aningen tungt då sambons cykel inte riktigt är av racerklass. på vägen till Solna stannade en silverfärgad BMW. Chaufför var en glad Bosse Andersson som vinkade glatt och stannade för en pratstund. Ett och annat intressant sades men till skillnad från en annan bloggare här på Nyheter 24 väljer jag att inte publicera det. Bosse skall dock hjälpa Djurgården med att sälja spelare men det är varken nytt eller hemligt. Sedan Bosse slutade har Djurgården knappt sålt en spelare. De som har lämnat har många gånger köpts ut. Inte konstigt att det ekonomiska resultat de senaste säsongerna har varit svagt.

Vädret hade varit ostadigt hela dagen men timmarna före match sprack allt upp. Solen sken över Solna och Råsunda och förutsättningarna för en bra match fanns verkligen. Efter en skaplig inledning fastnade sedan matchen helt. Två lag som inte verkade vara särskilt sugna på att föra spelet mötte varandra och tempot var löjligt lågt. Djurgården lyckades dock peta in det första viktiga målet när Philip Hellquist knäade fram bollen till Christer Youssef som kunde sätta den i öppet nät. Hans andra mål på två matcher som forward.

Efter målet stod matchen och vägde. Inte mycket hände men i det låga tempot där spelarna såg ut att stå på hälarna och befinna sig i koma skapades det möjlighet för kvicka fötter att skapa något. Hos gästerna var det Sharbel Touma som kändes farligast men närmare än ett skott utanför kom han inte.

Den andra halvleken fortsatte där den första slutade. Hela vägen fram till matchminut 69. Då fälldes Christer Youssef och Djurgården tilldömdes en straff. I samma veva visades också Syrianskas back Omar Jawo ut och straffsparken blev lite av en matchboll för Djurgården. Mittbacken Joona Toivio satte enkelt bollen i mål och matchen var klar. resten var en ren defilering från Djurgårdens sida. Ett skadedrabbat och decimerat Syrianska var chanslösa. Fem minuter efter 2-0 satte Petter Gustafsson trean. Inhopparen, han ersatte Joel Riddez i minut 32, placerade iskallt in en bredsida bakom målvakten. Petter hade haft det lite kämpigt som vänsterback dessförinnan men avslutet höll Thierry Henry-klass.

Djurgården imponerade utan att imponera. Det blev en sömning behaglig kross av Syrianska.

Tre mål, tre nya poäng och avancemang i tabellen. Djurgården är på väg uppåt. I en sömning tillställning spelade Djurgården stabilt bakåt och effektivt framåt. Då blir det oftast vinst. På nytt en fin arbetsinsats av Sebastian Rajalakso, pigga ben på Christer Youssef, en bra arbetsinsats på mittfältsvikarien Emil Bergström samt ett tryggt mittbackspel av finnarna. En hel del annat var också bra i den sega matchen. Undantaget var högerbacken Kebba Ceesay som verkar vara helt ur slag.

***
Statsminister Fredrik Reinfeldt såg matchen på plats i går. I halvtid köpte han lite snask till sonen i en av kioskerna på östra övre. Då blev det inte lättare att ta sig fram i bunkern eftersom två livvakter snyggt spärrade av det mesta av den redan från början trånga passagen. Råsunda är ett skämt när det gäller faciliteter.

***
MP har visat fingertoppskänsla med sina laguttagningar hittills. Det känns riktigt bra. Det betyder att vi på läktarna kan gnälla på småsaker i stället. Som att han valde att byta in Joel Perovuo med fyra minuter kvar av matchen. Den färglöse mittfältaren har ingen framtid i DIF så varför inte ge de få minuterna till någon annan? Joakim Alriksson till exempel.

***
8100 åskådare på Råsunda. En klart godkänd publiksiffra med tanke på resultaten tidigare under säsongen. Dessutom är Syrianska inget lag som lcokar extrapublik. De lär ha samma dragningskraft som Assyriska. 

***
Skämskudde fram under vissa ramsor från klacken.

***
Plusbetyg till klacken för “Sharbel Touma är en Hansson”. Bötfäll den om ni kan.

***
Än är det tidigt att ropa hej men med två raka segrar i ryggen, avancemang till kvalplats och med häng på lagen framför ser det bra ut inför framtiden. Hur många matcher tar det innan vi är förbi AIK (som är sex pinnar före) i tabellen. Jag gissar på sex matcher. Akta rygg!    

***
Bildbyråernas bilder från matchen finns i bildspelet ovan.

. 

Dagens Nyheter hade i fredags en intervju med Pa Dembo Touray på sportdelens förstasida. Där beklagar sig Dembo över den hårda kritik han har fått utstå den senaste tiden och han menar att det var Ulf Adelsohns öppna svidande kritik mot hans insatser som fick delar av publiken att öppet vädra sitt missnöje mot honom för ett par matcher sedan. Som vanligt briljerar Dembo i ämnet självkritik – eller snarare bristen på den.

Att öppet håna en spelare i det egna laget, som dessutom har varit kontrakterad av föreningen i över elva år, är inte acceptabelt. Dembo må ha gjort ett par tavlor genom åren men han har knappast gjort dem medvetet. Det är inte direkt hans fel att han blir uttagen att spela varje match eller att det inte finns någon annan målvakt i truppen som på allvar kan konkurrera om platsen. Tyvärr har Dembo med sin totala avsaknad av självkritik byggt upp en stor frustration bland supportrarna. Det har inte spelat någon roll hur han har fumlat in bollen. Felet finner han alltid hos någon annan eller något annat. Tröttsamt värre. Det är inte “Shit happens” när bollen kastas in i de egna nätmaskorna för femte gången samma vår.

Vår målvakt är garanterat en av de största medgångsspelarna i Allsvenskan. Att klättra på räcket framför klacken och dra igång segersång efter en trepoängare har aldrig varit något problem för honom. Att stå längst fram och ta emot hyllningar trivs han bra med. Han är något sämre på att ta ansvar för sina misstag. Dembos grodor genom åren har varit kostsamma. Han spel i bortamatchen mot Utrecht i UEFA-cupen kostade föreningen avancemang. Likaså grodan minuten före slutsignalen borta mot Ruzomberok. Han har släppt in frisparkar från mittlinjen och missat bollar på grund av solen. Alltid är det någon annans fel. Det svider att höra sånt gång efter gång. Det väcker missnöje.  Galleriet är överfullt av tavlor.

Man skall inte heller sticka under stol med att Dembo många gånger har räddat laget. I sina bästa stunder är han en mycket bra målvakt. Tyvärr är det tätare mellan tavlorna nuförtiden och det har inte Djurgården råd med. Djurgården behöver en ny målvakt men så länge inget annat alternativ finns än Tommi Vaiho så skall Dembo stå. Dembo skall heller inte säljas i sommar om inte en riktigt bra målvakt kommer att möta honom i föreningsdörren.

Senast mot IFK Göteborg gjorde Dembo en riktigt bra match. Han spelade tryggt och säkert. Frågan är i hur många matcher han kommer att fortsätta med det. Att spela med Dembo mellan stolparna är lite som rysk roulette. Det går bra de flesta gångerna men när det går illa går det rejält illa. Tidigare spelade vi med en kula i trumman. Nu känns det som att vi spelar med två tre stycken.

***
18 maj 2005 skapades en tråd på forumet på sidan 11433.net. Tråden heter kort och gott ”Dembo…”. Första inlägget lyder ”Nu räcker det.” 77 forumsidor och sex år senare är tråden lika levande som den dagen den startades. Här har Dembos tavlor och monsterräddningar splittrat och gäckat skribenterna. Kritiken mot hans spel och alla hans tavlor har funnits länge. Långt före Adelsohns sågning. Med tanke på Dembos reaktion lär han inte känna till vare sig forumet eller sin egen tråd.

Viktig match mot Syrianska på måndag kväll. Jag ber en stilla bön för att tråden kommer att få sparsamt med inlägg efter den matchen. Det betyder i så fall att laget har vunnit. Chansen till tre poäng ökar markant om Dembo lämnar penslar, duk och staffli kvar i omklädningsrummet.

***
En annan lirare som gillar att stå längst fram när det går bra är ”Mumbelimumba”. AIK:s Martin Mutumba gillar att prata om sin show som rullar vidare. I år har showen haft det tyngre och då glappar inte käften lika mycket längre. Nu skall han ha betalt för att prata. Det är inte lika kul att snacka när man har showat till sig en plats på bänken…

***
Hade tänkt skriva några rader om hur gnälliga Syrianskas ledning är men det får vara för nu. Gnälliga är de hur som helst.

***
Den som inte får nog av Dembo kan ta en sväng genom bildgalleriet ovan. Om inte annat gynnar det en lokal bloggare.

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Arneng, Hysén och Barsom. Foto: Bildbyrån

Abbe Barsom. Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Arbetsveckan som avslutades i går har varit en lättnadens vecka. Måndagens sköna seger löste upp många av alla de nervknutar. Segern gav hopp om en positivare DIF-framtid. Nu närmast väntar en match som kan bli dyr för Djurgården. Även om det skulle bli seger.

Försvarsspelet klickade, målen trillade in och det mesta fungerade för Djurgården i bortamatchen mot IFK Göteborg. Bakom de förkrossande, 4-0, segersiffrorna fanns en gedigen laginsats, med hårt jobb över hela banan, där samtliga spelare deltog. Det är så Djurgården måste spela. Laget har inte kvalitet nog för att kunna fuska sig igenom matcher.

På måndag är det dags för nästa måstematch. En  vinst i den och vi kan tala om trendbrott och att det har vänt för Djurgården. Blir det förlust eller oavgjort ser det fortsatt mycket dystert ut. I en hemmamatch mot Syrianska skall det vara tre DIF-poäng. Oavsett om Djurgården är ett topp- eller bottenlag. Nycklarna till seger har jag nyss nämnt. Hårt jobb och inget fusk – av samtliga elva spelare på banan. VI på läktarna kan gärna vara glada och lite avslappnade tack vare den senaste segern men för spelarna gäller det glömma det som har varit, snöra på sig skorna, och jobba utav bara helvete. Då blir det garanterat vinst på måndag.

Matchen mot Syrianska spelas på Råsunda. Betongbunkern i Solna. Det är alltid aningen vemodigt att se DIF spela hemmamatch där men en tröst är ändå att det resultatmässigt de senaste säsongerna har gått ganska bra där. Syrianska har samlat på sig ett gäng f.d. DIF-spelare i truppen. Av dem kommer skadade Johan Arneng och avstängde Abgar Barsom inte att komma till spel. Det gör däremot yttermittfältaren Sharbel Touma.

Matchdelegaten lät få det tufft med tanke på att Touma knappast kommer att mötas med varma handdukar, ryggdunk och hyllningssånger när han ställs mot sitt förra lag. Ett och annat könsord och ramsor om ett gatuyrke där man säljer sin kropp lär höras under matchens 90 minuter. Med tanke på att det blev böter efter det att klacken skanderat ramsor om domaren Martin Hansson ett par gånger under en match tidigare i vår lär det kunna bli dyrt för Djurgården efter matchen mot Syrianska. Det finns konstruktivare och fyndigare ramsor om man vill men så lär inte bli fallet den här gången. Sharbel Touma är en prick som väcker starka hatkänslor. Martin Hansson lär ha kommit lindrigt undan jämfört med det Sharbel Touma kommer att få utstå på måndag. Tycka vad man vill om det men så kommer det garanterat att bli. Vare sig folk vill eller inte.

Har Djurgården tur har matchdelegaten på måndag en rejäl vaxpropp i örat. Kanske har den senaste tidens svidande kritik mot alla deras anmälningar fått dem att tagga ned en aning?

Det allsvenska regelverket utanför fotbollsplanen fortsätter att imponera. i dagarna blev Djurgården anmält till disciplinnämnden för att gräset på Stadion var klippt i cirklar vilket gör att föreningen hotas av nya böter. Dagen efter en match mot IFK Göteborg är det passande att kalla det för gräsligt.  

Enligt regelverket skall raka gräskorridorer vara klippta från långsida till långssida för att underlätta för de assisterande domarna. Vad anmäls Djurgården för härnäst?

– Spelarna springer för snabbt (domarnas jobb försvåras)?
– Fel temperatur på vattnet i duscharna?
– För stark senap till korven?
– Osportslig färg på skorna?
– Nils-Erik Johansson är för tjock?
– Bänkarna i omklädningsrummet är för hårda?
– Solen bländar domarna vid kvällsmatcher?
– Stavfel i matchprogrammet?

***
I bilspelet ovan hittar ni Scanpix bilder från den underbara segermatchen mot IFK Göteborg. Bildbyråns bilder kunde ni se redan igår. Deras bilder hittar ni här.

Konkurrensen är inte direkt stentuff och att säga att matchen borta mot IFK Göteborg med bred marginal är Djurgårdens bästa för säsongen är ingen överdrift. Djurgården lyckades med konststycket att både vinna och spela bra när laget massakrerade sina motståndare med 4-0. Plötsligt händer det.

Det här inlägget har jag väntat på att få skriva. Ett inlägg präglat av glädje och hopp. Efter solklara 4-0 på bortaplan tänds en strimma hopp igen. Det här laget kan faktiskt spela både bra försvars- och bra anfallsspel i samma match. Kors i taket. Vad hände?

MP hade kastat om i laget. Många förstod inte varför. Jani Lyyski skulle plötsligt spela igen samtidigt som Mattias Jonson och Christer Youssef bildade forwardsduo. Kennedy, som förvisso inte har levererat, var petad. Det var inte comebackande Johan Oremo som konkurrerade ut honom utan det var en matchotränad 37-åring och en yttermittfältare. Hur tänkte Pehrsson här? Det svaret fick vi i den första halvleken.

Efter 20 nervösa minuter där IFK Göteborg slog bollar på djupet och satte en viss press på Djurgården hände det plötsligt grejer. Djurgården tätade till och stack upp i kontringar. Inte lika många som i cupmatchen senast men den här gången med effektivitet i stället. Den något ifrågasatta forwardsduon jobbade sig fram och Youssef satte snyggt 1-0 framspelad av Jonson. Senare sköt Jonson från distans vilket resulterade i 2-0. Ett billigt mål som var välförtjänt efter alla motgångar under säsongen. Samtidigt som målen trillade in växte Lyyski till en jätte i mittförsvaret. Ingen hade längre några invändningar mot laguttagningen.

Än bättre blev det i den andra halvleken. Djurgården spelade ett kompakt försvarsspel där samliga spelare jobbade hårt. Mittförsvaret hade bra koll på det mesta och fick samtidigt bra hjälp av övriga spelare. Målvakten Dembo Touray spelade säkert och gjorde några stabila räddningar. Mitt i detta skallade Kaper Hämäläinen in 3-0 på hörna. Kasper har spelat upp sig i de senaste matcherna och är för stunden en av lagets bästa spelare – precis som han skall vara. I slutet av matchen satte Philip Hellquist 4-0 och lyckan var total. Framspelningen kom från Johan Oremo som spelade sin första match på åtta månader. Han gjorde ett lovande inhopp.

Överlag en strålande match av Djurgården där det främst är värt att lyfta fram Lyyski (hans bästa match i DIF) och Jonson (vilken inställning och vilket jobb). Tre viktiga poäng, fyra viktiga mål och hopp för framtiden fick vi med oss från matchen. Det kanske finns ett ljus långt bort i tunneln?

Nästa måndag är det ny ödesmatch. Då mot Syrianska på Råsunda. Då är bara att börja om på nytt. Krisen är långtifrån över och det krävs samma uppoffrande jobb på planen då som mot IFK Göteborg. Matcherna där Djurgården kan kliva in på hemmaplan som finlirare och stjärnor är långt borta. Mycket längre bort än det svaga ljuset vi kanske skymtar långt där borta.

***
Kul att Djurgården i de senaste matcherna har vågat lämna över bollinnehavet till motståndarna. Det har gjort att laget ställt om oftare och snabbare och att laget har skapat fler målchanser.

Foto: Bildbyrån

MP. Foto: Scanpix

Magnus Pehrsson. Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Oremo kör utfall.

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Det jag kunde konstatera under semestern är att:
Det är rogivande att inte dagligen påminnas om en usel tabellplacering.
Det är befriande att för en vecka – nästan – kunna glömma hur illa det verkligen är ställt i Djurgården.
Det är skönt att slippa påminnas om ett inkompetent fotbollsförbund.
Det är avkopplande att inte läsa frustrerande foruminlägg om bojkotter och annat.

Det jag också konstaterade under en veckas semester är att det är ganska tomt utan det ovanstående. Nu är jag tillbaka. Match på måndag kväll borta mot IFK Göteborg. En fortsättning på eländet eller början på en vändning?

Johan Oremo är tillbaka efter skada och det välkomnar jag. Han har förvisso inte direkt spottat in mål i Djurgården men min känsla är ändå att han kan vara med och bidra till att laget kan lyfta sig och att han kan börja göra mål igen. Hur som helst kommer hans comeback att sätta eld i röven på Kennedy som nu inte längre kan känna sig säker på sin plats. Han måste börja göra mål nu om han skall spela. MP kan få något att fundera över.

Stefan Lassen. Foto: Bildbyrån

Hellquist & Calisir. Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

André Calisir Foto: Scanpix

Stefan Lassen. Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Djurgården har i dag gjort klart med två nya spelare. En mittfältare från Burkina Faso, Adama Guira ansluter till bollvirtuoserna och en nygammal amerikan, Kyle Klubertanz, har kritat på för hockeykrigarna.

23-årige Adama Guira har under en tid provspelat med Djurgården. Han har gjort det så pass bra att han nu erbjuds ett kontrakt som sträcker sig säsongen ut. Guira får spela allsvenska matcher efter det att transferfönstret har öppnat 1 augusti. Den landslagmeriterade defensive mittfältaren kanske är den jordfräs laget behöver på mitten, Han beskrivs som en laglojal tvåvägsspelare. Burkina Faso känns inte som någon stor fotbollsnation men landat är faktiskt rankade 44: a i världen. Sverige är 28:a. Närmast kommer Adama från spel i den spanska Segunda Division B där han har representerat Gava, Alicante och Logrones. Guira kostar inte Djurgården något i övergångssumma och kontraktet sträcker sig bara säsongen ut. Djurgården har dock fått med en köpoption på spelaren om han skulle visa sig vara intressant för framtiden.

Inför förra säsongen skrev backen Kyle Klubertanz nytt kontrakt med Djurgården Hockey. Något spel blev det inte eftersom han nappade på ett kontrakt från Montreal Canadiens. Stefan Lassen blev backen som fick ersätta. En klar försvagning och dessutom två backar av helt olika spelartyper.

Till kommande säsong skrev Djurgården kontrakt med backen Victor Bartley. Han gjorde en Kyle och nappade på ett NHL-bud vilket gjorde att han lämnade Djurgården innan han ens kom hit. Nu ersätts han med Kyle Klubertanz. Den här gången känns det som en förbättring. Klubertanz har elitserierutin sedan sin förra sejour i Djurgården. Han har fått mer kött på benen under en framgångsrik säsong i AHL. Han borde vara en bättre spelare nu än när han var här för två säsonger sedan. Kyle gjorde en bra grundserie då men hade det något jobbigare i slutspelet.

En annan spelare som har varit aktuell är Daniel Tjärnqvist. Han är aktuell inför varje säsong men som vanligt väljer han att vara borta ett år till för att tjäna mer pengar. Marie Hallman har intervjuat Djurgårdens klubbdirektör Tommy Engström om Daniel Tjärnqvist och han säger att Daniel inte kommer att spela i Djurgården kommande säsong heller. Parterna ligger för långt ifrån varandra när det gäller det ekonomiska. Somliga får aldrig nog av rubel och dollar. Det måste vara kärvt för Daniel att krypa ned till vanlig ”Svenssonlön” efter tio säsonger utomlands. Hur skall han klara sig på futtiga 200000 kronor i månaden? (eller vad han nu kan tänkas ha blivit erbjuden) Han kanske måste göra avkall på saker i vardagen. Sälja två av sju bilar eller nåt. Nöja sig med en kåk i Djursholm på futtiga 400 kvadrat.

***
Mer fotboll. Försvarsspelaren André Calisir lånas ut till Jönköping Södra. Laget spelar i Superettan. Calisir startade bortamatchen mot Trelleborg och i den fick han uppleva några riktigt tunga minuter som vänsterback. I Jönköping får han chans till speltid och möjlighet til fortsatt utveckling.

Foto: Bildbyrån

…när det skapas en namnlista för att värva tillbaka Jan Tauer. Läge också för att testa Tomas Backman på topp igen?