Djurgården lånar anfallaren Nicolaj Agger från Bröndby. 22-åringen har fått sparsamt med speltid hos den danska klubben. Låneperioden sträcker sig säsongen ut och därefter har Djurgården option på att köpa loss honom. En perfekt lösning.

Frälsaren är här. Målsprutan som skall rädda det allsvenska kontraktet. Efter gårdagens provspelar(freak)show kändes ett etablerat anfallsnyförvärv avlägset. Nu har Djurgården förvisso bara lånat en spelare och han sitter även långt ut på Bröndbys avbytarbänk. Men likväl känns Nicolaj Agger som ett spännande och bra nyförvärv.

Förra säsongen gjorde han sju mål och fem målgivande passningar på 21 matcher för Bröndby i ligan. En klart godkänd siffra. På meritlistan finns nio U21-landskamper som resulterat i två gjorda mål.

Senast Djurgården lånade spelare från Bröndby gick det bra. Sören Larsen hade också sparsamt med speltid i Bröndb men han lyckades hänga en och annan kasse i DIF-tröjan när han spelade här innan han efter några matcher såldes för över 20 miljoner. Precis som Sören Larsen har Nicolaj Agger hamnat på avbytarbänken på grund av skador. Vi får hoppas att vi får se mer likheter mellan duon under Aggers tid i Djurgården. Att Agger skall lyckas lika bra som Larsen kan vi bara drömma om men noteras han för ett par mål är det bra. ”Många mål” och ”anfallare i Djurgården” har den här säsongen sällan använts i samma mening.

***
Två Bangura ut från AIK. En anfallande danskjävel till Djurgården. Det känns genast lite bättre inför derbyt om några veckor.

***
För runt tio år sedan värvade Djurgården Jonathan Johanssons bror. Det var ingen vidare värvning. Bättre lycka med Daniel Aggers kusin.

Drömmen om att Djurgården värvar en etablerad anfallare innan transferfönstret slår igen lär inte gå i uppfyllelse. I desperat jakt efter en målskytt fick två provspelande anfallare på kort varsel chansen att visa upp sig i U21-laget. Ett tecken på att plånboken verkar vara tom.

Cheik Oumar Dabo, 30, och Wilko Risser, 29, bildade anfallspar när Djurgården mer eller mindre spelade bort sin chans att nå U21-slutspelet. Trots att Wilko Risser nickade in Djurgårdens mål gjorde duon inget bra intryck.
– Lyteskomik, tyckte en gammal DIF-profil om den ena provspelarens insats innan han lämnade Hjorthagen någon minut före Djurgårdens mål.
- Bland det sämsta jag sett, var ett annat omdöme. Superlativen haglade inte direkt.

Cheik kommer närmast från Alahly Benghazi. En libysk klubb. Dessförinnan tillhörde han franska Le Havre men där blev det bara sex matcher på tre säsonger. Han var mestadels utlånad till andra klubbar. Han har gjort 17 landskamper för Mali och noterats för sju mål.

Wilko Risser är från Namibia. Ett land där inlinehockey är populärt. Risser spelade senast för SV Elversberg i Tyskland. Laget spelar i Regionalliga West där de slutade tolva förra säsongen. Wisser har gjort tolv landskamper och noterats för fyra mål. Noterbart är att han också har tyskt medborgarskap.

Beslut om någon av spelarna skall kontrakteras skall tas inom kort. Det vore en rejäl skräll om någon av dem fick stanna kvar. Det hände inte mycket i anfallsväg när spelarna var inblandade och det gick inte fort någonstans. Till deras försvar kan sägas att Djurgården mönstrade ett ganska svagt lag samtidigt som BP spelade med en stark elva.

 F.d. DIF-spelaren Aziz Corr Nyang satte snyggt första målet när han lurade bort tre spelare innan han satte bollen i nättaket bakom Tommi Vaiho. I Djurgården gjorde Adama Guira en stabil insats. I övrigt vägde laget ganska lätt.

Gästerna var klart bättre än Djurgården i den första halvleken och ledningen var rättvis. I den andra halvleken spelade Djurgården upp sig. Inhopparna på vänsterkanten, Danilo Kuzmanoviz och Yosif Ayuba, fick upp lagets tempo. När Djurgården jagade ett segermål passade Brommapojkarna på att avgöra matchen. Då återstod bara en handfull minuter att spela. Snöpligt för Djurgården som hade spelat upp sig.

Cheik Oumar Dabo lär inte spela i Djurgården i höst. Hade Djurgården haft pengar att värva för hade han aldrig kommit hit för att provspela. Dags att värva en annan Cheik. En riktig shejk. En shejk med stålar.

***
Bilder, med kommentarer, från Hjorthagen finns i bildspelet. Flera av dem är givetvis på provspelarna. Adama Guiras kroppsfint – bild 22, 23 och 24 är – sevärd.

28 oktober 2007. Över 14000 åskådare trängs inne på Stadion när säsongens sista allsvenska match skall spelas. Djurgården som har en chans, om än liten, att spela hem SM-guldet möter Brommapojkarna på hemmaplan.

Djurgården förlorade med 0-1 och slutade trea i tabellen. Det har runnit en del vatten under broarna sedan den matchen spelades. Majoriteten av spelarna är utbytta mot nya och det har hänt mycket i föreningen. Antalet spelare som har varit i omlopp sedan dess är svårare att räkna än det egna kapitalet och antalet segrar. Från den allsvenska premiären fram till i dag har Djurgården vunnit 34 allsvenska matcher – av 108 spelade. Värt att notera är då att fyra av segrarna togs från omgång ett till åtta 2008. Av de senaste 100 spelade allsvenska matcherna har Djurgården alltså endast vunnit 30 matcher. Det går mer än tre matcher mellan varje trepoängare. Inte konstigt att Djurgården prenumererar på en botten placering i tabellen. Årets säsong är den fjärde i rad i sportslig misär. ”Är det såhär det känns att vara Hammarby?” frågar sig folk halvt på skämt halvt på allvar.

Att Djurgården som förening inte har mått bra de senaste åren är ingen nyhet. Interna stridigheter och maktkamp bromsade den sportsliga utvecklingen i mitten av 2000-talet och det är sviterna av detta som föreningen lider av än i dag. Föreningen verkar långsamt ha vittrat sönder från insidan och med personer som främst ser sitt eget bästa framför föreningens är det inte konstigt att det har gått åt helvete. Samtidigt har pengar runnit ut ur föreningen.

Kulmen på stridigheterna kom 2008. Den dåvarande ordföranden Bo Lundquists ledarskap ifrågasattes samtidigt som han satte upp parallella organisationer. Rekryteringen av Göran Aral som komplement/konkurrent till Bosse Andersson är ett av de exemplen. Andersson slutade i november samma år. Då hade Djurgården slutat tolva i serien trots att laget var obesegrat efter nio omgångar. De dyra sommarvärvningarna Patrik Haginge, Prince Ikpe Ekong och Johan Oremo hade inte lyckats vilket knappast gjorde att Bosse A satt med trumf på sin hand. Alla hans tidigare lyckade rekryteringar, både sportsligt och ekonomiskt, var glömda. Med tanke på hur Djurgården mådde då tror jag inte ens att Messi hade levererat i blårandig tröja.

Efter Anderssons uttåg ur föreningen har Djurgården knappt fått betalt för en enda spelare. Det har värvats spelare utifrån som fått onödigt mycket betalt trots att de inte verkar ha krävt det. Detta i en förening som fortfarande blöder rejält ekonomiskt och som säsong efter säsong visar upp ett rejält minusresultat.

Djurgården i dag mår fortfarande inte bra men någonstans känns det ändå som att vi är på rätt väg. Schismerna är över, folk har klivit åt sidan. Det har kommit in nya friska krafter. Det känns konstigt att skriva att vi är på rätt väg när vi än en gång slåss i botten av tabellen.

 Efter flera säsonger med tveksamma tränarkonstellationer, nödlösningar och annat tveksamt känns Magnus Pehrsson äntligen som en ledare på lång sikt. Återstår nu att se om han är kapabel att reda ut den sörja vi befinner oss i nu. Men överlever vi den här säsongen och gallrar i truppen kan vi vara något på spåren. Då har MP chans att få bygga upp sitt Djurgården med sina spelare.

***
Det är sju matcher kvar av serien. Sju matchers krig för att hålla oss kvar i allsvenskan. Vi har de spelare vi har. Spelare som visat att de kan spela fotboll. Spelare som visat att psyket inte alltid är på topp. Det är vår uppgift på läktarna att hjälpa spelarna att prestera. Klarar vi oss inte kvar kan vi sluta fundera på ”om det är såhär det känns att vara Hammarby”. Då är vi Hammarby. Ett skräpgäng i Superettan med förlorarmentalitet.

***
Att vi är riktigt illa ute den här säsongen – också – märktes i dag. Och det känns inte bra. Att vara nöjd med att AIK vinner är fan aldrig okej men jag erkänner att känslan infann sig hos mig när de avgjorde matchen mot Syrianska på övertid. I och med det målet är vi fortfarande fyra poäng före Syrianska. Det innebär att vi kanske till och med har råd att förlora matchen mot dem senare i höst. Vi har fortfarande tre poäng mer men också bättre målskillnad. Ett försprång vi verkligen behöver.

Med tanke på hur Djurgården spelade i den viktiga matchen mot IFK Norrköping är jag livrädd för att det kan komma att se lika illa ut i matchen mot Syrianska. Den har helt plötsligt blivit extremt viktig och viker spelarna ned sig även då behöver vi ha med oss alla livlinor, flytvästar, stödkragar och räddningsplankor till den matchen. Har vi inte det blir det Superettan 2012.

***
Jag har lite svårt att greppa att vi bara vunnit 30 av de 100 senaste matcherna. Det är sjukt dåligt och det är ett smärre mirakel att vi inte har åkt ur.

***
Bildspelet innehåller en hel hög arkivbilder med gamla spelare och ledare. Somliga av spelarna känns i dag bättre än vad vi tyckte då – andra inte…

Vi har en nyckelmatch på programmet. Vi har chans att skapa oss utrymme ned till strecken. Vi har en manager som före match pratar om att laget skall spela aggressivt. Tio minuter efter avspark har vi ett 0-2-underläge. Vad är det som händer?

Det har nu gått några timmar sedan matchen mellan IFK Norrköping och Djurgården blåstes av. Hemmalaget IFK vann med 2-1. Djurgården vek ned sig fullständigt och det var tur att jag inte satte mig och skrev det här blogginlägget direkt efter slutsignalen. Det hade inte varit sansat. Följande rader kanske inte är sansade men de är ändå inget mot vad ett inlägg skrivet i går hade varit.

Nu när jag sitter och skriver vet jag inte vad jag skall skriva. Egentligen vet jag det men jag vet inte hur jag skall få ihop det. Vart skall jag börja?

Jag saknar ord för att beskriva hur jag känner efter förlusten. Jag saknar ord att kommentera hur Djurgården lyckades hamna i ett tvåmålsunderläge redan efter tio minuter i en så pass viktig match. Jag saknar ord för att beskriva den frustration jag känner över att Djurgården inte lyckades utnyttja att de spelade närmare 50 minuter med en man mer på planen. Jag känner bara tomhet och frustration.

Djurgården ser så rädda ut på planen att jag blir rädd. Hammarby (läs Superettan) knackar på dörren och ingen spelare ser ut att vilja ta ansvar. Alla verkar tycka att någon annan skall ta tag i bitarna. Inte en tånagel lär vara skadad i dag. Ingen spelare kliver in i närkamper och tar för sig. Det vi fick se i går var ett gäng ansvarslösa primadonnor i gula trikåer.

Vi hade en period för någon månad sedan när det jobbades hårt på planen. Elva spelare som gjorde sitt yttersta och jobbade hårt i alla situationer. Från avspark till slutsignal. Det resulterade i trepoängare. Av det såg vi ingenting i går.

Jag vill inte gå in på enskild spelarkritik. Hela kollektivet skall läxas upp men somliga spelare i det verkar vara helt under isen. Bänka!

***
Det var löning i går. Det rasslade till på spelarnas konton. Om lönen betalas ut i förskott var det pengar för prestationerna i augusti som betalades ut. Fyra allsvenska matcher har spelarna haft den månaden. En poäng har laget spelat hem. Om jag spelade i Djurgården skulle jag skämmas. Skämmas över att plocka ut full lön för dessa värdelösa undermåliga prestationer som laget presterat de senaste veckorna. Jag skulle sova med dåligt samvete. Och efter gårdagens pinsamheter skulle jag nog inte kunna sova alls.

Eventuell bonus till spelarna för prestationerna i augusti betalas troligtvis ut i september. Det borde bli billigt för Djurgården.

***
Några som verkligen var på tårna i går var Polisen i Östergötland. De såg ut att ha mobiliserat för ett EU-toppmöte trots att det bara rörde sig om en match mellan två bottenlag i Allsvenskan. Det visiterades och spejades som aldrig förr och var och varannan polis släpade runt på en digital- eller en videokamera. Det var långt till leendena hos de stela poliserna som givetvis hade full kravallmundering på sig. Barnfamiljerna kände sig säker väldigt trygga i den krigsmiljö poliserna skapade…

Polisen motto verkar vara ”Finns det inget problem får vi på egen hand skapa ett”.

Vill du någon gång känna sig utpekad som grovt kriminell rekommenderar jag dig att gå på fotboll i Norrköping.

Bilder från visitering med mera finns i bildspelet. Bilderna jag har tagit är tagna med telefonen. Därav den mindre högklassiga kvaliteten.

***
Larmbågar skulle passeras för att komma in på Nya Parken i Norrköping. Kanske läge att montera upp sådana utanför Stadion också inför höstens matcher. Risken finns annars att vi djurgårdare tar med oss föremål in på arenan och begår gemensamt harakiri. Detta med tanke på hur spelet och resultaten ser ut  

***
Michael Lerjeus. Hur dålig får en domare vara? Han avgjorde inte matchen och Djurgården var inte heller bra men fanskapet lyckas ju aldrig genomföra en match utan att man får psykbryt på hans visslande.

***
”Vi är inte tillräckligt distinkta”, säger Daniel Sjölund efter matchen. ”Ni är inte tillräckligt bra”, säger jag.

***
Noll poäng av sex möjliga mot IFK Norrköping. Pinsamt är bara förnamnet.

***
Det börjar bli svårt att hitta rubriker till inläggen jag skriver efter Djurgårdens matcher. Alla starka ord är redan använda…

***
Och när vi ändå är inne på svaga insatser är det lika bra att nämna uppslutningen i Norrköping som var under all kritik. Vi som var där gjorde inte heller något vidare jobb.

***
På bänkraden bakom satt ett par ”experter” med IFK-sympatier och kommenterade matchen. Den ene iförd Liverpool-tröja. Jobbig underhållning i 90 minuter. Han fastnade lite på ett över-axeln-kort som nu ligger i bilspelet.

***
Glöm inte att köpa biljett till derbyt!  

***
Ett bittert inlägg är slut. Jag är frustrerad och känner mig uppgiven men jag ger inte upp. Nya tag i nästa match

Sebastian Rajalakso Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Philip Hellquist. Foto: Scanpix

Kennedy. Foto: Scanpix

Daniel Sjölund. Foto: Scanpix

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Kennedy Igboananike. Foto: Bildbyrån

2008. Foto: Bildbyrån

Daniel Sjölund. Foto: Bildbyrån

Sebastian Rajalakso. Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

2008. Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

2008. Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Modern retro: Markus Karlsson 2001. Foto: Bildbyrån

Grannens katter kommer hem från sin sommarvistelse på landet, pendeltågen är på nytt rejält försenade, biltrafiken står still och Djurgården spelar en oerhört viktig streckmatch. Sommaren är definitivt över och nu är hösten här på riktigt.

Det är en viktig match som väntar borta mot IFK Norrköping på torsdag kväll. Lagen har lika många, eller få om man så vill, poäng och det är Djurgårdens något bättre målskillnad som håller blåränderna ovanför kvalstrecket och före IFK Norrköping i tabellen.

Klassiska utryck som ödes- eller sexpoängsmatch kommer garanterat att avvändas/missbrukas i artiklar om matchen. Riktigt av den digniteten är matchen inte eftersom det är många matcher kvar samtidigt som inget av lagen, vid förlust, kommer att bli avhängt. Men likväl är matchen oerhört viktig och att plocka med sig tre poäng skulle betyda väldigt mycket inför de nervösa avslutande omgångarna.

Det känns nervöst inför matchen. IFK Norrköping är ett lag som Djurgården skall vara bättre än. En förlust i matchen skulle göra mig ytterst orolig – igen – precis som förlusten på Stadion gjorde. När lagen möttes där var Djurgården rejält nere i skiten. Sedan dess har laget fått in MP som manager, fått viss trygghet i grundspelet, samt vunnit några matcher som tagit laget över strecken. Just för tillfället är Djurgården på nytt inne i en negativ trend med få poäng men förhoppningsvis beror det till viss del på att vi har mött bra motståndare.

 Bortaresandet har för min del minskat markant de senaste säsongerna. I år har jag tagit mig till Kalmar och Gävle. Nu är det dags att åka till Norrköping. Jag hoppas att fler tänker göra samma sak för Djurgården behöver verkligen allt stöd laget kan få. Avståndet till Norrköping är kort och det är bra vägar. Perfekt. Sittplatsbiljetter på sektion O är bokade. Ur spår.

Senast Djurgården spelade allsvenskt borta mot IFK Norrköping var i premiären 2008. Då var det kaos inne på arenan eftersom arrangörsklubben inte riktigt hade koll på vad som krävs för att arrangera en allsvensk match. Insläppet till arenan var till exempel under all kritik. Risken finns att vi kommer att få en repris i morgon. I jakten på bangers och bengaler skall larmbågar användas. Något som kommer att skapa kö. Bäst att vara vid arenan i tid. Bilder från röran 2008 finns i bilspelet ovan.

Djurgården vann premiären 2008. Sebastian Rajalakso gjorde två mål. Han gjorde många mål den våren. Nu är det långt mellan kassarna och i en intervju på dif.se får vi kanske förklaringen:
– Det är dags nu, men jag känner mig inte lika säker som förut. Då visste jag att jag skulle träffa mål även om jag sköt från 25-30 meter. Jag bara dunkade in den, men det där är en färskvara och då tränade jag avslut runt fyra-fem timmar i veckan. Nu har det inte blivit mer än kanske en kvart per vecka för det har inte funnits tid till mer, men jag hoppas att jag får träna tillbaka det nu under uppehållet, säger han.

Att spelare inte har tid att träna är det sista jag vill läsa.

***
Lagen har inga spelare avstängda.

***
Djurgårdens Philip Hellquist och Mattias Jonson sägs vara redo för spel efter en tids skadefrånvaro. Två löpstarka spelare som kan få fart på Djurgårdens spel.

Med dessa spelare tillgängliga, samt med Christer Youssef tillbaka efter avstängning räknar jag med flera ändringar i startelvan jämfört med matchen senast mot Häcken.
Jag vill se en backlinje utan Emil Bergström
Jag vill se ett mittfält med (fr. vänster) Rajalakso – Guira – Sjölund – Nymann (Kasper får smaka bänk efter ett par svaga insatser).
På topp vill jag se en spelare som kan göra mål men någon sådan verkar inte finnas i truppen. En intressant forwardskonstellation vore Hellquist och Jonson.

Där fick ni en touch av gnagarforum… Bara den snygga laguppställningen med initialer fattas för att det skall bli full poäng. 

***
IFK Norrköping presenterade under onsdagens ett nyförvärv. Klubben har värvat yttermittfältaren James Frempong, 22, från Gefle.

***
Viktor Rönneklev (problem med hälsenan), Anders Whass (nackspärr), Marcus Johansson (ljumskbesvär sedan en tid), Christoffer Nyman (höftont), samt Imad Khalili kommer inte att spela mot Djurgården. Det  meddelar IFK Norrköping på sin hemsida.

***
Arenafrågan kom upp till ytan förra veckan. Apropå den skall det bli intressant att se “Nya Parken”. IFK Norrköpings hemmaarena. Den var bra redan före ombyggnaden och den lär knappast vara sämre nu. Det finns en risk för att man åker hem med arenaavundsjuka i kroppen.

***
Å vad skönt och viktigt det skulle vara att få revansch för den pissiga vårmatchen.

Djurgården inkasserade en ny förlust när laget föll mot Häcken med 2-0 på bortaplan. Trots att motståndarna inte gjorde någon större insats var Djurgården inte ens nära att ta poäng. En av de största anledningarna till det var denna gång managern Magnus Pehrsson.

Att i största möjliga mån spela spelare på sina ordinarie platser är något jag ofta förespråkar. Det var vad Magnus Pehrsson inte valde att göra i matchen mot BK Häcken och resultatet av det var att Djurgården knappt skapade någonting och att laget inte ens var nära att vinna matchen.

Draget att flytta upp Daniel Sjölund som forward saboterade alla Djurgårdens chanser att ta poäng. Före matchen berättade MP att tanken var att ”Daja” skulle servera Kennedy bollar. Det han verkade ha glömt bort är att någon skall servera bollar till Sjölund. Eller var tanken att Sjölund först skulle passa bollen till sig själv för att sedan leverera den vidare till Kennedy?

Okej att Daniel Sjölund blandar och ger när han är spelmotor och spelfördelare i Djurgården. Men att ha en motor som hackar är bättre än att inte ha någon motor alls. Centralt på mittfältet valde MP att spela med nyförvärvet Adama Guira och Kasper Hämäläinen. Är man snäll kan man säga att de var dåliga. Vill man vara elak kan man skriva ett par stycken text med elakheter och skämt om deras insats. Duon var inte ens nära. Jag stannar här och nöjer mig med att konstatera att jag hoppas att bara en av dem spelar centralt på mitten i ödesmatchen mot IFK Norrköping på torsdag. Den andra platsen är vikt till Daniel Sjölund.

Efter närmare 70 minuter flyttade MP ned Sjölund till sin vanliga position. Det var 70 minuter för sent. Då var matchen körd.

Inte nog med att MP valde att flytta på lagets spelfördelare. Han valde även att ge Emil Bergström en ny ”ny chans”. Jag gillade att han gav Emil chansen på nytt i förra matchen för att revanschera sig för en mindre bra insats i matchen dessförinnan men när även insatsen senast var rejält svag hade jag gärna sett någon annan ytterback i matchen mot Häcken. En rörig mening men jag hoppas att ni förstår. Nu fick Emil förvisso spela högerback mot Häcken(han var vänsterback mot ÖSK) men inte gick det bättre för det. På nytt såg han osäker ut i mycket av det han gjorde och han var också inblandad i det första baklängesmålet. Joona Toivio nickade svagt bort en boll som en rättvänd Häcken-spelare enkelt kunde fånga upp i andra vågen. En snabb boll på djupet senare mellan Toivio och Bergström låg bollen i nätmaskorna bakom Dembo Touray.

Toivio var även inblandad i det andra baklängesmålet. En tafflig bakåtpassning med vänsterlåret nådde inte fram till Dembo. I stället blev låret en framspelning till den allsvenske skyttekungen Ranégie som satte bollen i mål. En riktig groda av Toivio som efter en rad av väldigt bra matcher i denna var riktigt mänsklig. Som så många andra gånger den här säsongen skapades hela målsituationen av att en spelare högre upp i banan drällde med bollen. Den här gången var det Kasper. Ranégie gjorde förövrigt också matchens första mål.

Överlag en riktigt slätstruken fotbollsmatch och en rejält underkänd insats av DIF. Grunden till det svaga spelet får Magnus Pehrsson helt ta på sig med tanke på hur han formerade laget.

Anmärkningsvärt är också att Djurgårdens krafter tar slut tidigt i matcherna. Trots stort bollinnehav gick flera spelare tidigt på knäna. Har ni glömt bort konditionsträningen?

Fanns det något bra i dag då? Jo, faktiskt. Elfsborg vann borta över Syrianska. Det var väl det. Det går även att glädjas över att IFK Norrköping förlorade mot Kalmar FF med 5-0. De två resultaten innebär att Djurgården är kvar över alla allsvenska streck. I alla fall fram till torsdag kväll.

***
Matchbilder i bildspelet.

Foto: Bildbyrån

Stockholmsarenan
+ Djurgården har redan kopplingar dit eftersom hockeysektionen har huserat i området i många år.

+ Större möjligheter att samarbeta med DIF Hockey. Gemensam butik, samarbete mellan kanslierna etc.

+ Vi är på samma ställe året runt vilket gör att vi kan nyttja samma pubar och restauranger före hemmatcherna i hockey och fotboll. Positivt för supporterkultur och gemenskap.   

+ Att dela arena och område med Hammarby är känslomässigt inte lika illa som att dela med AIK.

+ Arenan ligger i Stockholm.  

+ DIF har många fans i söderort. Kan bli ännu fler vid spel på Stockholmsarenan.

+ Kapacitetsmässigt känns arenan mer lagom än Swedbank Arena.

– Att arenan kallas för idrotts- och evenemangsarena ger mig kalla kårar och det får mig att tänka på Globen. Hur fotbollsanpassade är läktarna?

– Globenområdet är oerhört trist. Dessutom tar det lång tid att ta sig dit med bil efter jobbet för oss som jobbar och bor i norrort. Många flaskhalsar på vägen och ständiga köer.

 Swedbank Arena
+ Arenan är byggd för fotboll och det ryktas om att akustiken kommer at bli grym.

+ Närheten till E4.

+ Rent egoistiskt ligger arenan bra till.

– Arenan ligger i Solna. Svårare (omöjligt?) att känna sig ”hemma”. Inte bra för gemenskap och supporterkultur. Vi kommer att åka dit och sedan åka hem.

– Även om det går att  täcka över läktarsektioner känns är arenan onödigt stor. många platser kommer att stå tomma

– Vi kommer att dela område med sorkarna.

- Hyresgäster hos SvFF?

***
Det finns många fler plus och minus för arenorna men pga av tidsbrist hinner jag inte få ned mer nu.

***
Efter att ha grubblat på vad som är bäst för Djurgården, och inte för mig som kan cykla till Solna på ett par minuter, har jag bestämt mig för att Stockholmsarenan är det bästa valet. Givetvis under förutsättning att avtalet är någorlunda bra. Djurgården sitter förhoppningsvis i ett bra förhandlingsläge där de kan spela Stockholm Stad och Solna stad mot varandra. Plussen för Stockholmsarenan väger tyngre än de för Swedbank Arena. Den största fördelen är att vi vid spel på Stockholmsarenan åker till samma ställe året runt för att se Djurgården.

Mina farhågor för att Djurgården kommer att bli kvar förevigt som hyresgäst på den arena laget väljer att spela på har också lagt sig en del. Jag ser det som ytterst tveksamt till att Tommy J och övriga riskkapitalister nöjer sig med att bara vara hyresgäst. Gänget drivs av att kunna tjäna pengar.

***
Mer om arenafrågan i finns att läsa i det förra inlägget “Flytta direkt”.

Djurgården har max två säsonger kvar på Stadion. Sedan är det slutspelat på den gamla anrika arenan som då inte längre klarar av att uppfylla de krav som ställs på en fotbollsarena. Trots bra dialog med staden är en ny DIF-arena inte klar på långa vägar vilket gör att Djurgården i väntan på något eget tvingas söka sig någon annanstans.

Dif.se pumpade ut ett gäng artiklar och videoklipp om arenafrågan i dag. Kort summerat handlade allt om att Djurgården under ett par säsonger måste spela fotboll på en annan arena än Stockholms Stadion. Detta på grund av att en ny arena inte kommer att stå klar till Djurgården före säsongen 2014 när tegelborgen på Valhallavägen inte längre uppfyller kraven för att vara en allsvensk fotbollsarena. Något den knappt gör i dag.

Egentligen stämmer det inte att någon ny arena inte kommer att stå klar till Djurgården före säsongen 2014. 2013 skall både Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan i Globenområdet vara klara. Men särskilt mycket Djurgården känns det inte då den första förknippas med AIK och den andra med Hammarby. Men nytt blir det.

I väntan på en egen arena måste Djurgården spela någon annanstans. Då blir de två nybyggda arenorna aktuella som hemmaplan för Djurgården.  Stockholmarenan eller Swedbank Arena? Det är en av frågorna som ställs i dag. En av de andra är: Från 2013 eller från 2014?

Den första frågan kan jag inte svara på i dag. Jag vill se arenorna först innan jag bestämmer mig. Den arena som är bäst lämpad för fotboll och med bäst akustik tycker jag att Djurgården skall spela på. Oavsett om den skulle råka ligga i Solna.

FLYTTA DIREKT
Frågan när Djurgården skall flytta är enklare att svara på. Flytta direkt. Flytta in när de är spelklara. . Djurgården behöver det. Även om det är till Stockholmsarenan eller Swedbank Arena. Rent nostalgiskt skulle det givetvis vara kul att spela på Stadion så länge som möjligt men för Djurgården som förening är det livsviktigt att komma därifrån. Den omoderna Stadion gör det smått omöjligt för Djurgården att locka ny publik. Faciliteterna är undermåliga och antalet bra platser är begränsat. Spel på en ny arena kommer garanterat att skapa nytt intresse och locka nytt folk till matcherna. Viktigt också att flytta in samtidigt som AIK och/eller Hammarby. Att spela vidare på Stadion samtidigt som lokalrivalerna kliver in på nya arenor skulle göra att vi tappade mark. Att lyckas locka nya supportrar till matcher på Stadion samtidigt som antagonisterna flyttar in i nytt ser jag som en smått omöjlig uppgift.

Att flytta in ett år efter AIK/Hammarby skulle ge en större känsla av att spela på arenan som en andrahands hyresgäst. Även om vi kanske inte kan göra t.ex. Solna till ett DIF-land har vi i alla fall möjlighet att från början vara med och påverka så att arenan i alla fall andas lite Djurgården. Vi flyttar in på samma villkor.

Att flytta in och spela i en nybyggd arena samtidigt som AIK och Hammarby är långt ifrån samma sak som att spela med något av lagen på Råsunda eller Söderstadion.     

Risken finns att Djurgården kan bli kvar på den arena de väljer att spela på. En arena på Östermalms IP känns långt borta och varför skall det byggas en arena där när Djurgården redan har hittat en ny hemvist i Solna/Globen?  Det låter som ett skräckscenario men kanske har Djurgården om ett par år lyckats rota sig, och höjt publiksnittet, på den arena de spelar på. Om så blir fallet är flytten till fel nybyggda arena lyckad oavsett. Det får vi Östermalmsromantiker då leva med.

***
I bildspelet finns bilder från byggandet av de två nya arenorna.

Efter förlusten hemma mot Örebro är Djurgården fortsatt rejält indraget i bottenstriden. Bara bättre målskillnad håller Djurgården före kvalplacerade IFK Norrköping i tabellen.

Det blev en dyster afton på Stadion trots att Djurgården började matchen bra. Laget skapade ganska många lägen. Speciellt farligt var det dock inte då avsluten oftast kom från distans. De chanser som var bra avslutades extremt trubbigt och gästernas hemåtspel till egen målvakt kändes många gånger farligare.

Hårt jobb över hela banan hela matchen har varit Djurgårdens framgångsrecept i de matcher som laget har vunnit. Det receptet följdes inte mot Örebro. I mitten av halvleken var flera av spelarna trötta och loja och det utnyttjade Örebro. Vid 1-0 blev Petter Gustafsson, förövrigt riktigt svag i matchen, rejält uppsnurrad på sin kant. Efterföljande skott stoppade Dembo men returen gick rakt ut. Givetvis fanns ingen blårand i närheten av den framrusande Paulinho som då enkelt kunde sätta bollen i mål.

Fem minuter senare var det dags igen. Valdet Rama fick enkelt ta sig fram över mittfältet. Ett passivt DIF-lag tittade på när han sedan placerade in bollen bakom Dembo. Passivast av alla var innermittfältaren Kasper Hämäläinen som också han gjorde en riktigt svag insats i matchen.

Djurgården var både uddlöst och håglöst.

Efter de två målen spelade Örebro på resultatet. Djurgården fick rulla boll och fortsätta att skapa ”nästanchanser”. Ett par lägen var riktigt bra med de förvaltades illa. Avsluten var löjligt dåliga i matchen. Antingen hårt och utanför eller löst mitt i magen på den maskande spelförstörande målvakten John Alvbåge. Han gjorde sitt bästa för att sänka tempot i matchen och han påbörjade sitt maskande redan i den första halvleken. Något som domaren Martin Ingmarsson verkade notera först i matchminut 92 då han viftade att målvakten skulle sätta fart. Det var så dags då. Alvbåges insparkar extremt dåliga och max en av fem landade innanför de kritade linjerna. Han utklassade Dembo i att slå dåliga insparkar och även i matchen att spela bra.

Djurgården kämpade förtvivlat med att få in bollen i den andra halvleken men det kändes trots flera chanser aldrig farligt. Örebro spelade kompakt och gjorde det svårt för Djurgården. Baklängesmålen i mitten av den första halvleken stängde alla Djurgårdens möjligheter att ta poäng i matchen.

***
Bra var dansken nye Peter Nymann Mikkelsen. I övrigt fanns det mycket att önska. Svagast var ytterbacksspelet, spelet centralt på mittfältet och de tama avsluten.

***
Före matchen tyckte jag att det var kul att MP valde att låta Emil Bergström få chansen från start igen trots en mindre lyckad insats mot Gais senast. Inte heller mot Örebro blev det bra och trots att jag gärna ser ett annat ytterbacksalternativ än Kebba Ceesay är det bara att konstatera att MP gjorde en miss i laguttagningen som inte spelade med honom till höger och Petter till vänster från start. Emil var inte bra. Inter Petter heller för den delen men ha hittade i alla fall framåt.  

***
57-43 i bollinnehav.
21-10 i avslut.
11-1 i hörnor.
0-2 i mål.

***
Mitt i eländet efter matchen är det lätt att måla fan på väggen. Visst, det var inte bra i går men jag vill ändå inbilla mig att jag ser en positiv förändring i Djurgårdens spel. Det är mer fart och mer fantasi än tidigare. Vi skapar fler, om än uddlösa, chanser än tidigare. Lyckas vi bara duka upp matcherna lite bättre genom att inte släppa in tidiga skitmål kommer det här att ordna sig. Jag vill inte skriva att ”fortsätter vi spela som igår kommer vinsterna till slut”. För det gör de inte. Däremot kan vi bygga på det vi hade i går och jobba hårdare i nästa match. Det var bristen på det som var en av de störst bidragande orsakerna till förlusten i går. Sedan skulle jag inte tacka nej till en anfallare som kan göra mål.

***
Tre raka hockeysegrar i European Trophy. Hockeylaget har fått en flygande start på säsongen! I går besegrades Salzburg med 4-2 på Hovet. Tredje segern i turneringen på fyra dagar.

Foto:Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Johan Oremo. Målskytt mot Mjällby. Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Peter Nymann. Foto: Scanpix

Kasper Woldemar Hämäläinen. Foto: Bildbyrån

Joona Marko Aleksi Toivio. Foto: Scanpix

Foto:Scanpix

Philip Hellquist. Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto:Bildbyrån

Foto: Scanpix

I och med att några av bottenkonkurrenterna i tabellen har vaknat till liv är matchen hemma mot Örebro i kväll viktig. Tre poäng i matchen skulle lyfta Djurgården till aningen mindre osäker mark. Läget i laget öppnar för en Johan Oremo-start.

Fjolårsmatchen mot Örebro var en av säsongens höjdpunkter.  Djurgården vann en underhållande match på Stadion inför en publik som också gjorde en av den säsongens främsta insatser. Efter det fina spelet mot Gais förra söndagen finns det goda chanser till bra spel även i kväll. Mot Gais fick vi under stora delar av matchen se ett offensivt fartfyllt Djurgården som med fantasi skapade målchanser på olika sätt. Är det så Magnus Pehrsson vill att ”nya DIF” skall spela kommer vi få se underhållande fotboll på Stadion framöver. Det har varit tunnsått med det de senaste säsongerna.

Djurgården kommer till spel utan Mattias Jonson och Philip Hellquist. Två spelare som klev av med bristningar senast. Någon större fara med dem är det dock inte och rapporterna säger att duon är tillbaka till nästa match. Tillbaka i laget är Johan Oremo som tvingats till en tids vila efter en smäll på ena knäet träningen före matchen mot Malmö FF. Då Oremo är duktig på att hålla sig i fysisk form skulle det inte förvåna mig om han spelar från start i kväll. Gissningsvis tillsammans med Christer Youssef. Eller spelar Magnus Pehrsson med en iskall Kennedy Igboananike i stället?

Eftersom Philip Hellquist inte kommer att spela borde Peter Nymann Mikkelsen få göra sin första start.

Truppen till matchen hittar ni här.

Klarar sig alla spelare undan från skador i kväll kommer konkurrensen om platserna i laget att vara stenhård. Förutom en jobbigt spännande bottenstrid kommer vi få se spelare som verkligen måste prestera för att få spela. Det talar för att Djurgården kommer att greja även bottenkampen denna säsong.

***
Örebro ligger åtta i tabellen före dagens match med 29 poäng. Sju fler än Djurgården. Laget är ungefär lika bra borta som hemma. 16 inspelade poäng på hemmaplan och mot 13 på bortaplan.

***
Ingen spelare i lagen är avstängd i dagens match.

***
När lagen möttes på Behrn Arena i somras vann Djurgården med 2-1 efter att ha genomfört matchen mycket bra. DIF-målskyttar då var Joona Marko Aleksi Toivio och Kasper Woldemar Hämäläinen.

***
I Örebro har Patrik Haginge tagit en fast plats i backlinjen. I kväll gör han sin första match på Stadion sedan han lämnade Djurgården.

***
Frågetecknet ramlade bort från rubriken. Kändes mer säljande så…