Gårdagens publiksiffra har varit ett hett ämne på bland annat 11433.net i dag. Bara 6600 personer var på plats när Djurgården besegrade Örebro med 2-1 på Stadion.

Djurgården får ta mycket skit för sitt sätt att (inte) marknadsföra sina hemmamatcher. Visst ligger det en hel del i det men det stora problemet till varför publiksiffrorna sviktar är kort och gott slutprodukten. Fotbollen är inte tillräckligt bra för att engagera 10000 personer en gång i veckan. När Djurgården inte ens vinner matcher blir det till sist vi 6000 som sitter där oavsett. Vi som är för annat än att se bra fotboll. Vi som är där för att se Djurgården.

Gårdagens match mot Örebro slutade glädjande nog med seger. Djurgården lämnade därmed det absoluta bottenträsket för att ta rygg på mittenlagen. Spelmässigt var det allt annat än glamour och fest på Stadion. Den första halvleken var så tråkig att det kändes som att den aldrig ville ta slut. Djurgården rullade inledningsvis boll ganska fint men modet att göra något konstruktivt saknades helt. Örebro, som mest inriktade sig på försvar, stack upp någon enstaka gång och belönades för det med en billig straff som förvaltades väl. Spelarna i Djurgården påminde i kroppsspråket om spelarna i hockeylaget under den gångna säsongen. Det såg uppgivet ut och få verkade tro på det som de skulle göra. Bollen rullades ofta bakåt för att senare sparkas långt.

Tack och lov blev det aningen bättre i den andra halvleken. Helt plötsligt började spelarna ta avslut och skjuta från distans. Det gav resultat. James Keene placerade ett distinkt vristskott förbi motståndarmålvakten och det var utjämnad. En örebrospelare fick kort därpå rött kort och chansen till seger ökade då markant. MP bytte ut Chibsah och satte in Youssef och ingen på läktaren fattade någonting. Två minuter senare gjorde inhoppare mål. Då fattade vi…

I slutet av matchen började Djurgården fegspela och det kunde ha gått illa. Räddhågsna spelare kan inte feglira. Sista kvarten var lika dålig som de första 45 minuterna. Den här gången gick det vägen. Djurgården var inte bra men Örebro var sämre. Det räckte.      

Bland spelarna tycker jag att Daniel Sjölund var den som försökte och ville mest. James Keene gjorde en bra match och att han redan har gjort tre mål imponerar. I övrigt var det överlag slätstruket i den jämngrå massan.

***
Nu hoppas vi att segern lättar upp några nervknutar inför kommande matcher. Skönspel i derby är totalt oviktigt men det vore kul och Djurgården skulle våga rulla boll när Åtvidaberg kommer till Stadion i nästa hemmamatch. Det här laget har visat att det finns en del kvaliteter till att kunna spela fotboll med viss fantasi. Den fantasin var bortblåst i går.

***
En förklaring till den svaga publiksiffran kan vara det täta matchandet i Stockholm. Det känns som att det är hemmamatch var och varannan dag i maj. Ett bortaderby i Solna pressas in bland de matcherna också. Ingen skräll att folk stannar hemma en kylig torsdagskväll. Torsdag känns förövrigt inte som en fotbollsdag.

 ***
Stadions brister som fotbollsarena avslöjas också än tydligare i dag när många av oss som var med och skapade den fantastiska stämningen i början på 2000-talet nu tio är senare är lika många kilo tyngre och proppmätta. Stämningen när Djurgården möter tråklagen når sällan några höjder och matchernas känns då extra sömniga.

***
Det här blev inte någon propagandatext. Snarare en beskrivning av den allsvenska vardagen.

***
Bilder från matchen i bildspelet.

***
U21-laget fortsätter att vinna. I dag besegrades Gefle med 1-0. Det var femte vinsten på lika många matcher och Djurgården toppar följdaktligen tabellen. Målskytt mot Gefle var Trim Makoli. 
***
Tim Eriksson har skrivit på för Djurgården Hockey. Bra tycker jag, anus tycker andra. Helt klart är att Tims aviga spelstil skapar diskussion.

Hemmamatch mot Örebro i kväll. Vinst känns som ett måste om inte också den här säsongen skall sluta med bottenstrid. Sportbladet har gissat på en trolig startelva och trots att truppen ser likadan ut som till förra matchen har ändringar gjorts. Bland annat har högerbacken Kebba Ceesay förpassats till bänken för att på den positionen ersättas av Peter Nymann (som har spelat högermittfältare tidigare).

Philip Hellquist kastas in på det offensiva mittfältet tillsammans med Rajalakso och Hämäläinen. En något märklig ersättare kan tyckas då Philip inte direkt har rosat marknaden i de inhopp han har fått göra. Kanske lyckas han bättre från start med mer speltid?

På topp startar James Keene i stället för Ricardo Santos – om nu Sportbladet har gissat rätt elva.

Att Kebba inte startar beror troligtvis på att MP inte är nöjd med hans offensiva spel. Det hände inte mycket framåt senast. Men petningen av Kebba rimmar lite illa med att starta med Andreas Dahlén på andra kanten. Vänsterbacken vågade sig knappt över mittlinjen senast och bidrog inte alls i anfallsspelet. Det hade varit mer logiskt att spela med Kebba och Petter och samtidigt haft kvar Peter Nymann på mittfältet. Då hade vi haft en stabil defensiv ytterback och en mer offensiv som vågar fylla på när laget anfaller. Dessutom känns Djurgårdens mittfält starkare med Nymann i stället för Hellquist.

Vi får se hur det artar sig i kväll. Spännande blir det och viktigt är det.

***
I går gjorde Djurgården Hockey klart med forwarden Marcus Sörensen. 20-åringen spelade med Djurgårdens J20-lag för två säsonger sedan och då var han den spelare som imponerade mest på mig. Han har oerhört bra skridskoåkning och bra teknik. Han fick även spela sju matcher med a-laget.

Till förra säsongen lämnade han DIF för spel i Skellefteå. Där hoppades han säkert på mer speltid i elitserien men så blev det inte. Han lånades ut till Borås i Hockeyallsvenskan. Där gick det bra och han säger att han har utvecklats som spelare. Sörensen ser jag som ett riktigt spännande nyförvärv. I rätt omgivning har han goda möjligheter att bli säsongens utropstecken i Djurgården. Det luktar genombrott!

I dag blev det klart att backen Erik Gustafsson blir kvar i Djurgården. Fyra (fem med 94:an Linus Arnesson) backar är nu kontrakterade och samtliga är väldigt unga. Nu väntar vi på de tunga namnen.

Forwardssidan i laget känns bättre än backsidan. Den är klart mer välbalanserad och genomtänkt. Rutinerade duktiga spelare får dela utrymme med spelare på uppgång.

Fullspäckade dagar, sjuk familj med mera har gjort att jag inte uppdaterat bloggen på ett par dagar. Därför har det inte funnits något här att läsa från matchen mot Kalmar i söndags. En match som slutade 1-1.

Det mesta är skrivet om det som hände under matchen. Trots drömöppning, med tidigt mål av Kasper Hämäläinen, lyckades inte Djurgården vinna. Jag har hunnit med att läsa i kapp på diverse forum och jag har blivit något fundersam. Såg vi samma match? Sågarna går varma. Alla var kass. Inte ett skit var bra och flera spelare kapas hejdlöst. Läser man kommentarerna efter matchen var det 90 minuters spelmässig katastrof och absolut ingenting – förutom vädret – var bra.

Jag får ofta kritik för att jag är gnällig och negativ i mina texter. Med tanke på hur jag såg på matchen mot Kalmar är jag antingen blind eller superoptimist. Eller kanske både och. Även om resultatet i matchen var långt ifrån tillfredsställande tycker jag ändå inte att allt var nattsvart. Den andra halvleken var förvisso riktigt tråkig men stundtals under matchens första halva tycker jag att Djurgården spelade ganska bra fotboll. Kasper Hämäläinen många gånger briljant och vi hade flera fina varierade anfall. Djurgården har den här säsongen redan hunnit spela lika mycket bra fotboll som laget totalt har gjort de senaste tre säsongerna.

Jag ser fortfarande positivt på framtiden även om en vinst på torsdag mot jumbon Örebro är ett måste om vi skall våga titta uppåt i tabellen. Det är inte spelet som oroar mig. Det är de uteblivna resultaten. Djurgården måste snarast ur den negativa spiral som laget är inne i för att fortsätta våga spela den fotboll som laget många gånger gjort under seriestarten.

Efter matchen mot Kalmar är det anfallaren Ricardo Santos som fått mest kritik. Jag tycker inte att han gjorde någon storstilad insats men riktigt så illa var det inte. Förvisso är brassen startsnabb som ett lysrör och stundtals även lite ovän med bollen men i övrigt slet han ganska bra. Han funkar ganska bra som bollmottagare men utan understöd är det svårt att lyckas. De gånger han fick hjälp kunde Djurgården komma till anfall. Sen var det perioder i matchen där han inte fick några bollar alls. Då menar många att han skall springa ned och hämta bollen själv. Hur tänker ni där? Skall han hämta bollen och springa med den till sin egen position för att sedan fortsätta att spela som vanligt där? Många imponeras av att James Keene springer mycket men jag tror inte att manager MP är lika lyrisk när hans toppforward spelar på alla positioner förutom sin egen. Santos verkar följa de instruktioner han har fått på ett bättre sätt än Keene.

Som vanligt får också målvakten ta en skopa skit. Tommi Vaiho lär inte ta oss till Champions League men jag tycker att han gjorde en helt okej insats i målet trots två något mindre stabila ingripanden. Jag tror inte att det var Tommi som var osäker. Jag tror att det var vi på läktarna.

Tydligen slår Djurgården dåliga hörnor också. Något märkligt tycker jag när vi för första gången på många år verkligen är ett hot i de situationerna. Defensivt känns det tyvärr lika farligt när det är hörna och där har DIF en hel del att jobba med.

Andreas Dahlén fick debutera som vänsterback. Han tog det säkra före det osäkra och vågade sig knappt över mittlinjen i matchen. Jag ser hellre en offensiv Petter Gustafsson som vänsterback. En spelare som skapar oreda i motståndarförsvaret genom våga fylla på. Framförallt hemma på Stadion måste vi våga spela med spelare som fyller på i offensiven. Även här verkar min åsikt skilja sig då många tycker att Dahlén var klasser bättre än Petter som vänsterback.

***
Tyvärr verkar många gå till Stadion med målsättningen att hitta fel och samtidigt också totalt blunda för det som trots allt är bra. Med den inställningen är det svårt att ha kul. Ett tips inför matchen mot Örebro på torsdag är att glömma det som har varit och ta matchen som kommer för vad den är. Då blir det garanterat lite roligare för alla.     

***
Över 8700 på Stadion en solig söndag mitt i en långhelg. Bra!

***
Bilder från matchen i bildspelet.

På Twitter har Christian ”Fimpen” Eklund drivit en kampanj under hashtagen #linkankomhem för att få Fredrik ”Linkan” Bremberg tillbaka till Djurgården. Hashtagen var från början en vädjan men i dag blev det sanning. ”Linkan” är kontrakterad och han har därmed kommit hem. Uppdraget slutfört.

För en tid sedan skrev jag här på Apberget att det lutade åt spel i Djurgården för Fredrik Bremberg. I dag kom parterna överens och kontraktet blev undertecknat. För mig är det en drömvärvning och det är inte bara av nostalgiska skäl jag tycker det. För det första känns det verkligen att Fredrik vill spela i Djurgården och bara det borde betyda att han kommer att vara spel- och revanschsugen när serien drar igång. En spelsugen välmående Bremberg är en grym hockeyspelare även om han fyller 39 år i juni. Jag tror förövrigt att han har minst två är kvar på elitnivå.

Många tror att Bremberg är slut och är därmed skeptiska till värvningen. Visst är det lätt att titta på statistik från de senaste säsongerna och peka på en mager poängskörd men då tycker jag att man gör det lite för lätt för sig. I HV71 fick han sparsamt med istid och han fick inte spela powerplay. Han fick inte det utrymme han behöver för att få chansen att vara så bra som han kan vara. Trots det hade han perioder under serien där han producerade ganska bra.

Förra säsongen spelade han mestadels i tabelljumbon Timrå. Jag såg ett par matcher med laget och ”Linkan” såg inte särskilt engagerad ut med undantag för när det blev spel 5/4. Då glimrade han till. Tabelläget var hopplöst och matcherna var bara en transportsträcka till Kvalserien. När välden drog igång kände vi igen Bremberg igen. Åtta målgivande passningar i serien talar sitt tydliga språk. När det verkligen gällde klev han fram.

Men hur motiverad kommer han att vara att spela i Hockeyallsvenskan och möta Tingsryd borta en fredag? Jag tror att det kommer att fungera bra. Han kanske inte kommer att sprudla inne på isen men leverera kommer han att göra. Spelare som Eklund, Holmqvist, Ölvestad och Eriksson kommer att göra skitjobbet samtidigt som ”Linkan” kommer att leverera assister i powerplay. Matcherna kommer att betyda mer för Djurgården än för fjolårets avsågade Timrå. Det är bara tre direktplatser till Kvalserien och med det i åtanke tror jag inte jag att det är en sportsmössa att Bremberg kommer att lalla runt på isen.

Jag tror att 39-åringen kommer att vinna poängligan. Jag tror att veteranen kommer att vara en avgörande faktor till att Djurgården går upp. Jag tror att han nästa säsong kommer att spela bra elitseriehockey igen – och han kommer att göra det i Djurgården. Jag tror på det här och jag tror på Fredrik Bremberg. Det här är början på ett fantastiskt slut. Välkommen hem.

***
Helt plötsligt känns en match mot Troja inte längre grå och trist. Magiska handleder och sanlösa flippmackor kommer att förgylla även de matcherna.  

***
I går blev det klart att backen David Lidström spelar i Djurgården kommande säsong.24-åringen kommer närmast från BIK Karlskoga. Jag vet ingenting om Lidström mer än att han statiskt sett har en bra säsong bakom sig. Kul och intressant med nya spelare!

***
Tim Eriksson blir kvar i Djurgården om de kommer överens. Kontraktförhandlingar skall påbörjas. Det finns inte mycket som talar för att parterna inte kommer överens eftersom Tim mer än gärna vill stanna i Djurgården eftersom han trivs mycket bra i föreningen.

Uppgifter har gjort gällande att Södertälje SK har kontaktat Tim men de uppgifterna dementeras. 
- Det ringde nån från en tidning och sa att Södertälje var intresserade men jag svarade bara att jag inte hade hade hört nåt om det. Sen stod det i tidningen att jag hade pratat med dem, säger Tim om det ryktet.

***
Det är ganska tyst kring de yngre spelarna. Åberg och Brodin sägs vara på väg till Brynäs men i övrigt är det tyst. Patrick Cehlin har det inte skrivits mycket om men av vad jag har hört lutar det åt att han spelar AHL-hockey nästa säsong. Eftersom han är draftad av Nahville lär det i så fall bli i Milwaukee Admirals.

Backarna Erik Gustafsson och Philip Holm har jag inte hört ett ljud om. Jag kan tänka mig att Djurgården vill behålla Gustafsson samtidigt som de avvaktar så länge som möjligt med Holm då. Holm var bänkad stora delar av Kvalserien. Tyst är det också kring Fredrik Claesson men jag gissar på att han kommer att göra samma resa som Patrick Cehlin.

***
Pratade hockey med en god vän tidigare i dag. Han var nyfiken på vad som var på gång. Jag serverade honom lite av den info jag har men kryddade också med att skämta att André Mattsson var på ingång igen. Jag trodde han fattade att jag skämtade men när vi pratades vid för igen under kvällen visade det sig att så inte var fallet. Han ringde och var glad över ”Linkan” men frågade också på fullt allvar vad vi skall ha Mattsson till.

Noterbart är att Mattsson verkar ha lagt av och att han slutade karriären i engelska Manchester Phoenix där han gjorde 38 poäng på 54 matcher. Det är nästan lika många poäng som han gjorde i övrigt under hela sin seniorkarriär.           

***
I bildspelet hittar ni ett gäng bilder på ”Linkan” samt även ett par stycken på David Lidström, Patrick Cehlin och Christian Eklund.

***
Twitter nämnde jag i början av inlägget. Gör som ”Fimpen”, ”Linkan” och några till. Följ mig @”T_Alexanderson.

Nu är det hockey för hela slanten här i bloggen. Det händer saker i laget och när jag postar detta inlägg har Djurgården kontrakt med sex utespelare och en målvakt. Det är en spelare mer än i går. Dagens nyförvärv är en före detta DIF-spelare. Michael Holmqvist har skrivit på ett 1-årskontrakt.

Det var nog många som kliade sig i huvudet i dag när Djurgården offentliggjorde att Michael Holmqvist är tillbaka i föreningen. Han har två jobbiga år i Linköping bakom sig med skadad rygg och operation. Och de två säsongerna i Djurgården blev kanske inte heller riktigt som han önskade. Men Charles Berglund har nog en tanke i det han gör. Får Holmqvist en ordentlig skadefri sommarträning kan han säkert göra ett bra jobb i det tysta i Djurgården. Förutsättningarna när han kommer till Djurgården nu är inte riktigt samma som det var för fyra säsonger sedan.

– Han har en ödmjuk inställning till det här och tar den roll han får, om det så är att döda utvisningar i parti och minut eller om det handlar om något annat så gör han det med stort djurgårdshjärta. Micke är en bra grundsten att ha med i Djurgården under Allsvenskan och den resan vi ska göra tillbaka, säger Challe Berglund i ett pressmeddelande.

När jag pratade med Micke tidigare i dag berättade han först och främst att var väldigt glad över att få vara tillbaka i Djurgården. Han berättade också att han troligtvis är tänkt som ytterforward. Jag ser framför mig hur ”Stor-Honk” kommer att få agera hockeymördare i matcherna. Mycket spel i boxplay och mycket forechecking. Hans uppgift blir nog främst att vara ”tråkig” och att underlätta och öppna för spelare som kan producera mer framåt. Med sin erfarenhet från sin förra sejour i Djurgården kan han också vara viktig. Trots att truppen bara innehåller sju spelare finns det redan oerhört mycket DIF-hjärta och DIF-kultur i laget. Spelare som jag är säker på kommer att vara nyttiga för lagsammanhållningen.

Det blir intressant att se vad Michael Holmqvist kommer att tillföra Djurgården den här gången. Det känns bra att Challe Berglund har rådfrågat J20-tränaren Hans Särkijärvi Han tränade trots allt Micke under större delen av förra säsongen och han lär knappast ha sagt att Djurgården skall värva honom för att vara snäll mot Holmqvist.

Visst finns det frågetecken kring värvningen av Michael Holmqvist. Jag tror inte att de kommer att rätas ut till utropstecken under säsongen. Däremot känner jag mig övertygad om att han kommer att vara nyttig för laget och göra ett bra jobb för den med största sannolikhet ganska magra hockeylön han kommer att ha i Djurgården kommande säsong. Kommer han upp i samma kapacitet som han hade efter nyår 08/09 när han spelade tillsammans med Calle Gustafsson och Robin Figren har Djurgården gjort ett fynd.

Välkommen hem!

***
En spelare som inte spelar kvar i Djurgården nästa säsong är John Norman. Han har skrivit på för Kärpet – där Oscar Eklund spelar sedan tidigare. Trist att Norman försvinner men för hans utveckling tror jag att spel i finska ligan passar bra. Han har goda möjligheter att ta nästa kliv i sin utveckling. Jag tror även att fortsatt spel i Djurgården hade kunnat vara nyttigt för Norman. Han hade troligtvis fått en större roll i laget med chans att utvecklas mot lite sämre spelare och lag – med andra ord som det är att spela i Finland. Hade han bytt elitserielag hade han troligtvis fått en undanskymd roll i tredje- fjärdeformationen med mestadels spel i 5/5 och boxplay.

***
Den allsvenska vardagen kommer tidigt för Djurgården. Laget inleder serien hemma mot Almtuna 13 september för att två dagar senare möta Troja/Ljungby.

I dag kritade två vänsterhänta lirare på varsitt kontrakt med Djurgården. Den ena var veteranen och djurgårdshjärtat Jimmie Ölvestad och den andra var backen Kim Lennhammer. Två spelare som kan bli vikiga för Djurgården på olika sätt. Dessutom är David Printz intressant för HV71.

Jimmie Ölvestad är lite av lagets hjärta. Den evige kämpen som brinner för sin förening. Dessutom en bra spelare som bidrar med mycket fart, fysik och engagemang. En del poäng har han också skramlat ihop de senaste säsongerna. Ölvestad får en av de viktigaste rollerna i det Djurgården som siktar på att nå Elitserien igen. Kulturbärarna kommer att bli oerhört viktiga kommande säsong.

Att åka ut ur elitserien är givetvis inget positivt men för somliga som vill spela för Djurgården kan det vara bra. Hade Djurgården spelat kvar i Elitserien hade det troligtvis inte funnits plats för den lovande backen Kim Lennhammer. I Hockeyallsvenskan finns det plats i truppen och han får därmed en ypperlig chans att utvecklas som spelare i Djurgården. Tar han den chansen har han goda möjligheter att också spela för föreningen i elitserien i framtiden. Challe Berglund ser Kim som en intressant PP-back och bara det borde få 21-åringen vid gott mod. Förra säsongen medverkade han i 18 elitserie- och fem kvalseriematcher. Den tid han fick spela tycker jag att han tog tillvara på väl och han har utvecklats mycket som spelare de senaste säsongerna. Framförallt har defensiven blivit bättre och det syns att han lagt påsig några extra kilon – även om det fortfarande behövs några till. Jag tycker att det skall bli väldigt intressant att följa Lennhammer kommande säsong.

***
I och med dagens två kontraktsskrivningar har Djurgården sex spelare kontrakterade. En målvakt, en back och fyra forwards.

***
I går skrev jag att Marcus Nilson gjort sig tillgänglig på marknaden. Han siktar främst på spel i utlandet – dock inte i Nordamerika.

***
Backen David Printz sägs vara på väg till HV71. Blir så fallet har han även nästa säsong samma klubbadress som målvakten Gustaf Wesslau. Lämnar Printz Djurgården ökar behovet av defensiva backar ytterligare.

***
Från flera olika håll har jag fått höra att centern Markus Ljungh, senast i Västerås, är på ingång.20-åringen tilldelades för två säsonger sedan utmärkelsen Guldgallret. En utmärkelse som tilldelas Hockeyallsvenskans bästa junior.

***
I kväll var det U21-derby på Skytteholm. AIK skickade dit några juniorer av rädsla för att deras a-lagsreserver skulle bli överkörda om de fick spela. Djurgården vann med 3-1 i en match där segersiffrorna enligt dif.se borde ha varit betydligt större. Philip Hellquist, Brian Span och Trimi Makoli gjorde Djurgårdens mål.

 

Mest hockey i det här inlägget men även lite om klubben som tappat 54 % av sina åskådare på tre matcher.
 
Det har inte hänt särskilt mycket kring Djurgården Hockey den senaste veckan men här kommer ändå en kort summering av det som har hänt och lite om spelare det går lite rykten om.

Fortfarande är det få spelare som har skrivit på nya kontrakt med Djurgården. Vi väntar på att kulturbärare som Jimmie Ölvestad och Kristofer Ottosson skall krita på och visa att de vill vara med och ta tillbaka Djurgården till finrummet. En spelare som inte ville det är Mario Kempe. Han har skrivit på för Modo. En som kunde tänka sig att hjälpa till var backen Andreas Holmqvist. Så blir det inte eftersom han nu har gjort klart med tyska Kölner Haie. Där är förövrigt Jonas Forsberg målvaktstränare.

I veckan pratade jag med forwarden Tim Eriksson. Han verkar ingå i framtidsplanerna men har inte hört något från Djurgården sedan han fick den informationen. Han håller i gång hemma i källaren. Blir det inte spel i Djurgården kan Södertälje vara ett alternativ. Enligt LT har de hört av sig till DIF-forwarden. Djurgården är dock Tims förstahandsval.

I övrigt handlar det om rykten. Mathias Tjärnqvist har dock i en intervju på Rögle-sidan gronvitasumo.se sagt att det inte blir en fortsättning i Djurgården. Någon ny klubbadress är ännu inte klar men blir det Rögle igen är det ingen skräll. För egen del tycker jag det bara känns bra att det inte blir spel i Djurgården. Tjärnqvist har inte blivit snabbare de senaste åren och förra säsongen var totalt misslyckad.

Andra rykten från pålitliga källor (mrmadhawk.se) är att Marcus Nilson finns tillgänglig för den nätta summan 250000 kronor (summan kommer från aanat håll) i månaden. Har Djurgården betalat sin lagkapten den summan för de prestationer han gjort iförd DIF-tröjan måste det vara de sämst investerade pengarna genom tiderna. Att han fläker ut sig på marknaden är ett tecken på att han inte vill vara med och spela tillbaka Djurgården till elitserien. Det kan också vara ett tecken på att Djurgården inte ens kan vara nära att betala den lön han haft tidigare.

Jag kan tänka mig att det är lättare för spelare som inte tjänar speciellt mycket att gå ned lite i lön. Det lär inte påverka det vardagliga livet särskilt mycket. Däremot kanske de överbetala spelarna har lite svårare att gå ned i lön då deras sänkning lär vara mycket mer markant. Även om de fortfarande kommer att tjäna bra kanske lönen inte täcker upp de dyra vanor de skaffat sig och sin familj under den tid då de lyft extremt bra elitserielöner. Då kan det vara lätt att fly fältet och krita på ett nytt flott kontrakt och fortsätta att ”leva som vanligt”.

Daniel Brodin och Pontus Åberg uppges vara på gång till Brynäs. Svenska mästarna har tidigare visat intresse för Brodin. Brodin har en tung säsong bakom sig och det kanske är bäst för hans utveckling att byta miljö. Pontus Åberg förlorar ingenting på att spela en säsong i Hockeyallsvenskan. Snarare tvärtom. I Brynäs lär han hamna långt bak i kön med ganska lite speltid. I Djurgården är chansen större att han får spela mer. Noterbart är ändå att både Brodin och Åberg har varit petade under Challe Berglunds ledning vilket gör att risken/chansen till ett klubbyte för duon ökar. 

***
Tillsist lite fakta. I dag spelade AIK sin tredje allsvenska hemmamatch. 9771 åskådare såg matchen mot Gif Sundsvall på Råsunda. Premiärmatchen mot Mjällby såg av 20551 personer. Det innebär att AIK på tre hemmamatcher har tappat 10876 åskådare sedan sin premiärmatch på hemmaplan. Det är ett publiktapp på 54 %.

Lagets andra hemmamatch, mot IFK Göteborg, såg av 15000 åskådare. AIK har alltså tappat 5000 personer per match.

Nu väntar jag på bortförklaringarna från de som säger sig vara överallt.

***
Ja, jag vet att AIK har ett högre publiksnitt än Djurgården.

Nej, jag tror inte att Djurgården kommer att tappa 54 % av sina åskådare så länge laget inte är totalt avsågat i tabellen.

***
Samtliga bilder i bildspelet är tagna av mig. Om nu någon undrar vad det är för amatör som hållt i kameran.

Trots tre mål framåt var Djurgårdens match mot Mjällby på Strandvallen ett stort mörker. Hemmalaget gjorde fyra raka mål i den första halvleken vilket gjorde att Djurgården inte vara nära att vinna någonstans. Djurgården jagade i kapp till 4-3 men något mer än lite friserade siffror fick inte blåränderna med sig hem. DIF-målvakten Kasper Jensen gjorde ingen briljant insats.

Majoriteten av spelarna i Djurgården var riktigt dåliga i dag men sämst av dem alla var burväktaren Kasper Jensen. Dansken gan inte laget chansen att vinna. Vid det första målet var han så felplacerad att det inte ens går att förstå hur han tänkte. Senare hamnade han på mellanhand på en hörna och det slutade givetvis med mål i rumpan då också. Sedan fortsatte bollarna att rulla in i strid ström och det var bara att gömma sig bakom kuddarna hemma i soffan. Det var pinsamt att se genomklappningen.

James Keene reducerade snyggt i slutet av den första halvleken och gav då Djurgården ett litet hopp om att kunna komma i kapp. När Joona Toivio en bit in i den andra halvleken sköt in en frispark tändes hoppet ytterligare men sedan tog det för lång tid innan nästa mål föll. Kasper Hämäläinen nickade in trean med någon minut kvar av ordinarie matchtid. En skaplig upphämtning som dock bara snyggade till målskillnaden. Den pinsamma första halvleken saboterade allt och att det såg bättre ut i andra är bara billig kosmetika över det eländet . Den största sabotören fanns mellan stolparna. Budgetvärvningen Kasper Jensen ger ett nervöst intryck och hans känn tunn och osäker i det mesta han gör. Det känns inte bra och hans darriga spel smittar garanterat av sig på utespelarna.

I och med förlusten kan vi även denna säsong konstatera att Djurgården har börjat svagt. Nu gäller det att bryta trenden och snabbt komma tillbaka till vinnarspåret om den här säsongen skall bli någorlunda rolig. Det hade underlättat med en tryggare sista utpost.

***
Positivt att Kasper Hämäläinen och James Keene har gjort mål två matcher i rad. Jag blev också lite glad av att se Martin Broberg. Förutom en mågivande pass fick vi också se honom våga kliva in tufft i flera närkamper.

***
Kämpa Kasper!

***
Bilder från matchen i bildspelet.     

***
Tingsryd har värvat Kasper Jensen. Tyvärr är det hockeybacken från BIK Karlskoga som har skrivit på.   

***
Slut för nu.

Det blev förlust hemma mot Malmö FF trots en stark upphämtning i den andra halvleken. Trots den var Djurgården riktigt svaga i matchen. Gästerna vann med 3-2.

Vi tar det från början. Första halvlek började Djurgården piggt. Yussif Chibsah gjorde ett kanonjobb och allt kändes bra. Sedan fick tio man för sig att det var en bra idé att spela utan spelare centralt. Många kommer säkert att skriva att Malmö vann matchen på mittfältet men det stämmer inte. Det var ingen match där. Djurgården bangade så hårt att domaren Martin Hansson lika bra hade kunnat bryta matchen.

Djurgården tappade matchen när Yussif Chibsah tappade bollen i den trettonde minuten. Hårt uppvaktad i ryggen fick han en svag passning av Marc Pedersen. Malmö erövrade bollen vilket kort därpå slutade med att Wilton Figueiredo kunde nicka in bollen. 20 minuter senare var det dags igen. Ett nytt bolltapp slutade med ett nytt baklängesmål. Den här gången rann en boll på djupet igenom Djurgården backlinje. Den hamnade hos kantspringaren Jiloan Hamad som kunde sätta tvåan bakom Kasper Jensen.

Hemmalagets spel var under all kritik och bollen rullade mer bakåt en framåt. Undantaget var de desperata och meningslösa långbollarna som präglade den första halvleken. Djurgårdens fotboll var ingen vacker syn. Så kan det bli när ingen vill spela mittfältare. Daniel Sjölund har aldrig varit så given i ett DIF-lag som han var i dag.

En kort bit in i den andra halvleken förklarade jag att matchen mellan Djurgården och Malmö var stängd. Det fanns ingenting som talade för att Djurgården skulle kunna dyrka upp Malmös stabila försvarsmur och därmed ingenting som kunde hota Malmös 2-0-ledning. Då reducerade James Keene och plötsligt var det match igen. Målet kom från ingenstans och före engelsmannens sträckta vrist hade Djurgården stundtals varit väldigt dåliga.

Tre minuter efter det att Keene hade reducerat byttes Ricardo Santos ut (in kom Christer Youssef). Några minuter senare exploderade Stadion i ett nytt måljubel. Kasper Hämäläinen var sist på bollen med sin skalle efter en högerhörna. Det var mot alla odds kvitterat.

Efter målet passade MP på att utnyttja de två byten som Djurgården hade kvar. Det blev inte succé. Slitvargarna Sebastian Rajalakso och James Keene plockade med några minuters mellanrum ut och ersattes av flugviktarna Nahir Oyal och Philip Hellquist. Det slutade nere i knät på Kasper Jensen. Visserligen var Djurgården nära att sätta 3-2 men Christer Youssefs skott prickade stolpen. I övrigt var det Malmö för hela slanten och det var bara en tidfråga innan det stirriga DIF-laget skulle kapitulera. Givetvis var det Mathias Ranégie som fick avgöra matchen. Han kanade in med bollen över mållinjen med tre ordinarie matchtidsminuter kvar att spela. Tidigare under matchen hade han bränt en handfull öppna lägen och senast en spelare missade så många öppna lägen på Stadion var när Fredrik Dahlström spelade i blårandigt. Inte ens att Kasper Jensen ett par gånger, genom att se ut att stå extremt felplacerad, lämnade målet närmast helt öppet kunde hindra Ranégie från att skjuta bollar flera meter över ribban.

Trots att Djurgården stod för en fin upphämtning i matchen var det inte något snack om vilket lag som var bäst i matchen. Det är bara att konstatera att Malmö var det bättre laget i dag. Djurgården hade stora problem på flera sätt. Daniel Sjölund saknades på mittfältet. Santos och Keene klickade inte alls och Pehrssons byten kändes helt ologiska och blev och totalt misslyckade. Varken Christer Youssef eller Nahir Oyal gjorde bort sig men hade det inte räckt med bara en av dem på planen? Sett till matchbilden tycker jag att det hade varit mer lämpligt att byta in Emil Bergström. Hela matchen kändes tyvärr som en lång coachmiss.

***
I dag valde Magnus Pehrsson att spela med nyförvärven Ricardo Santos och James Keene på topp. Efter att ha sett dem tillsammans förstår jag att han inte har gjort det förut. Duon såg mer ut som bittra rivaler än lagkompisar. Det var ingen rolig syn. Anfallsmatchen vann James Keene som förutom att han gjorde mål i alla fall sprang. Keene var, på gott och ont, överallt. Han testade alla positioner. Santos var ingenstans och blev sedan utbytt. Något ironiskt var att det var ett avslut från Santos som, via en försvarare, landade framför Keene som kunde göra mål. Santos såg nästan ut att bli besviken när rivalen/lagkompisen Keene fick reducera. Jag tyckte det var lite jobbigt att se spelarnas kroppsspråk mot varandra. De såg inte alls ut att peppa varandra och när de spelmässigt inte fungerade tillsammans vände de varandra ryggen eller gjorde yviga gester. 

***
Bäst i dag i Djurgården var högerbacken Kebba Ceesay Han bidrog på offensivt och defensivt och hade bra koll på sin kant. Annars var det fler minus än plus denna afton. Plus också till klacken som stundtals levererade med bra volym.

***
Bilder på tifot samt matchbilder finns i bildspelet. Tifobilderna är en bit in i bildspeletoch är tagna från min plats på sektion E.

Skön hemmamatch i dag mot gnällgänget Malmö FF. Det lutar åt mycket folk och med tanke på händelserna förra säsongen finns det goda chanser till bra stämning.

På grund av tidsbrist blir det ingen längre införtext utan det får bli dessa snabbt, under lunchen, nedskriva rader. Lite trist då det känns som att jag kan skriva spaltmeter om den gnälliga fotbollsföreningens ledare och deras griniga supportrar. Helt klart är att den ifjol avbrutna matchen gjort relationen mellan Djurgården och Malmö FF aningen infekterad och frostig. Inte för att jag tyckte speciellt bra om Malmö FF före den avbrutna matchen men efter alla deras utspel efter knallskotten tycker jag rent av illa om dem. Sportchefen Per Ågren skämde under hela hösten ut sig med pinsamma uttalanden. Det är bara att hoppas att Djurgården i dag trycker grötsleven långt ned i halsen på Malmö och vrider om den. Kanske kan det få tyst på dem?

Djurgården kommer till spel utan avstängde Daniel Sjölund. Det skall bli intressant att se hur lagets spel påverkas när han inte är med på planen.

Gästerna har startat svagt. Förvisso blev det seger senast mot Kalmar FF men i matcherna före gick det sämre. Först var Gefle för tråkiga genom att de med bra försvarsspel spelade 0-0 mot Malmö FF. Då kunde ineffektiva MFF-spelare grina för det. Grina kunde de göra också efter matchen på Rambergsvallen då laget från Hisingen körde upp fem ballar, förlåt bollar, i Häcken på dem. En smärtsam förlust för Malmö som säkert gjorde att spelarna grinade lite även efter den matchen.

Rapport och bilder från matchen kommer i kväll!