Upp klockan 04. Jag kommer troligtvis att somna innan tio igen. Idag är en mycket dålig dag för folk att höra av sig till mig. Jag ska nämligen vara väldigt otrevlig idag. Ring inte.

/ erik

Asså, jag är inte så peppad på att blogga just nu. Jag förstår inte riktigt vad en blogg är nämligen. Vad fan ska jag skriva om? Och varför ska skriva om det isf? Jag gillar ju att skriva, men om jag ska vara helt ärlig så känns det lite torrt att skriva om vad som händer i min vardag. Det händer ju nästan alltid samma sak. Eller gör det? Ja, det gör det. Fan. Jag borde åka ut och resa. Eller möblera om.

Läs Teres blogg. Hon känns mycket mer intressant just nu: http://minabestyr.blogspot.com/

Ni kan även läsa den här bloggen. Det är kul: http://www.trompelemonde.se/

Det är inte så att jag tänker sluta blogga, men jag tar nog och softar lite tills inspirationen dyker upp igen.

Joel

Jag försöker dra ner på snusandet. Ett litet tag i alla fall, tills jag får pengar. Men under tiden är självklart rökning tillåtet, vilket jag inte förstår. Nu är lägenheten helt rökig. Det rimmar på stökig, vilket den också är.

/ erik

Jag har i stort sett just vaknat upp från nyårsfirandet. Lägenheten ser fortfarande hemsk ut, trots flera timmars städning. Men det var en rolig fest, och i stort sett helt utan kvardröjande mysterier. Endast några få:

- Vem stal något ur mitt rum, och vad var det? Kan inte komma på vad.
- Vem stal min ena fotbollssko, och varför?
- Vem glömde kvar ett par skor, och hur tog du dig hem?
- Varför kräktes ingen?
- Vem sorterade mina underkläder? Tack för det i alla fall.

Joel blev jättefull tror jag. Jag också, kanske. Men jag tar inte på mig ansvar för något av ovanstående mysterier.

/erik

Imorgon är det ett nytt år. Efter julen har vi förgäves väntat på kontakt från Exilpoeten, men inte då. Jag tror att han bodde i min lägenhet ett tag, men sånt är så svårt att bevisa. Joel är märkligt tyst om det hela. Kommer vi få se Exilpoeten under 2011? Kommer det att vara hans år? Vem vet. Jag vet så lite om det att jag knappt bryr mig.

Jag ska i alla fall grilla på nyår. Perfekt sätt att avsluta ett år på.

Underbart. Tack, 80-talet.

Julafton. En glädjens högtid för många och en ensamhetens högtid för ännu fler. Exilpoeten däremot ställer sig utanför dessa kategorier. Som en morra för tiotalet väljer Poeten att stryka runt och göra den redan istäckta marken ännu mera frusen. Alla människor som kommer i Poetens väg mjölkas på kärlek och i utbyte får de en cynisk visdom att ta med sig på den långa väg som vi kallar livet. När Exilpoeten i slutet av november kontaktade oss och frågade om vi var intresserade av lite dikter så sa vi såklart ja. Det vi inte visste då var att vi skulle få betala tillbaka med vår psykiska hälsa. Trakasserier och märkliga upplevelser har avlöst varandra och Exilpoeten har istället för att fokusera på sin egen konst, försökt tränga in i våra liv. En ensam själ? Ja, så kan det vara, men vi är inte riktigt säkra på att det är problemet. Anledningen till att vi inte har blåst av projektet är just det att Exilpoeten har utlovat ett mästerverk till lucka 24. Ett epos, ett vansinnesverk, en sorti och en dödsruna. De sobra delarna av oss har sagt nej, låt det vara och gör er av med Poeten, medan våra vildhjärnor girigt har suktat efter mer. Vi har väntat på att Exilpoeten ska leverera ett mästerverk. Något stort, något oproportionerligt, något som verkligen speglar Exilpoetens narcissism.

Idag, på julaftonsmorgon, dök den upp. Den sista dikten. Sittandes i en öppen dillegens dragen av två vita uteliggare uppenbarar sig Exilpoeten, klädd i svart, på min innergård. Poeten reser sig upp i dillegensen. Två dvärgar dansar dirty fox framför uteliggarna. Exilpoeten spelar sologitarr som om det vore slutet på en Roy Andersson-film och uteliggarna gnäggar som om de precis skulle storma Mordor. Det är julstämning på Vasagatan. Exilpoeten skanderar:

- En sann profet har flera namn! Förr var jag Gandalf Grå, nu är jag Gandalf Vit. Jag är Brolin och den Helige Maradona. Jag är Alfa och Omega. Jag är en svart mantel som värmer dig mot kylan men som fryser ditt hjärta till is. Jag är ditt heroin och ett par förbjudna bröst. Jag är inte en soluppgång. Jag är en månförmörkelse.

Med en teatralisk stämma förklarar Poeten att dikten är här och att den kommer att framföras en gång och aldrig mer. Som tur är han jag få upp min telefon och spela in allting. Här är kommer Exilpoetens sita dikt. Ett julinferno i två akter:

Svart gran

Akt 1:

Det står ett träd i varje rum
Vassa barr i mina ögon
Tårar av blod, ner för min kind
En avdankad narr leder en blind

Hånskratten ekar i mitt huvud
för er högtid är en helig stund
Feberfrossan gör sig påmind
när far äter sig full och rund

Akt 2:
Jag firar det istället
med en gummiafgan
Jag somnar in för natten
under min svarta gran

Jag drömmer mig bort
och från den här stan
Jag somnar i sinnet
under min svarta gran

Jag tänker på dem
som vill glömma den här dan
Jag hostar i drömmen
under min svarta gran

Värmen från skärmen
under ett sjudagars-LAN
Jag saknar det jag inte fick
under min svarta gran

Snörök i lungan
ett tomt Vasaplan
En domnande fot
under min svarta gran

Storslagna tal
och gråtande barn
När de hittar min storhet
under min svarta gran

Fantasier om ångan
från en varmvattenkran
Jag somnar för evigt
under min svarta gran

/Exilpoeten

GOD JUL MOTHERFUCKERZ!

Exilpoeten missade ju faktiskt lucka nr 1. Därför har vi fått äran att publicera en extra dikt.  Jag tror att Exilpoetens skoltid fortfarande spökar.

Presenten

Jag fick en present idag
Det var en inslagen lapp
På lappen stod det:

Du är bra på något du inte vill göra
och som du inte kan tjäna pengar på
Den här grejen ska du göra
i resten av ditt liv
Saker och ting får bli som det blir
och ingenting kommer
att se ut som du tror
Men vem fan gör det det för
Trodde du på riktigt
att saker och ting skulle ordna sig
Det tror jag inte att du trodde

Från: Din gamla lärare

Jag tog lappen och grät
Sen tittade jag i kylskåpet
Jag lyfte på mjölkpaketet
och kände att det var tomt
Sen ställde jag tillbaka det

/Exilpoeten

Precis som så många andra verkar Exilpoeten köpa sina julklappar i sista sekund. Här är kommer Exilpoetens tankar kring konsumtion:

Second hand

Jag försökte handla julklappar åt mig själv på second hand i dag
Det gick åt skogen på grund utav
alla gubbar som är så feta när de dör
att de måste ha jättestora kavajer

För mig som är smal och nätt
är det inte så lätt
Att vara snygg i ett tält
Där fick man för att man har det dåligt ställt

Jag ska instifta en ny lobbyorganisation
med fokus på den fattiges mattradition
Bantningskurser för feta pensionärer
så att nästa generation kan få njuta av byxor med revärer

Jag ska spä ut maten på alla pensionärshem
Kanske redan tidigare, kanske redan i deras folkhem
Medan de fortfarande bryr sig om hur de ser ut
och köper fräscha kläder

Sen ska jag sitta och vänta
i årtionden om det behövs
På att alla snygga gubbar
ska lägga sig ner och dö

Sen ska jag njuta av mina kavajer
som sitter som ett schmäck
Riktigt tighta byxor
på stans snyggaste häck

/Exilpoeten

I morgon är det julafton.  Jag misstänker att Exilpoeten har planerat något episkt.

Jag tror att Exilpoeten han börjat dricka för att må ännu sämre. I morse hade någon kräkts på min dörr låtit spyan frysa och sedan ristat in en dikt i den frusna spyan. Jag tror att det var Exilpoeten.

Bakfyllan

Det var längesen jag tyckte att bakfyllan var fin
Något som fick mig att leva
Nu är den bara återkommande
som en betalningsanmärkning

Vandringen dagen efter
är inte längre över nya terränger
Ingen outforskad mark
som ger mig refränger
Ingen soluppgång i världen
är ny för mig
Jag borde ha stannat för längesen
stannat här hos dig

/Exilpoeten