…. Ni vet, besvikelsen som uppstår när man verkligen verkligen veeeerkligen har sett framemot någonting och det inte blir så. Känslan som uppstår, och det där lilla kruxet att INTE verka brydd om det…. Bara för att man inte vill verka jobbig. Bara för att inte ska behöva göra en fluga förnär. Bara för att kunna fortsätta vara den tuffa tjejen man är. Bara för att man inte vill att den andra ska tycka mindre om än om man blev lite depp. Bara för att man alltid ska vara och verka glad. … För det är jag. Jämt. Iallafall om någon frågar. Bara för att man inte får vara besviken. Så är jag inte det. Såklart. A-l-d-r-i-g visa att man är nere. Aldrig. Alltid glad. Aldrig nere. Det mantrat! Då avslutar man bara med “absolut
” sen sover man och så är alla glada. God natt








