
Jag omger mig verkligen bland de bästa människorna i världen. Om någon hade sagt till mig som sjuåring att jag skulle möta vänner för livet vid 19års ålder så hade jag bara skakat på huvudet och sagt “mmmm yeee right”. Men faktum är att mina närmsta vänner har jag bara känt i ungefär 2-3 år (Jessica dådå). Det är helt sjukt, jag kan inte tänka mig ett liv utan henne eller någon av de andra. Ni vet hur man kan sitta och käka, och bara titta ut över alla vänner och tänka “Fyfan vilken tur jag har. Det här är lycka!” Så känner jag när vi alla är samlade. Mina fantastiska <3
Jaja ska sluta babbla om såna saker nu, har precis käkat middag med mami och ska möta upp Sandra vid Ica, det ska införskaffas go’fika. (JAG GAV UPP BEACH 2011)! Det var lääängesen vi sågs så nu jävlar. MYS! <3