Klubben är inte vad den en gång har varit. Idag är HBK ett la som härjar i de nedre regionerna, tyvärr. Dock är det nu som vi på läktarna behövs mer än nånsin.
För tio år sedan var klacken en levande del av publiken på Örjan. Idag är det en liten klick som försöker men utan gensvar är det svårt att fortsätta. Som ordförande i supporterklubben ligger det på min agenda att få igång engagemanget på läktarna. Ett jobb som egentligen kräver ett heltidsarbete. Ett jobb som jag verkligen skulle vilja ta men min plånbok tillåter tyvärr inte det.
På söndag kommer Kalmar på besök. En match som betyder så oerhört mycket. En match som enligt många redan från början är förlorad. ed den inställningen från folket på läktarna är det kanske inte så konstigt att HBK ligger där dem ligger. Var finns stödet när det som bäst behövs?
Tio matcher återstår och det innebär trettio poäng kvar att spela om. Låt oss nu, vi som är på läktarna, stötta fram våra spelare till dessa poängen. Vi gör en stor skillnad så låt oss nu göra skillnad åt det positiva hållet. Sjung, klappa, lev med i matchen. Låt Örjan bli ett levande inferno av supportrar som vill stötta sitt lag. Låt oss nu gå man ur huse på söndag, ALLA till Örjan.
Amor Klubben nostra lex
Mental til the end…