Den borde va med i nåt program på discovery “THE WORLDS MOST AMAIZING MASTS” [sagt med jätteaggro manlig röst].
Hösten är oviss för mig. Såg att de inte tar in nån i min urvalsgrupp på utbildningen – kul. Och mitt högskoleprov bjuder inte på några kotletter, va ska man säga, jag var typ en millimeter över medel vilket verkligen är en skam. Är på reserv 1029.
Men jag får inte säcka ihop för det, jag får tänka på min mentala förebild… Braveheart.
Syrran gav mig den här boken när hon var och hälsade på, och jag som bara hade den pinsamma missen Här i min blygsamma lägenhet hade inte så många alternativ. Och det var lika bra det.
Slyngstad events utspelar sig någonstans i sydöstra Skånes “mölla” och Drougge bara bara sprutar ur sig karaktärerna och miljön som ett automatvapen och hon träffar något mitt i prick med nästan varenda kula. Hon bygger upp handlingen, karaktärerna, intrigerna, ja allt, och nästa steg i handlingen är aldrig förutsägbar.
Jag sitter på bibblan just nu och eftersom de kör något windows -98 aktigt i felstartsläge så är det lite svårt att skriva något mer. Det är tex rätt lame att likna hennes skrivsätt med ett “automatvapen”, sorry for that, det är pga hasten.
Det viktiga är i alla fall att ni min välsignelse att läsa boken.
Den här boken vill jag nästan lite varna för
Här av Kristin Ómarsdóttir. Jag började läsa men bara efter några sidor kände jag stor frustration och vad jag tror var ilska för att språket var så slappt och livlöst. Jag ser framför mig hur författaren suttit helt apatisk medan hon skrivit. På ett ställe kallar hon en katt för “kissemjau” i stället för katt också. OCH DET ÄR OFÖRLÅTLIGT!!!!!!
Plus en del andra dumma detaljer. Den där kissemjauen utlöste till exempel en plötslig kattallergi hos en person, UTOMHUS. Jag blir nästan arg nu när jag tänker på det, eftersom det är så dumt. Och så typiskt, eftersom personen som fick kattallergin satt och gömde sig i en buske. Kunde ej slutföra boken.
Här kan ni läsa mer om boken om ni vill.
Här är jag! Och jag tänkte boktipsa om den här boken (tryck på länken om du vill läsa mer).
Ni vet väl hur historieböcker annars har en tendens att alltid avhandla stora slag? Det är ruttnande hästkadaver, män som skjuts kläs av och lägges i gropar, skadade kungar, taktik, arméernas framfart och flyktvägar… Den här boken avhandlar också en hel del historiska händelser som skedde på slutet av 1700- och början av 1800-talet men fokuset ligger på vardan och dessutom ur kvinnligt perspektiv.
Drängarna som är fulla, sonen oduglig, barn som dör, horiga pigor, syfilis, relationsproblem, etc etc. What is not to love! Inte sagt att jag inte uppskattar manligt historiegruff men oj vad jag önskar att det fanns mer sånt här.
Få se vad jag väljer att läsa härnäst, sitter på bibblan just nu. OLE DOLE DOFF Höhöhöhö *trött*…
Min hjärna har förresten fått den larviga idén att sluta med schampoo. Jag har sträckt mig efter schampooflaskan flera gånger men hjärnan ba “nononono”.
Jag undrar vad den bestämmer sig för härnäst. När hjärnan bestämt sig, finns inget som kan hindra den, inte ens jag själv. Så det är bara att hålla tummarna gott folk.
PUSS!!!!
