Har ni tänkt på att både Lilla sjöjungruns och Ronja Rövardotters pappa har borderline och är dumma i huvet? Kanske har dom en släng av narcissistisk personlighetstörning också. Ingen får i alla fall sätta sig upp mot dom för då tvekar inte dessa skäggmökar på att dela ut fängelsestraff utan rättegång eller idka olika grader av barnmisshandel.

Jag har försökt lägga fram det här till mina barn. Att det är väl spännande med mentalt instabila människor i sagor, men i verkligheten gör man bäst i att akta sig för personer som visar “sin kärlek” genom blixtilska och våldsamma utbrott.

Dom ba “men mamma då måste vi ju flytta hem till pappa, vi är inte säkra här med dig” :pPpPPpP

Nä men allvarligt.

Jag kan fatta att det behövs någon form av “alfa-hanne” för att leda en grupp (även om jag tror att man klarar sig gott utan), vi människor skiljer sig på så sätt kanske inte jättemycket från gorillor (fast det gör vi, vi skiljer oss jättemycket från gorillor). Men jag kommer aldrig rekommendera ungarna att satsa på att vara eller tråna efter “alfahannar” eftersom “alfahannar” ofta verkar ha problem med sin empati.

Tack gode gud att deras pappa är en “toffel-hanne”.

Jag vet inte varför jag blev så irriterad på alfahannar plötsligt. Det var nog för att jag kom att tänka på hur Mattis kastar sin gröttallrik i väggen och skriker som en stucken gris över nåt helt trivialt och jag tänkte nä, fan vad han suger.