Har ni sett filmen ”The Yes Men Fix the World”? Den handlar om aktivistduon Andy Bichlbaum och Mike Bonanno, när som de åker runt och utger sig för att vara representanter för olika stora organisationer och företag. Deras idé är att om de säger att de tillhör ett stort företag med dåligt samvete, och sedan gör avbön och lovar reparera all skada de gör i detta företags namn, sätts uppmärksamheten sedan när det avslöjas att de inte alls tillhör företaget i frågan på att företaget inte heller tänker ta ansvar för sina snedsteg. Det är ett effektivt sätt att påvisa hur enkelt det vore om pengar hade ett samvete. Har du inte sett filmen så finns den här, med svenska undertexter. Det är en rekommenderad tittning.

Jag föreläste om sociala medier på högskolan Medieinstutet idag. Framför mig satt 32 informationshungriga webbkommunikatörer, och vi pratade om Facebook, Twitter och deras systrar i denna ständigt växande, ständigt informationstörstande värld.

I diskussionen kring Twitter och hur företag används kom önskemål om vilka företag som borde finnas på den sociala webben upp. CSN nämndes, med deras ständigt krånglande ekonomiska bryderier i baktanke, och efter att vi pratat om hur SJ hanterar sin webbnärvaro kom SL upp. Varför fanns inte de på Twitter?

Vi enades om att kundtjänst i grunden handlar om att nå en representant för företaget man har bekymmer kring, berätta om sitt problem, och sedan få den förlösande känslan att någon tar över ens problem. Att det inte längre är ens egna problem, utan nu blivit någon annans. Kravet att bli hjälpt och tillgodosedd är inte alltid lika stort som att bara ha någon som lyssnar på en. Det är därför vi gnäller på SJ på twitter, det är därför vi klagar inför våra vänner när vi känner oss svikna av storföretagen. Det är därför det är smart att ha en bevakning av vad folk pratar om på just Twitter: för att det inte alltid är riktat till just företaget man har problem med, utan generellt till folket på Twitter, en klagomur.

Det var då studenten Rasmus Lewenhaupt noterade att Twitternicket SLkundservice var ledigt. Det var helt enkelt up for grabs. Han registrerade sig, gav kontot en schysst finish, lade till en SL-logga som avatar (som vi sedan blev upplysta om var den de slutade använda 1977…) och skickade iväg några tweets. Bland dem denna:

Några timmar och 58(update, 4 timmar efter start: 65) retweets av ovanstående meddelande senare var kontot SLkundservice uppe i 300 (återigen, 4 timmar efter start: 407) followers. Vi följde spänt hur välkomsthälsningarna, förhoppningarna och frågorna rasade in:

Det blev övertydligt att det fanns såväl ett intresse som ett behov och en glädje över att se SL i de sociala medierna. Många hoppades och trodde att ”lanseringen” skulle bättra på den nuvarande kundservicen.

Har ni hört om projektet ”Medieinstitutet klass WKS11 Fix the World”? Det går ut på att ett gäng blivande webbredaktörer och webbkommunikatörer förstått var saker behöver rättas till, och vilka som behöver finnas var. De ser vilka som inte räcker till där de verkligen måste räcka till, och visar på att det finns en nytta i att finnas på Twitter, att öppna ännu en dörr för folk som behöver hjälp med sin vardag. Har ni hört om det projektet, SL?