Staffan Danielsson, centerpartistisk riksdagsledamot, har helt rätt i dagens Expressen när han säger att den svenska allemansrätten måste diskuteras.
Ett system som tillåter att företag låter 10 000-15 000 personer (per år) plocka av markens frukter (bär, svamp etc) helt utan ersättning till markägaren är inget annat än en grov kränkning av äganderätten. Det har dessutom ingenting med allemansrättens ursprungliga syfte att göra.
Det ska bli spännande att se vad Staffan föreslår i den motion han skriver att han har för avsikt att lägga i riksdagen i höst. I väntan på den så kan ni söka här på bloggen samt på min gamla blogg för att se vad jag har skrivit i frågan tidigare.
(Min semester är föresten slut nu så det kommer med stor sannolikhet bli mer aktivitet här på bloggen framöver.)
Då lägger du in en betydelse i äganderätten som inte finns i lagen och som grundar sig på dina föreställningar som måste grunda sig på en föreställning av naturrätt.
Jag hävdar att det inte är självklart att din föreställning är rätt. Det är inte så att jag är emot naturrätt, men naturrätt är ett komplicerat fenomen och jag vill inte förbruka det kortet på perifera saker. Just exitsensen av äganderätt kan man motivera med ekonomiska resonemang.
När det gäller äganderätt stöder jag mig gärna på Coase, som , enligt min tolkning, hävdar att det inte är väsentligt vem som har en rättighet utan viktigast att den rättigheten är formulerad så att någon har den, givet att transaktionkostnaderna är små.
Dvs lagstiftningen ska formuleras så att transaktionskostnaden är liten. I det perspektivet kan det vara samhällsekonomiskt riktigt att låta bärplockare plocka bär utan att betala något till markägaren.
För övrigt kommer det inte att hindra missbruk av bärplockare om man ger markägaren rätt till bären. Markägaren kommer bara att ta betalt av bärentreprenören och allt blir som förr utom att sylten blir lite dyrare.
Helt klart skor sig bärentreprenären på en lucka i lagen. Allemansrätten gäller rimligtvis privatpersoner och inte företag. Att man kan se markägaren som någon som vill snylta på bärentreprenörens slit ställer jag mig mer tveksam till. Däremot verkar det finnas många bärentreprenörer som inte har något emot att utnyttja billig arbetskraft, ibland under vad som verkar vara väldigt tveksamma former.
Att markägaren har rätt till bären anser jag dock vara självklart (oavsett om de plockas eller). Du kan inte jaga på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Av samma anledning bör även markägaren har rätt till malmen i marken. Att man som markägare i princip kan stå utan ersättning om någon annan hittar en fyndighet är inget annat än ett grovt åsidosättande av äganderätten.
Äganderätt är en samling lagar som reglerar vem som får göra vad med något. Dessa regler är inte lika överallt. Kort sagt äganderätt är inte en entydigt begrepp.
Man kan beskriva bärentreprenören som någon som skor sig på en lucka i lagen. Man kan lika gärna se markägaren som någon som vill snylta på bårentreprenärens flit.
Jag säger inte att du har fel utan bara att det inte är självklart att markägaren har rätt till bären. Jag kan inte se det som ett självklar brott mot äganderätten om markägaren inte har rätt till bären. Markägaren har heller inte rätt till malmen i marken.