älskar min pappa. en gång messade han mig något som i hans ögon lät väldigt egoboostande…

han visste att jag var lite nere så han skrev: “Bland konstnärer finns några som trots nervsjukdomar och anfall ändå går det bra för de efter deras död…van Gogh till exempel”.

i helgen var det dags för nästa…detta om griselda blanco, en hänsynslös kvinna…älskar slutet iaf.

“hon lever men ingen vet var hon är. how sweet”. ja. min dröm faktiskt. puss