Det var väl då själva fan!

Att det ska vara så svårt att spela vettigt på hemmaplan, samtidigt som bortaplan känns som rena semestern.

Det är som att allt knyter sig då grabbarna ska prestera inför hemmapublik. Som att de går in i nån sorts nervös prestationsångest då de har sin hemmapublik i ryggen. Den publik som stöttar dom i vått och torrt.

Vad är det för fel på dom? Det ska ju vara tvärtom.

Med Eons härliga hemmapublik borde det vara ”The Big Red Machine” där ute som sopar mattan med allt motstånd. (Ja va fan, man kan väl få drömma)

Men istället så viker dom ner sig av nån outgrundlig anledning. Och det beror inte på att motståndarna tycker om att spela i Eon, som är ökänd för att göra det jobbigt att vara bortalag.

Nä det vete fan vad det sitter i.

Ok, nu är ju knappast DIF nåt dåligt lag på nåt vis, men man tycker ju ändå att de röda borde ta tag i det hela från start och behärska händelserna. På bortaplan går man ju på i ursinnestempo för det mesta och det borde väl vara en mycket enklare sak som hemmalag? Eller har jag helt missuppfattat upplägget med hemma och bortalag?

Nä jag tror att vi måste få ordning på det här och visa grabbarna vad Eon publiken kan åstadkomma en gång för alla.

På torsdag då vi möter Lars-Banjos hemma, så vill jag se en enad hemmapublik som visar vart skåpet ska stå. Porta alla förbenade slipsstollar som tar över vår sport och se till att alla supportrar med hjärtat på rätt ställe får plats.

Då ska motståndarna på allvar få se exakt hur hemskt det kan vara att kliva ut på isen i en kokande kittel som bara vill spöa skiten ur dom.

Precis så som det borde vara varje match!

****************************************

Gårdagens snackis var ju för en gångs skull inte pajasnämndens klavertramp utan istället vissa element i Luleås klack under bortamatchen på Brynäs.

Att bränna av Bangers och annat på en trång yta med hur mycket folk som helst, kvalifiserar dom knappast för att få texten NASA på sina brevlådor. Fattar inte dessa neandertalare att de kan åstadkomma men för livet på folk runt omkring. Det enda riktiga i detta vore att de åtalades för försök till grov misshandel, allmänfarlig ödeläggelse eller liknande brottsrubricering. Lås sedan in dom på en någorlunda tung anstalt, så ska de nog få se vad som menas med beteckningen ”Bangers” där inne.

Pappskallar!

***************************************

Frölunda verkar damsuga marknaden efter nya spelare.

De knyter till sig alla som inte platsar eller inte får förlängt i de klubbar det hittills spelat med. Snart kan dom ju ställa upp med både ett A och ett B lag. Får Elitserien 13 lag i serien då?

Är det inte underbart med ishockey så säg?

Ena stunden så är det nära till glädjetårar, och i nästa så sliter man sitt hår i ren frustration (om man nu hade nåt att slita i). Man tjuter av lycka vid seger och knaprar Prozac vid torsk.

Men det är en underbar sport.

I förra inlägget skrev jag ju om mina förhoppningar över de följande två bortamatcherna och att det borde kunna bli nån poäng med lite flyt. Det blev 3 och det efter seger mot självaste Svenska mästarna…igen! Man kan ju lugnt säga att Timrå knappast är HiV:s drömmotståndare denna säsong. 3-0 och 4-2 till de röd-vita och därtill rena frossbrytningarna från de blå när Magnus Åkerlund visar sig på isen.

Matchen i tisdags mot FBK blev förlust med 2-4 och det var inte så mycket att säga om. FBK vann rättvist och Timrå får helt och hållet skylla sig själva. 2 lägen att spela PP i 5 minuter utan att få utdelning. Talanglöst.

Destor roligare att koncentrera sig på HV-matchen.

Den gamla bastufinnen Timo Pärssinen fortsätter att gå på vatten och hängde 2 baljor bakom Daniel Larsson. Lägg därtill en energi som skulle kunna värma upp en medelstor hyresfastighet, och ni har en rykande het Timo. Är inte han med i den stundande Karjala Cup så vete väl tusan om inte den finske förbundskaptenen borde se sig om efter ett annat jobb. Killen är ju för tusan hetare än Tjernobyl i slutet av april -86.

En annan sak som glädjer är att den gode Styf är back in buissnes. Inte för att han kommer att vara någon härförare då det gäller matchvinnande mål, men han är ändå en ledare och något av en pappa i laget. Att han är med på planen ger de övriga en trygghet och styrka.

Välkommen tillbaka ”kapten” Styf!

I morgon är det äntligen hemmamatch igen och Skansen kommer på besök.

DIF har blandat och gett ganska friskt hittills, precis som de flesta andra, och det är svårt att veta vart de verkligen står. Sett till truppen så borde de ju kunna vara i toppen någonstans, men flera delar har inte klaffat för 08orna och då blir det inte bättre än det som är.

Om Timrå bara ger järnet och inte börjar spela på tvären, så ser jag inget hinder till 3 pinnar i morgon. Pärssinen & co är säkert benägna att hålla med.

*************************************************************

Är det inte på allvar dags att skrota disciplinnämnden nu?

De ger och tar om vartannat utan någon som helst urskiljning eller för den delen något som helt vettigt över huvud taget. 3 matcher här, frikännande där, 4 matcher hit, frikännande dit. Vad pysslar de med egentligen?

Nä skit i den och inför istället att domaren i den aktuella matchen står för en rapport om det inträffade, och utifrån det får en kommitté bestående av domare(!) avgöra om disciplinära åtgärder. Inte ett gäng skrivbordsputtar.

Det börjar likna nåt av Monty Python av det nuvarande systemet. Fawlty Towers på min ära!

(Ja jag vet att Fawlty Towers egentligen inte är en Monty Python skapelse, men ändå)

*************************************************************

Undra hur länge Frölundas medlemmar har tålamod med ledningen? Flera år i rad nu då jättelika satsningar slagit helt fel.

Vems är felet? Ja knappast var det Uffe Dahlens, då Lill-Kenta knappast lyckas bättre. Nubbens? Det är ju inte han som spelar.

Jag tror att det sitter i helheten. Det ena ger det andra och klubben måste helt enkelt lägga om rodret lite. Skadeglädjen hos mig är dock total

Får skäll från folk för att jag inte skriver tillräckligt ofta här. Men jag skriver väl när jag känner att jag har nåt att skriva? Eller?

Nåja, jag ska väl försöka hålla frekvensen uppe.

Hur är då läget för Timrås del just nu?

Vi hade 3 hemmamatcher i rad här nyss som ju dessvärre inte blev någon större succé. 1 poäng av 9 möjliga på hemmaplan är knappast vad man kan anse som godkänt, men sånt är livet och det är bara att glömma och gå vidare.

Det jag kan tycka var underligt i kråksången var att en stor del av problemet syntes ganska uppenbart till och med från läktarplats. Borde ju inte vara omöjligt att se från båset heller.

Så fort de rödvita hamnade under press, så började de spela på tvären i uppspelen istället för att utnyttja sin fart och spela på djupet. När laget använder sina snabba forwards och penetrerar motståndatrnas försvar med branta passningar genom mittzonen, så får de direkt press i anfallszonen. Men när puckarna fladdrar ett par tre ggr på tvären i uppspelen, kan motståndarna med lätthet bryta och fånga upp Timråspelarna i det låga tempot.

Det här syns tydligt och borde inte vara så jäkla svårt att åtgärda. Farten har man ju i laget och det är ju bara att hålla den uppe tycker man. Kanske lätt att säga som enkel åskådare, men varför göra det svårare än det är?

Hur som helst. Det får vara hur det vill med den dåliga hemmaskörden, bara den inte upprepar sig.

Frustrationen för hemmaförlusterna tog grabbarna istället ut på Frölunda i den följande bortamatchen. Det blev en visserligen ganska jämn historia rent målmässigt, ända in till slutet då Hirschovits satte 5-3 i öppen kasse.

Men matchen i sig var Timrås sett till spelet. Skotten som de räd-vita vann med 37-25 talar om att Timrå hade ett visst övertag i matchen. 3 mål i tredje perioden var även det en avgörande faktor som fick Göteborgarna att gå på knäna.

På tisdag vänat ännu en tuff bortamatch mot FBK i Karlstad och då lär det med all säkerhet bli åka av. Färjestad fick stryk av SSK på hemmaplan i lördagens match och kommer nog att vilja visa hemmapubliken att det bara var en miss i protokollet. Naturligtvis är Timrå långt ifrån chanslösa bara man håller uppe farten och minimerar misstagen, som alltid vill säga.

Därefter bär det iväg ner till bibelbälet för att ta sig an HiV på torsdag. De regerande svenska mästarna är säkert fulla av revansch lust efter det att Timrå förnedrade dom hemma i Kinnarps sist. Men spelar Timrå lika bra som då, så kommer de blå att få bita i gräset än en gång. Nu tror jag knappast att det blir så lätt, med tanke på att Jönköpingsborna har kommit igång ordentligt efter en minst sagt tveksam inledning av serien.

Men med rätt inställning och en hel del jävlaranamma, så ska det väl kunna bli åtminstone några poäng på de här matcherna.

*******************************************************************

Mika Pyörälä valde Frölunda framför Timrå tidigare i höst. Dels så hade Göteborgarna en större plånbok och sen så uttryckte Mika att han ville spela med en klubb som kunde ta SM-guld. Undra om han fortfarande är av samma åsikt med Frölunda tvärsist i tabellen?

*******************************************************************

Många suktar efter Martin Sonnenberg i Timrå.

Dock så tillåter inte ekonomin några större utsvävningar.

Att ta hit Sonnenberg är ingen billig historia utan handlar om 2-2 1/2 miljon. Bara flygresan hit från Kanada kostar 32 000 enkel väg. Inget man hostar upp hur som helt.

En grupp supportrar ställde för ett par veckor sedan krav på supporterklubben om att starta en insamling för att få hit kanadicken. Problemet är väl bara att hur godhjärtat det projektet än är, så kommer det aldrig att vara möjligt att garantera några summor för klubben att röra sig med. Dessutom är det ju i slutändan bara Sonnenberg själv som kan avgöra om han kommer eller inte.

********************************************************************

Man kan ju gott säga att årets säsong hittills överglänst den förra med hästlängder. Fortsätter det på samma vis framöver så kommer kanske vi Timråsupportrar att bli rena hälsofreaken. Ingen ångest som kräver stora mängder öl och onyttigheter för att smältas. Men det är ju långt kvar på säsongen, så några ångestattacker och gråa hårstrån ska vi nog kunna få.

Två matcher med två tunga skador.

Jobbigt!

Förlust mot DIF i tisdags och seger mot SAIK i går. Blandad kompott, men ändå ett klart godkänt resultat. Ingen, inte ens de mest enögda supportrar, kan ju begära att det inte ska få förekomma förluster.

Jag har ganska roligt åt en del personer. Efter premiärmatchen med 6-3 mot Frölunda, så höjde dom laget till skyarna. Det var ju i princip bara att hämta SM bucklan på direkten. Jo hej och hå ja.

Sen blev det torsk mot LHC i matchen därefter. Samma personer hade då skiftat åsikt rakt av. Plötsligt så var allt bara elände, laget höll inte måttet och allt vad det nu var. Seger hemma mot Luleå och återigen var tongångarna i topp och minst en finalplats var säkrad.

Efter de första tre matcherna i den nyss avklarade borta turnén, med tre segrar av tre möjliga, mötte jag en av dessa kappvändare på byn. Han var helt lyrisk över hur bra dom var och det var ju helt otroligt att de bara vann och vann.

Så blev det då torsk mot skansen i sista bortamatchen.

I går intog man i vanlig ordning ladan. Och det var lika skoj som vanligt att höra alla självutnämnda experter, däribland den jag mött på byn. Nu var det helt plötsligt tveksamt om laget ens skulle räcka till slutspel och det behövde förstärkas både här och där. Helt otroligt.

Ibland undrar jag om dessa människor huvud taget har kommit underfund med vad sporten ishockey går ut på? Att det finns ett motståndarlag på andra sidan som även de gör allt i sin makt för att vinna matcherna? Tror de på fullaste allvar att de med andra färger där ute bara är där för att agera hinder och rundningsmärken?

Ja kanske det, men här kommer då upplysningens röst till tals.

Sporten ishockey handlar om att två någorlunda jämbördiga lag, som spelar i samma division, möter varandra på en spolad is med sarg runt om. Dessa två lag ska sedan med hjälp av klubbor, försöka slå en liten svart puck in i varandras målburar. I de bägge målen står det en spelare som benämns målvakt, för att försöka stoppa pucken från att leta sig in i buren. Lagen har samma förutsättningar för att lyckas få in pucken och det lag som fått in den i motståndarnas mål flest gånger under 60 minuters spel, har vunnit matchen.

Så.

Några oklarheter?

Bra.

Skadeläget då.

Daniel Corso gjorde comeback i matchen mot DIF och målade direkt. Med sina nackmonterade ögon lyckades han slå pucken i mål, via en täckande djurgårdares klubba. Men då en lirare kom tillbaka så blev en annan skadad.

Magnus Åkerlund fick en Stockholmare över knät och det tog ganska illa. Nu verkar det dessbättre inte vara någon större fara och så sent som idag berättade sportchefen Lindqvist i en lav lokaltidningarna, att det troligtvis handlar om nån vecka. Tack för det.

En annan tung skada drabbade dock laget i gårdagens match mot SAIK. Den här gången var det Axelsson som fick en motståndare över sig och axeln gick sönder. Nr 16 grinade riktigt illa och tog sig efter visst besvär av isen och ut i omklädningsrummet.

Nu kanske vissa funderar över varför det skulle vara ett så stort avbräck med Axelsson borta?

Jo det ska jag säga er.

Det finns få spelare i Elitserien med hans inställning och kämpaglöd. Anton ger allt i varje match och är ett ständigt plågoris för motståndarna. Han checkar matcherna igenom och är hela tiden i vägen och irriterar. Att förlora honom, som dessutom varit borta större delen av uppbyggnadsfasen, är tufft för laget. Han gör inte flest mål eller assist, men han går till jobbet varje dag och gör det han ska. Han är en stor del av stommen i laget. Ryggraden som håller ihop det hela. Visst finns det andra med som har den rollen, men att tappa en av dom är jobbigt.

***************************************************************************

Matchen igår då?

Det var inget skönspel från nåt av lagen. Det var snarare frågan om en mittzonsbatalj där bägge lagen försökte styra ut varandra. Gick väl sådär tyckte jag. Blev mesta en ganska segdragen tillställning, åtminstone i två perioder, innan allt exploderade i den tredje. Då blev det en helt annan match där lagen bytte chanser hej vilt med varandra.

Slutresultatet  3-2 kändes som ett hyfsat rättvist resultat sett till hela matchen.

Timrå hade kanske lite mer av spelet även om SAIK gjorde en mycket bra hemmamatch och kanske även förtjänade en pinne med sig hem till Västerbotten.

NÄÄÄÄ!

*****************************************************************************

Gårdagskvällen mest komiska händelse bjöd domare Lärking på.

Tomas Skogs tog fart för att tackla en Skellefteåspelare i slutet av den första perioden. Men tacklingen misslyckades totalt och Skogs brakade rakt in i sargen med full fart. Skellefteåspelaren i fråga snavade efter sin snygga undanmanöver och vad händer? Jo, Lärking höjer handen och dömer utvisning på Skogs. För en tripping!

Han rörde ju aldrig ens honom. Det var ju en av de mest feltajmade tacklingar på den här sidan millennieskiftet!

Men Lärking är ju Lärking och det är ju tyvärr inte så mycket att göra åt det.