I söndags, den 18 december, lämnade demokratikämpen och det fria Tjeckoslovakiens och det ännu friare Tjeckiens före detta president jordelivet. Václav Havel gick bort och lämnade ett stort tomrum efter sig. För oss som föraktar kommunistiskt förtryck är Havels bortgång jobbigt att bära, men Havel lämnar efter sig ett demokratiskt Tjeckien, ett land i frihet som är mer vålmående nu än då kommunismen fortfarande höll Prag i ett järn- och ett hjärngrepp. Havels politiska testamente är ett land som är på rätt väg.

I lördags, den 17 december, lämnade diktatorn, despoten och det ofria Nordkoreas ledare sitt jordeliv för att förmodligen få resa till värmen och grilla marschmallows med en snubbe med horn i pannan och en eldgaffel i handen. För oss som föraktar kommunistiskt förtryck är Kim Jong-Ils bortgång inte speciellt jobbigt att bära, då mannen med platådojjor lämnar efter sig ett land där demokrati bara existerar i det officiella namnet på Nordkorea, Demokratiska Folkrepubliken Korea. Kim Jong-Il lämnar efter sig en kärnvapenmakt där folket svälter, där koncentrationsläger är en naturlig del av vardagen för den som råkar tycka fel och där militär och säkerhetstjänst håller folket i ett järngrepp. Kim Jong-Il lämnar efter sig ett land som inte alls är på rätt väg…

Medan Havels bortgång i Tjeckien inte kommer att påverka den tjeckiska vardagen med mer än sorg och saknad, så kommer Kim Jong-Ils frånfälle att göra ett oförutsägbart land ännu lite mer oförutsägbart. Familjedynastin fortsätter, Kim Jong-Il efterträds av sonen Kim Jong-Un - en person som ingen känner eller vet något om. Det enda man kan ana är att sonen fostrats av sin numera döda fader till att fortsätta leda Nordkorea i fördärvet, i kommunismens och världssocialismens heliga namn.

De statliga monopol-TV-sändningarna från Pyongyang kommer visa ett folk som gråter ikapp med nyhetsuppläsaren. Vi kommer att få se scener av saknad, scener av sorg inifrån det mest slutna landet i världen. Det är förmodligen äkta känslor hos ett folk som inte har en aning om hur det ser ut söderöver hos bröderna och systrarna i Sydkorea, eller ens hos de ideologiska grannarna i norr, i Kina, som släppt loss marknadskrafterna i kombination med ett förtryck av det egna folket som inte vill ta slut.

Nordkoreanerna sörjer sin ledare, ty de förstår inte bättre. De väntar omedvetet på den dagen då en nordkoreansk variant av Charta 77 och Václav Havel kanske kan börja slå på frihetens trummor i ett av de länder där avsaknaden av frihet lyser med sin frånvaro en dag som denna. Idag sörjer ett land sin galna ledare, en ledare som gav folket svält men kärnvapen. Imorgon måste även Nordkoreanerna få veta vad frihet innebär…

Länkar: SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, AB, AB, Expr, Expr,     
Bloggar: