Den politiska debatten skall vara hård, gärna med en rå men hjärtlig ton. I spåren av att Juholt försvann och Löfven trädde till, fick sina rosor, höll sitt linjetal, satt ensam i några TV-soffor för att sedan gömma sig så har till slut snacket om politiken kommit igång igen. Det var Fredrik Reinfeldt som med sitt utspel om en pensionsålder på 75 år satte en boll i rullning som rullar på överallt – i media, på nätet, på arbetsplatser och snart även i demonstrationståg…

Nu var det ju inte så att Reinfeldt slängde fram ett skarpt förslag om att höja pensionsåldern med 10 år bara sisådär. Det var den grubblande statsministern som funderade på framtiden och hur vi skall kunna hålla vår levnadsstandard uppe när folket blir äldre och lever längre. Han uttryckte sig otydligt, Reinfeldt lade upp bollen i ett smashläge för en opposition som bara väntat på att få göra något annat än att må dåligt för att man hade en pajas till partiledare. Oppositionen, media och alla andra gick igång och innan Reinfeldt hann förklara att han ville öppna för möjligheten för fler att jobba längre, så länge de önskar och orkar, så var bilden satt. Reinfeldt ville att folk skulle gå från arbetsplatsen till graven, iallafall om råkade på i Pajala – en norrbottnisk röd kommun med samma medellivslängd som i Albanien.

Det dök upp roliga bilder på nätet, som även jag skrattade högt åt. Photoshoppade bilder där Reinfeldt försökte få ett skelett att jobba några år till, en annan där han pekade med hela handen åt en förvånad krumgumma på något serviceboende och mer eller mindre beordrade henne att göra några handtag till här i livet. Det var bilden som politiskt vapen, det var politisk satir och det var faktiskt humor. Genom sin otydlighet från början hade ju Reinfeldt bäddat för bilderna alldeles själv…

Det som inte är lika mycket humor är när ett gäng sossar – allt från bloggare via statsvetare till riksdagskvinnor – helt plötsligt börjar skvallra på nätet att Reinfeldt hade villkorat sin närvaro i TV-studios på SVT och TV4 med att han ville vara själv där, utan någon sosse i närheten. Det spelade liksom ingen roll att ansvariga redaktörer på TV berättade att man inte jobbar så, alls. Det spelade heller ingen roll att man hade bjudit in den där nya partiledaren Löfven som börjat sin karriär genom att tolka Osynliga Mannen på sitt eget sätt och därför tackade nej till att prata demografiska problem med statsministern. I de insinuanta sossarnas värld var det naturligtvis Reinfeldts sätt och fel att inte Löfven dök upp, och var det inte Reinfeldts fel så var det TV-kanalernas fel och var det inte TV-kanalernas fel så var det att en morgonsoffa inte alls är något bra debattforum.

Men de är väl frustrerade, sossarna, och det kan man förstå. Jag var frustrerad över att Reinfeldt var otydlig och de blev frustrerade när Reinfeldt blev tydlig, och då passar det bra att lägga åsikter och tankar i skallen på de politiska motståndarna. Det ingår i politikens spel…

Jonas Gardell är sosse, även om han var sosse i malpåse under Håkan Juholts tid. Jonas Gardell är inte dum i huvudet, trots sitt säregna kroppsspråk och sina överdrivna grimaser. Jonas Gardell fattar nog innerst inne att de tankar som Reinfeldt tänker måste tänkas även av en ansvarstagande sosse-ledare den dagen då de får makten över Sverige igen. Jonas Gardell tycker dock väldigt mycket om Reinfeldts tänkande och han tycker högt på Twitter.

Det finns nog de som tycker att Gardell är rolig, lika skojig som alltid, när han skriver följande på nätet: ”Reinfeldt förespråkar att vi byter karriär ‘mitt i livet’. Förslag på yrken för våra äldre. A) Krocktestdockor. B) Möbelstoppning. C) Tvål.”

Är det bara jag som tänker på nazism, judar och onämnbara vidrigheter när jag läser ”C) Tvål” ? Är det bara jag som får för mig att Jonas Gardell tycker att en statsminister som spånar om höjd pensionsålder är att jämställa med förintelsen? Är det bara jag som tycker att Jonas Gardell tog ett steg förbi anständighetens gräns? Jo, jag kanske inte är rätt person att gnälla men jag gör det ändå…

Gardell fortsätter att formulera sina tankar om statsministerns grubblerier i flera andra stycken, som av vissa säkert betraktas som ett mästerverk på 14o tecken men av många andra som rena rama galenskaperna.

”Förresten, varför få pension vid 75? Varför inte jobba tills man dör? Det gjorde galärslavarna förr i världen och det mådde dom bara bra av.”

”Reinfeldt vill att vi jobbar tills vi blir 75. Tja om det är att vårdas av Carema som är alternativet så sliter vi väl tills vi stupar” och där fick alla välfärdsarbetare i Carema veta att de är odjur värre än döden, medan helgonen jobbar åt kommunen.

Jag tycker att den politiska debatten skall vara hård, rå men hjärtlig. I Jonas Gardells fallbeskrivningar av sin verklighet så finns inget hjärta. Han överdriver och demoniserar. Han målar upp en bild han vet inte stämmer. Där försvann min respekt för en man jag tyckte för tid och evighet. Varför väva in Förintelsen i den svenska debatten? Varför insinuera att Reinfeldt tycker att de äldre skall karriärväxla till krockdockor? Varför överhuvutaget uttala sig om man inte vet var anständighetens gräns ligger…?

Länkar: SvD, SvD, DN, DN, DN, AB, AB, Expr, Nyheter24,
Bloggar: DHE, Högberg, Moberg,