“Pappa, kom hem! För vi längtar efter dig! Kom innan sommaren är slut, lilla pappa! Åskan har gått, och om kvällen blir det mörkt, stjärnorna syns nu på himlen igen…”
Rätten till barn verus barnets rätt. Det är det som det handlar om. Jag har absolut ingen lust att vara den där surkarten som sätter mig på tvären och agerar moralisk domare. Inte alls. Jag unnar mina homosexuella kompisar lyckan eller olyckan att bli föräldrar, trots att det är fysisk omöjlighet att lyckas med det snippa mot snippa, snopp mot snopp.
Självklart skall vi vara pragmatiska inför framtida familjekonstellationer, där en lebba och en bög utbyter det som behövs för att skapa liv – och som sedan delar på ansvaret för det liv man har satt till världen. Mamma är känd, precis som plastmamma. Pappan är av kött och blod, inte en trögflytande vitgul kroppsvätska i ett provrör, och plastpappan är precis lika känd som alla andra inblandade…
En ensam kvinna som av olika anledningar inte kan få barn kan inte bli mamma, lika lite som en ensam man inte kan bli den där pappan han drömmer om att bli. Kvinnan kommer att få möjligheten till insemination, medan mannen står där med några miljoner dysfunktionella spermier eller något annat skäl. Han kan inte bli pappa så länge inte en kvinna förbarmar sig över hans längtan. Den ensamma mamman har ett ägg, hon har ett provrör fullt med en okänd mans säd och hon har en kropp som kan bära och nära ett nytt liv. Men var finns rättvisan i att den ensamma kvinnan skall kunna få ett eget barn, men inte den ensamma pappan? Skall Staten i rättvisans namn börja ställa upp med surrogatmammor åt de ensamma männen, eller skall vi vara orättvisa?
Det är en fruktansvärt svår fråga, en fråga om människan rätt att med alla medel och i alla situationer kunna få sitt eget barn versus barnets rätt att ändå ha ett humm om var man har sitt ursprung. Jag kan inte peka med min moraliska pekpinne mot de tre allianspartier som idag tar avstånd från det fjärde allianspartiet och tar ett steg för att den ensamma kvinnan – inte den ensamma mannen – skall kunna bli förälder på konstgjord väg. Jag är inte övertygad om att jag har rätt, alls.
Den ensamma mamman kan ju bara åka över havet, till något grannland där det är okej att låta en ensam kvinna bli inseminerad. Men det är en magkänsla, en känsla av att det politiska klustret nu försöker vara så rättvisa och tillmötesgående att det bara blir orättvist till slut…
“Detta har jag skrivit nästan bara själv, och jag ska börja i skolan till hösten. Pappa, kom hem! Jag vet något som du får! Nu slutar brevet från din Ellinor.”
Länkar: SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, SVT, AB, AB, Expr, N24,

Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten.
— Artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
http://www.youtube.com/watch?v=qH-mjGNqlHs&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=w__PJ8ymliw&feature=relmfu
http://www.youtube.com/watch?v=RozEFVPDxeg&feature=relmfu
Under Hela 1900-talet har det handlat om mäns våld mot kvinnor. Vi har blivit indoktrinerade att alla kvinnors problem beror på män genom feminism. Allt maskulint är dåligt. I tv och media finns det inte ett enda program nu som inte handlar om att förlöjliga, trycka ner eller förnedra män. Könsstympning av tjejer i Afrika ska föras krig mot medan pungsparkar och misandri i Sverige, ja det är roligt och humoristiskt, Jämlikhet? Pojkars betyg i Svenska skolan sjunker, stöd? Äh det är bara killar ändå, Nu drar vi till Afrika och lägger dina och mina skatteresurser på deras tjejer istället, det är ändå bara våra pojkar och man vet ju hur dem är, Jämlikhet? Män har inga preventiva rättigheter, dåliga föräldrarättigheter, sämre laga stöd, Avtjänar högre straff för samma brott som kvinnor, Utsätts mer för våld, Skadar sig mer, Har högre självmordsfrekvens………… Jag tror att män i Sverige är såpass nedtryckta i skorna och har såpass dåligt självförtroende och förtroende för rättssystemet i dem här frågorna att dem hellre dör än berättar. Mörkertalet för män som är utsatta för psykologiskt eller fysiskt våld är lika stort eller större än kvinnors i Sverige. Anmälningarna görs inte. Det här är naturligvis inget som kommer belysas då statistiken som levereras till regeringen kommer från “dem som vet” och dessa är själva ofta feminister och engagerar sig selektivt åt kvinnors utsatthet och systematiskt ignorerar mäns utsatthet.
Män och kvinnor ska tvingas in i arbeten som dem är sämre lämpade för och som dem personligen inte vill välja i könsextremismens och kvoteringens namn.
Barn på förskola ska bli utsatta för styrd lek av genusdiktatorer för att sudda ut heterosexuella instinkter och naturliga beteenden.
Omvärldens syn på Sverige har förändrats från humanistiska fredsivrare till att idag ses som ett extremateistiskt feminismens Saudi Arabien. Självrättfärdigande kör vi blint på utan eftertanke.
Det räcker nu. Det hade vart bra med verklig jämlikhet utan feminism. En jämlikhet OAVSETT kön, ras, ålder, sexuell läggning istället för: På grund av vissa kön, raser, åldrar, sexuella läggningar skapad genom social ingenjörskonst. En jämlikhet för lika möjligheter som respekterar fria val, kärnfamiljen, mänskliga rättigheter, män och kvinnors olikheter, istället för att försöka forcera jämställda resultat genom tvång, kvotering, exkludering, vetenskapsförnekelse, social ingenjörskonst och feminism.
I jämställdhetens och rättvisans namn tycker jag att om en kvinna har rätt till provrörsbefruktning genom donator att det också ska bli tillåtet med surrogatmödrar. Det är nämligen inte ett straff att vara född oavsett hur familjen ser ut. (fast det finns ju vissa som tycker det). Det är min åsikt i alla fall.
Hälsningar
Maria
Ingen ekonomiskt subventionering av spermadonationer. Den som vill ha det får betala fulla kostnaden själv.
Alla spermadonation ska ske öppet, så att barnet när det blir myndigt har rätt att få veta vem pappan är.
Det är min åsikt…
Det var i och för sig ganska längesedan, men nog har man hört skvaller om att någon känt någon som skaffat barn på egen hand genom att på semesterresan gå på krogen och ragga upp någon för natten.
Skulle insemination vara enklare eller är det bara så att det anses mer moraliskt?
Men om man inte bryr sig om vem som är far till barnet, är det då så viktigt att man själv är biologisk mor?
Ensamstående har ju faktiskt rätt att adoptera.
Redan idag går skattepengar till sjukhus och sjukhuspersonal som arbetar med att döda fullt friska ofödda barn. 40 000 per år, tvåtusen skolklasser, ett medelstort svenskt samhälle om året i antal. Nu skall ännu mer pengar gå – inte till att bota sjuka eller lindra lidande – utan till att skapa fler hem med ensamstående föräldrar. Var är respekten för livet? Var är respekten för barnets rätt till en mor och en far? Barn som växer upp med en ensamstående förälder är betydligt mer sannolik att bli kriminellt, deprimerat, missbrukande, större sannolikhet att begå självmord och leva ett promiskulöst liv. Det är den enskilt mest förödande faktorn för samtliga dessa negativa effekter,, och istället för att bekämpa denna livsstil och motverka att fler barn hamnar i denna situation så sätter man en stor, fet stämpel av godkännande på det. En skam för regeringen och första gången jag skäms över den.
Ser att du ser samma brist som jag i det här förslaget. Var finns jämlikheten i synen på rätten till eget biologiskt barn? Jag har lösningen…. staten tar ansvaret för själva produktionen och distributionen av ägg och spermier, mänskor beställer och staten levererar. Jämställt och rättvist!! Kräver lite fler lagändringar förstås och kostar också, men om det nu är de styrandes mening att det är en mänsklig rättighet att bli biologisk förälder då måste de väl löpa linan fullt ut!
Skall staten uppmuntra till att flerbarn kommer att sakna en närvarande förälder, i detta fall en pappa. Finns det inte tillräckligt ensamstående föräldrar som det är idag?