Folk ska klippa sina medlemskort i Djurgården fotboll. Folk skriver saker dom inte kommer kunna eller våga stå för när saker och ting eventuellt kommer ställas på sin spets för dem. Folk säger att Sharbel ska bort från klubben lika fort som han kom hit. Men om man ska bortse från det som mest verkar vara ett grupptrycksbeteende alternativt samma sorts gapande som det var inför hemmamatchen mot Göteborg sist. Då skulle både det ena och andra fixas och fotledes flyttas inåt i personer. Inget hände, som vanligt mycket snack på vissa. Om man ska bortse från det snacket så verkar de mer nyanserade och därför kanske mer intressanta att lyssna på mest förvånade.

Förvånade över hur detta kunde hända, förvånade över hur dålig insikt de ledande inom DIF har vad gäller hur supportrarna ser på Sharbel, förvånade över bristen på insikt i vilka problem den här värvningen kan skapa i föreningen med tanke på supporteraktioner och bemötandet av Sharbel. Och förvånade över snacket om Sharbels "Djurgårdshjärta". Jag kan hålla med om alla de synpunkterna och är väl lika förvånad över att han dyker upp som alla andra. Men om man tar i beaktning vilka vi har med att göra som på något sätt initierat det här från styrelse och ledningshåll så är jag inte förvånad. Putte Carlsson har uppvisat förvånade lite förstående för vad som anses vara heligt (i brist på bättre ord) för oss supportrar. Råsunda är fortfarande en alternativ spelplan för den mannen. Han bryr sig inte ett dugg om våra åsikter i den frågan. Och styrelsen bryr sig inte ett dugg om vad folk skulle tycka om en Sharbel värvning. Så funkar de människorna och den som trodde annorlunda när dom röstade för snabba pengar i vintras, har precis blivit väckt ur sin sömn av att Sharbel klev ned i sängen i Djurgårdströja.

Intressant hur fort det gick från prata om omöjlighet att värva, dumt att värva för gamla spelare och legoknektar till att skriva ett ettårskontrakt med en 31-åring. Men det kanske bara är jag som är konspiratorisk igen.

Min syn på det här är att jag inte kan klandra Sharbel för att han är tillbaks. Killen är som fotbollsspelare generellt och de förstår inte supportrarnas syn på saker och ting. Och vem kan klandra honom, vår syn på sådant verkar ju inte ens vår blå-blå styrelse förstå. Varför skulle han ha större insikt? Kan jag klandra honom för att han stack. Absolut. Och det har jag gjort när det hände. Killen är fotbollsspelare med en karriär som kanske sträcker sig över, som bäst, 15 år som ger pengar värda att tala om. Killen är inte dummare än att han tar alla chanser han kan få att spendera dom åren med en lönecheck som trillar in i slutet av varje månad. Killen är en fotbollsspelare, den gruppen människor är inte direkt kända för att fatta beslut som är konsekventa det dom påstår sig känna. Pengarna talar i det här fallet också, precis som när ni valde in finansiärerna i Djurgårdens styrelse igen. Mitt marknadssnack kanske inte är så ihåligt ändå?

Sharbel har "Djurgårdshjärta" kan man läsa på flera ställen. Snälla... Personligen har jag inte sett "Djurgårdshjärta" hos en spelare på många år. Magnus Pehrson sticker dit pengarna och/eller möjligheterna till titlar finns. Dorsin satt hellre på landsbygden i Rumänien och räknade lagom stora pengakuvert än spela för klubben som så många hävdar finns i hans hjärta. Och när möjligheten fanns att återvända till Stockholm, då valde han istället Trondheim. Således håller mitt resonemang om att fotbollen är en marknad, precis som alla andra vinststrävande områden/företeelser i vårt samhälle. En för oss mer emotionellt driven marknad kanske, men inte för herrarna på toppen.

Jag blir äldre, visste inte att det fanns ett hållbart alternativ för det. Gaggig känner jag mig inte så det behöver ni inte oroa er för. Men om ni ser mig vandra omkring i tofflor och morgonrock på stan, så meddela Ehsan här på Nyheter 24 så byter dom säkert ut mig fortare än kvickt, mot någon ung och fräsch skribent. Men var medvetna om att det då krävs att man skriver under med sitt riktiga namn, att skriva anonymt blir bara pinsamt.

Efter att ha samtalat med folk så är vi överens om att det kommer bli en turbulent period framöver. Vet att det finns stora mängder Djurgårdare som kommer göra sin avsky mot Sharbels val av klubb tidigare hörd och sedd. Jag befarar att det blir struligt på läktarna p.g.a. detta. Får folk jubla åt Sharbels namn när han presenteras för sin första match? Får man jubla åt eventuella mål han gör? Känns som om dom alltid lika vansinniga rubriksättarna på våra tidningar kan plocka fram dom stora svarta bokstäverna och fila på rubriker om hat-chock, Sharbels revansch mot hatarna o.s.v.

Jag gillar inte något av scenariona som presenterats för mig. Av DIF i form av värvningen eller av de supportrar som gjort sig hörda på forum och liknande. Båda dessa beteenden skadar klubben som redan är skadskjuten så det räcker efter den avsmakliga maktkampen förra säsongen. Folk skriver att vi var på väg tillbaka och att vi var enade osv. Jag har inte sett några bevis på det från klubbhåll hittills. Men så börjar jag ju bli gammal och gaggig också.

Skrev på 114 33´s forum  redan inför förra säsongen, vill jag minnas att det var, namnet Sharbel Touma i en ämnestråd om nyförvärv till Djurgården inför säsongen. Möttes av tystnad och av någon syrlig kommentar som gick ut på att han inte skulle platsa. Fick medhåll från ett annat håll och nu visar det sig att jag och Putte, Tommy och de andra herrarna tänker lite lika ändå. Om det är positivt eller negativt låter jag er avgöra och framtiden utvisa.

Visst han gick till gnaget. Vi fick Andreas Johansson med vändande post. Tycker vi gjorde en bra affär. Särskilt som jag vill minnas att det efter Sharbels ankomst till de norra förorterna visade sig att han hade en magskada av något slag, vilket enligt uppgift medförde att Bosse Andersson fick ett samtal från den där gråa kolossen i Solna där han fick veta att så här gjorde man inte affärer eller något i den stilen. Bosse skall enligt historien bara tyckt att det där får ni ta med era läkare som undersökte killen.

Nu är han tillbaka. Fine säger jag.

Lika mycket som jag skrattar åt Bajens upprördhet mot den där uruguyanen och småskakar på huvudet när jag hör folk hävda att dom döpt sina barn efter honom och att det han gjort nu är ett oförlåtligt svek. Lika mycket inser jag att det här är en del av fotbollen och har varit det i många år nu. Mikael Martinsson ljög mig och ett antal vänner rakt upp i ansiktet för en massa år sedan och lovade lojalitet bara för att någon vecka senare vara klar för IFK Göteborg. Andreas Johansson kom till DIF och jag hörde ingen klaga på honom när målen började rulla in.

Jag skulle inte älska om Philip Hellquist gick till AIK. Skulle till och med hata det och känna allt annat än förståelse för hans agerande. Men vad kan jag göra annat än att i slutändan acceptera? Det är en arbetsmarknad precis som vilken annan som helst.

Nu hoppas jag bara att han är en bra fotbollsspelare. Vad killen gjort för misstag tidigare skiter jag i. Jag tänker aldrig döpa mina barn till Sharbel ändå.

Läs vad som står i dom här två länkarna nedan.

Simon Bank om Djurgården, förbundet, massmedia osv.

Ola Billger om Djurgården, förbundet, massmedia osv.

Nu får ni gissa vem som har blivit utsedd till årets sportkrönikör av läsarna på SvenskaFans.com? En ledtråd: Han har inte glasögon.

Ola missar bollen helt och inser inte det faktum att en kollektiv bestraffning slår lika hårt på alla. Skyldig som oskyldig. Supporter som journalist.

Simon träffar bollen två gånger dvs mer än Kebba under matchen mot Helsingborg. och förstår kritiken men levererar även känga till Djurgården rörande att problemet inte togs upp på Fotbollsförbundets årsmöte av Djurgårdens representant på plats. Vilket årsmöte undrar nog Herr Billger med ett gediget sportförflutet på Inrikesredaktionen och som politisk reporter. Vore kul om Sune Sylvén fick skriva artiklar om Israels övergrepp på Palestinska medborgare inom en snar framtid. Rätt man på rätt plats och allt det där...

Härligt med fotboll på Stadion igen, synd bara tt man fick sitta och titta på den på en datorskärm istället för live. Det här måste vara sista gången någonsin som en match måste spelas utan publik. Det är ohållbart att det ska vara så här. En människa ska inte kunna ställa till det så att så många andra ska behöva genomlida en C Sports.se sändning med en kommentator av den klassen. Undrar om inte det mest upprörande med det som skedde mot Assyriska är att man kan bli tvungen att betala 99:- för att höra någon snacka så mycket trams under 90 minuter.

Matchen var riktig tråkig. Och vi var rejält dåliga. Det känns så förbannat trist att titta på anfall som man någonstans inombords känner redan i uppspelsfasen kommer ebba ut i max ett inkast på Helsingborgs planhalva. kennedy känns som jag sagt tidigare jävligt ensam ut uppe på topp, har svårt att komma förbi och runt de backar han möter på. MEN när han gör det så tycker jag han visar en känsla som jag inte sett i Djurgården på ett tag. Önskar det fanns någon annan med samma egenskaper som kunde avlasta Kennedy där uppe på topp. För jag är inte imponerad av varken Milic eller Youssef. Milic gör alldeles för många misstag, känns loj och kanske inte riktig har den attityden jag skulle vilja se i en spelare. Youssef väntar jag fortfarande på att imponeras av. Mina förhoppningar är inte jättehöga ska jag erkänna. Ser därför gärna att laget förstärks under en period av talangen John Guidetti. Oavsett om det är en slags konstgjord andning så är det bara att tacka och ta emot. Det handlar tydligen om något slags lån på än så länge oklar tid för att den unge men otroligt hypade spelaren.

En tendens i årets allsvenska för Djurgårdens del är att jag tycker våra baklängesmål kommer alldeles för lätt. Det är liknande situationer alla som föregår all tre målen och varje gång står våra killar helt stilla eller inte i närheten av den målgörande. Agerandet av Petter Gustafsson på målet... låt oss nöja oss med att hoppas att hans snack på DIF TV betyder att han insett att hans fel stod oss dyrt. Sen om det beror på att någon av mittbackarna släppte sin markering och han tog ny position där eller ej, det låter han och jag vara osagt. Den där lagdelen måste spelas ihop fort, Att jaga lugn och ro under resten av säsongen är inte bra för lagets självförtroende eller för min mage. Inser att det tar ett tag att spela ihop en ny grupp spelare. Och vår backlinje är ju helt klart inte den mest samspelta gruppen människor man sett. jag minns att både Stenman och Concha fick ta en hel del skit när de kom till Djurgården och innan de hade spelat in sig trodde man att "den här killen kommer bli min död här på läktaren". Ska erkänna att jag aldrig riktigt har förstått Stenmans storhet överhuvudtaget. Men Conchas utveckling sen han assimilerats in i rätt fotbollstänk var ljuvlig att se. Stenman pekade i alla fall dubbel-finger åt Partizansupportrar, det måste jag ge honom.

På mittfältet funkar det väl. Funkar. Väl. Känns verkligen skit-kul att skriva så om laget man håller på.

Lennart Wass ser rätt obekväm ut under intervjun efter matchen. Det skulle jag också göra om jag behövde prata med den där kommentatorn.

Folk skrattade lite åt Carlos Banda när han blev klar för Djurgården. Jag tror att folk kommer bli tvungna att omvärdera honom innan den här säsongen är över. Verkar vara helt klart vara  en tillgång i truppen. han är visserligen ingen Zoran med alla sina roliga och kaxiga kommentarer i media, men den konstanta oron man fick av att något Zoran sa skulle komma slå tillbaka på oss som supporters i form av gliringar var lite jobbigt. Stahre försökte något liknande innan Mjällbymatchen och det gick ju så där. Black Army, med sina mäktiga 307 medlemmar gjorde sig lite roliga över den "dåliga" publiksiffran vi hade mot BP 2007. I Lördags var det 4304 åskådare på BP - AIK. Hur var det nu?

Det har skrivits om vår Helsingborgs match med tomma läktare på flera ställen på nätet. Och det har skrivits bra, riktigt bra. Men dom stora aktörerna som DN och Aftonbladet bl.a. skriver bara om händelsen och efterspelet i form av domen. Inte om den ambivalens som SvFF uppvisar i sina domar mot fotbollsklubbar i allmänhet och Djurgården i synnerhet.

Därför tror jag att faktumet att man från Djurgårdens håll meddelar att inga journalister, förbundspampar eller andra för fotbollen "viktiga" personer utelåses från arenan kan belysa problemet med ett förbund som godtyckligt skriver ut böter och bestämmer straff utan någon egentlig insyn i hur processen sker eller varför olika saker bestraffas som de gör. Och det här visar ju hur just en kollektiv bestraffning slår. Jag slog ingen mot Assyriska, jag var inte inne på planen. Det var inte Lagrell heller, så jag gissar att han precis som de supportrar som när det passar hyllas för sitt engagemang och sin lojalitet och som alltför ofta får klä skott för andras beteende är välkommen att slå sig ned med oss på Retro, Sveavägen 120, och kolla matchen i morgon. Vi har sparat en plats vid vårt bord åt honom. Vi har några frågor att ställa också.

Vissa tycker säkert det hela är barnsligt. Tydligen inte de allsvenska fotbollsklubbarna i Sverige som enligt rykten hört av sig och dunkat i ryggen att någon äntligen tar striden mot förbundets godtycklighet i dessa ärenden. Självklart i smyg, i såna här fall håller man sig tydligen under radarn tills beslut eller förändringar är genomförda. Skönt dock för de involverade i det svåra arbetet med säkerhet och evenemangsfrågor att känna att det finns uppslutning från sina klubbvänner i Allsvenskan.

Tro mig, jag är inte emot straff för folks som springer in på plan, eller slår assyriskaspelare i huvudet. Döm på. I domstol och inom föreningar och förbund. Men när man i vissa fall skriver av fallen p.g.a. psykisk ohälsa hos den som springer in och i andra fall smäller på med tusentals kronor, då är något fel. Mig veterligen gjordes det ingen undersökning av den mentala hälsan på någon av de två herrarna som sprang in på Djurgårdens match mot Malmö i september förra året. Kanske hade blivit ett helt annat scenario om man varit konsekvent i sina frianden och fällanden.

Jag avstår att skriva mer utförligt om det här utan ber er att läsa själva vad andra kompetenta och kanske mer insatta personer har skrivit på följande länkar:

Mats Jonsson och Göran Rickmer skriver initierat om SvFF´s brist på konsekvens på Newsmill:

Man skulle kunna tro att herrar som Mats och Göran skulle uppvisa en uppgivenhet efter att få uppleva dels det som hänt på Hammarbys och Djurgårdens matcher det senaste året, men deras oförtröttliga arbete med att förändra och förbättra måste premieras. Särskilt när det som i Mats fall levereras kängor från förbundshåll för saker som han försökt införa men som inte fick genomföras av polisen. Ett otroligt scenario. Men verkligt.

Tommy Jacobson presenterar sin syn på saken på dif.se

Säga vad man vill om Tommy, men sedan han tillträdde har lite av den flathet som jag upplevde med den tidigare styrelsen fått ge vika för hans en aning mer aktiva och proaktiva sätt att hantera saker på. Saknar egentlig insikt i vad som sker på Klocktornet, men skillnaden som är uppenbar är en ökad synlighet i sitt arbete och en inte lika undanfallande attityd mot Svenska Fotbollsförbundet och dess instanser.

Lyssna också gärna på Mats Jonssons debatt med Khennet Thallinger på sr.se

Allt är värt att lyssna på, men från minut 12 och framåt blir det porr för någon som mig. Någon som älskar och samtidigt skäms när han behöver och får lyssna på en människa i någon sorts maktposition som snurrar till det totalt i sina resonemang. Känns som det är lite skillnad på Albert Törsleff kontra Mats Jonsson i deras hanterande av massmedia, supportrar och förbundet. Ljuvligt att se hur en förändring på bestämmandenivå kan förändra något så fundamentalt. Kanske något som SvFF ska tänka på.

Sen innan man bara skakar på sitt huvud så kan det vara skönt att läsa det här.

Tycker det är lustigt att läsa om hur Bojan Djordic pratar om att man måste respektera publiken och inte bete sig som Grahn gjorde på Råsunda. Det är allstå samma Bojan som först spelade lite tuff på sidlinjen när han värmde upp inför ett inhopp i derbyt förra året. Och sen när det blev sagt lite sanningar om hans stapplande fotbollskarriär och kanske lite hett om öronen, så flyttar den så talföre pojken sig till andra planhalvan och mottages på samma vis där.

Men hans lilla lektion i Råsundabeteende för Grahn kanske kom som en reaktion på just den tidigare självupplevda händelsen.

Undrar vem som skall lära Djordic att man kan få ta emot lite jobbiga frågor om man flyttar en boll 5 meter åt sidan och slår en regelvidrig frispark. Så han inte stormar ut som ett litet barn igen.

Det har börjat nu, äntligen, tidigare än vanligt men tydligen något vi får vänja oss vid. Allsvenskan ska tydligen spelas under vintermånaderna för att skona spelare. Spelarna ska få vila mer mellan matcherna oavsett om det är VM spel för vårt landslag eller ej. Hur mycket vila det innebär att springa på hårda och ej grästäckta planer utan på något som mest liknar en åker, det låter herrarna i förbundet vara osagt. Hur många skador som lagen kommer att få utstå pga just underlaget, det är ju omöjligt att veta, men en inte alltför vågad gissning är att ett antal spelare kommer dra på sig problem pga hårt och ofärdigt underlag.

Robert Laul, detta unikum inom sportjournalistiken, tycker att det får vi supportrar ta, vi får helt enkelt klä på oss lite mer för att njuta av vår fotboll under den första månaden. Problemet ligger ju knappast hos oss som går på alla matcher på hemmaplan och som sällan missar en premiäromgång oavsett var den spelas. Utan problemet ligger att vi i jämförelse med förra året tappade 5000 åskådare i snitt i premiäromgången.

Fotboll är en publiksport säger alla. Åskådarna betalar tillsammans med sponsorer och TV det mesta av lönerna till våra idrottsmän. Kommer inte publiken sänks ju oundvikligen publiksnittet och sponsorerna drar öronen åt sig. Ohållbart helt enkelt. Dessutom blir fotbollen lidande av det faktum att det är svårt nästintill omöjligt att spela en konstruktiv och underhållande fotboll på dessa lerängar som vi i den här årstiden är beroende av.

Och det gladde mig att vi faktiskt försökte spela konstruktiv fotboll i Borås i söndags. Det är alldels för snart att dra några slutsatser efter bara en allsvensk match och några träningsmatcher, men jag tycker jag ser en enorm skillnad från förra säsongens krampaktiga och fantasilösa tjongande. Ett lag med lite självförtroende, lite tyngd i form av våra finska nyförvärv och några av de kvarvarande spelarna som höjt sig några snäpp. Skulle vara riktigt intressant att höra vad spelarna själva tycker är skillnaden i träning och coachning i år jämfört med förra året. Inte för att peka ut syndabockar utan för att förstå vad som hände. Tror säkert de som är närmare föreningen än vad jag är har sett skillnaderna, men som supporter våre det ytterst intressant att få ta del av vad folk tycker.

Men självklart känner jag oro också. Inte för att jag är en obotlig pessimist utan för at vi har en ung trupp, inte den bredaste truppen i allsvenskan direkt och dessutom svårt att hitta målet nu senast mot Häcken. Vi hade fler avslut än Häcken, fler hörnor och bara ett mål. Och just bristen på en målskytt av rang hävdar jag var det bestående problemet förra säsongen. Visst glädjs jag åt värvningen av Kennedy I och hoppas mycket på honom och fick en del av mina förhoppningar infriade då jag fick se fart, teknik, känsla och ett mål av den unge Nigerianen. Men jag tyckte han kändes lite ensam där på topp.

Gillar Jani Lyyski omotiverat mycket redan. Inte bara för att han ser ut som om han klev rakt ur en film om finska vinterkriget, utan också för att han känns extremt taggad på plan. Mot Sundsvall på Skytteholm stred han som om hans mammas liv hängde på det. Sådant gillar jag. Kan t.o.m. svälja teknisk inkompetens och taktiskt okunskap om en spelare i varje fall VILL. Säger dock inte att Jani L uppfyller något av de kriterierna.

Visserligen förlust, och på två nickmål. Kanske borde oroa mig för det. Men just nu känns det bara skönt att det inte ser lika illa ut som förra året.

Jag ser alltså med förtröstan fram mot årets fotbollsäsong. Inte minst sen det visat sig att Robert Laul "tackat nej" till att bevaka fotbolls VM i Sydafrika.

Blir inga bilder eftersom programmet som ska klippa ned dom till vettigt storlek inte vill göra just det. Och för att Scanpix inte hade någon fotograf på Häcken - Djurgården. Inte ens fotograferna vill gå på fotboll i minusgrader och snö.

Men med Basement Jaxx Essential mix i högtalarna och ridikulöst stora skygglappar på så borde jag kunna släppa den gångna säsongen och bara blicka framåt tillräckligt noga för att klämma ur mig ett inlägg.

Om vad?

Ingen aning.

Inte för att det inte har hänt saker inom vår förening eller svensk och internationell fotboll, uppslag lär ju finnas. Mest för att jag tar ett mentalt och i vissa fall fysiskt break efter varje fotbollssäsong från Djurgården och det mesta som har med klubben att göra i någon månad eller två. Klart man läser tidningar, klart man kollar nätet osv. Men det är faktiskt rätt uppfriskande att slippa prata skador, galna styrelsemedlemmar, nyförvärv. Särskilt nyförvärv, eftersom ingen vet något, utan allt bara är spekulationer. Har Adde Johansson synts i föräldrahemmet så påstår någon att dom sett Stefan Alvéns bil på en väg inte mindre än 15 mil från vilken håla som nu Addes föräldrar bor i. Nyser Stenman på en restaurang i Stockholm då länkar man ihop det med att någon på DIF's kansli dammade ur ett av prisskåpen och det dammet måste ha satt sig i Stenmans näsa när han var uppe och förhandlade kontrakt. Blir mest ledsamt efter ett tag. Desperat på det där oromantiska och svenska sättet. Det blir som om Regina Lund eller Martin Aliaga vore en fotbollssupporters psyke.

Vissa saker under den här eremitperioden går inte att undvika, andra önskar man att man aldrig hade hört talas om och de som man önskar man hörde direkt när de var på agendan istället för när man slår på sin emotionella Djurgårdsinkorg, de kan man njuta av eller lida av när man väl gör det.

Vad önskar man då att man aldrig hade hört talas om? Take your pick. Men en sak som står ut är vår numera gamla ordförande Per Darnells utdömande av laget skönsång i bussen efter kvalmatchen. Här har vi den grå eminensen som inte var en eminens eller ens grå. Istället visade han sig vara stockholmsvit och en duckare. Här har vi en kille som sett på när en demokratiskt vald styrelse blivit fälld utan att gå i svaromål trots upprepade attacker och påhopp. NU väljer han att ta bladet från munnen. Inte om att ha blivit bortmanipulerad från ordförandeposten utan om att spelarna sjunger en ramsa i ett euforiskt tillstånd på en buss efter en vunnen kvalmatch. Då fördömer han.

Tro mig Per, vi kan leva med att Tauer och grabbarna sjunger lite i glädje, retar några stentuffa aik:are och har det kul för en gångs skull efter den säsong som varit. Utan att du hugger på kvällstidningarnas bete och dömer och domderar. Och den där ramsan sjungs av den absoluta majoriteten av alla supporters på läktarna. handlar inte om att vara del av en bokstavskombination. Handlar om att skapa stämning och känslor. Jag tror inte att bajen tänker vare sig våldta några horor eller knulla några kor, och det tror jag ingen annan gör heller. Men om du känner att du du vill storma lite mer så kan vi säkert fixa ett klipp på när dom sjunger den ramsan.

Ska försöka sluta skriva om den gamla styrelsen mer nu.

Lika skönt som det kändes att vara först i hela stora vidriga mediasverige med Steve Galloways ankomst till DIF, om än i förtäckta ordalag, lika skönt känns det att ha fel om vissa saker också. Att Kenny Igboananike skulle välja Djurgården framför vissa av de klubbar som anmält intresse för honom, och trots mina förutspåelser att han skulle lämna Sverige för Danmark och Aalborg, det hade jag aldrig trott. Glädjer mig att någon lyckades övertyga honom att det finns plats för honom i DIF och att han kommer kunna utvecklas i klubben. Något han bevisligen inte trott tidigare med tanke på hans lite bittra uttalanden tidigare.

Känsligt läge dock. Killen övertalas, får jag gissa, att spela i DIF och självklart vill han inte att det ska bli som förra gången då han tydligen upplevde sig som åsidosatt. Vad händer med en sån kille om Wass och Banda  (eller om det är Bosse L som ska ta ut truppen igen) inte tycker han håller måttet? Delikat situation minst sagt.

Banda och Wass. Återkommer till dem. Wass, varför har han förnekat att han tränat Bagis för? Kommer många stiliga frisyrer och killar från det laget och den årskullen. Inget att skämmas för. Om Jocke Åhlund kan gå runt med ett Bagarmossen-Bellevue märke sytt på sin parkas kan väl Wass i varje fall strunta i historierevisionismen.

Återkommer med intervjuer med alla finnarna vi värvat, med en utlottning av grytlappar designade av ungdomslaget och ett exklusivt DJ-set av Long D AKA Dahlberg, mannnen som söker lugnet. Inget av det där kommer att hända säkerligen, men det känns inte så värst lockande om jag skriver att de kommande inläggen kommer innehålla hockey, inställda manchesterderbyn på Div 3, eller om det nu var Div 4 nivå, påhopp på spelares lojalitet och ändlösa tirader mot sittande och avgående styrelser.

Nyheter24 håller på att bygga om sidan en aning och jag gissar att det är därför det kan ta 4 dagar för sidan att ladda klart och att det ibland inte går att komma in alls.

Snart klart var det senaste beskedet jag fick. Ni får ge er till tåls en aning.

Om det här var hemligt, så känner jag mig som en rebell. Nästan lika coolt som att skriva Fuck You i en rubrik. Väldigt Solna.

Skrivet av:

Har avstått från att skriva om det s.k. kval-kaoset där tydligen en mängd spelare i assyriskas lag blev brutalt misshandlade av inspringande fotbollssupportrar efter den avslutande kvalmatchen på Stadion för någon vecka sedan. Varför jag har avstått? Varför ska jag skriva snarare. Varenda förståsigpåare och dom är vansinnigt i minoritet jamfört med alla måstetyckare har ju läget klart för sig och lösningarna presenteras av den ena mer knäppa sportkrönikören efter den rent ut sagt galna andra. Vad kan jag tillföra som gör någon som helst skillnad? Förmodligen ingenting då Mats Olssons huvud är fyllt av adresser till sjaskiga jazz-ställen i New York och Lasse Anrells mest verkar ha koll på vilka begonior som tål mest vatten.

Flytta ned DIF, ge assyriska miljoner i någon sorts omotiverat plåster på såren, som jag för övrigt tror mest är en sårad stolthet då man blivit överkörda av DIF under hela matchen. Spela ingen allsvensk fotboll alls nästa år, då blir det inga bråk. Precis, bra idé. Men inte så genomtänkt för om man kör med det resonemanget, då måste vi samtidigt ta bort alla hjul på alla bilar så ingen kör ihjäl sig under samma period heller, för trafikdöden är ju också ett problem som berör och upprör. Jag fattar att herrar Anrell och Mats Olsson vill provocera en aning, få läsare och uppmärksamhet (samma intentioner har jag ju själv), men vart finns stoltheten i att vara journalist? Ni är ju motsvarigheten till vissa av våra huligankillar sittandes på en nyhetsredaktion. Dvs radikala och ogenomtänkta lösningar på problem som du själv i vissa avseenden varit delaktig i att skapa. Era fläskiga krigsrubriker skapar en hype kring de här grupperna. Inte bland gemene man fotbollssupporter men bland de som kan finna en tjusning att vara med i just dessa grupperna. Ni bedriver omedvetet en värvningskampanj åt dem genom att kladda ut detta i svart på era löpsedlar.

Tystnad från journalister är verkligen inte lösningen, men en viss nivå av självaktning och respekt mot de vanliga supportrarna i det man skriver kanske är en del i den.

Och skriv inte att det är de vanliga supportrarna som måste ta avstånd och visa sin avsky. Det är som att lägga över ansvaret för åtal mot folk i vissa motorcykelklubbar på killarna i Yamaha Senior Friendship Riders. Folk är rädda, i vissa fall med rätta.

Har skrivit om folk som springer in på planen under match tidigare under året och vad jag har för åsikter om det är väl inga nyheter direkt. Pajasar.

Men vi pratar om något annat här. Vi pratar om ett firande av ett allsvenskt kontakt och vi pratar om jublande supporters och inte attackerande huliganer som det gärna framställs i media. Inget snack om att den unga finska mannen i assyriska fick en smäll, inget snack om att det är förjävligt och fel. Men lite nyanser i mediabevakningen då och då vore bara så skönt.

I en grupp på flera tusen personer som kör den för många så klassiska planstormningen efter säkrat kontrakt, guld eller vad det nu handlar om är det en handfull som tydligen beter sig som idioter och inte bara kan uppmärksamma och hylla våra spelare utan  smäller till några av assyriskas. Jag skriver inga antal för jag har fått så många olika bud via media. Först var det en, sen var det tre och nu efter ett tag verkar det som hela den assyriska truppen egentligen gick en rond inne på planen efter matchen. Som sagt, jag tror vissa blandar ihop smärtan av en kropp som just vikit ned sig med smärtan av en smäll.

Inget snack om att det som skedde kommer att kosta pengar och good-will för DIF.

Inget snack om att det är en jävla motsägelse att en grupp som har så mycket regler för hur deras möten med andra lags supporters, på platser långt från arenan inte kan respektera en spelare som en av de civilpersoner som man de själva säger inte är i fara att råka ut för något då man vet vad man letar efter. Tro mig ni letar inte efter killen i shorts och benskydd. Jag grundar det här med att det skulle vara en av den mer våldsamma gruppen Djurgårdare som gjort detta på det faktum att Supporterpolis-Hasse suttit i media och sagt att han känner igen personer på hur de rör sig och för sig. Då hans mesta intresse bör ligga på just bokstavskombinationsgrupperna i DIF och jag vet vilka som står på den delen av läktaren som personen kom in ifrån, så antar jag att det rör sig om en bokstavskombinations-supporter. Sen har jag ju öron att höra med också.

Om man kan komma överens med andra likasinnade grupper att man inte sparkar på Göteborgare eller aik:are som ligger ned eller inte använder vapen på en Bajen kille, då ska man väl kunna klämma in i huvudet på folk att spelare och domare är off-limits likaså? Jag vet vad som triggar de här herrarna att åka till en mötesplats för att piska skiten ur varandra, jag vet dock inte hur man tänker när man ger sig på spelare. Särskilt inte en liten och timid timid spelare i Assyriska, som just förlorat och missat allsvenskan. Säger verkligen inte att Bojan Djordic förtjänar något mer än det förakt han själv gör sitt bästa för att bygga på från andra lags supportrar, men jag skulle inte ha blivit ett dugg förvånad om någon hade tagit steget över reklamen på Råsunda i våras efter hans uppträdande mot supportrar längs långsidan. Ber man om något är det troligare att man får det.

Verkar som vi kommer att möta en ny framtid med i mina värsta mardrömmar kanske gamla kända och urskillingslöst hårdhänta vakter på matcherna. Dubbla kravallstaket vid en eventuell framtida situation där guldfirande föreligger och en massa annat som gör Stadion en mindre trevlig plats att vara på. Jag hoppas vi kan bromsa den enligt mig onödiga eskaleringen och utvecklingen.

För övrigt älskade jag stämningen på läktarna under den här matchen.

Skrivet av:

Det blev Tommy Jacobson som fick medlemmarnas förtroende och valdes till ordförande för DIF Fotboll.

Inget chockerande med det med tanke på hur intresserade den tidigare styrelsen verkade vara att ta upp kampen på allvar. Det chockerande var väl mängden medlemmar på plats. Klockan 19 räckte kön från den bortre entrén på Sofiasidan ut till portalen vid Lidingövägen, när vi närmade oss entrén in under läktaren var synen densamma.  Intressant också att notera att det kanske dubbla antalet männiksor tagit sig till själva omröstningen utan att ha varit med på informationsmötet. Folk var kanske inte lika naiva som jag själv tydligen är och insåg att det som sades där var ren formalia mot det faktum att det är pengarna som styr.

Tommy tackade de som valde honom och meddelade att detta var det finaste uppdrag man kunde få, och att han var medveten att alla inte ville se honom som ny ordförande men att han skulle göra sitt yttersta för att övertyga oss osm har en aning mer skeptisk inställning till hans återtåg in i Föreningen.

Bara att önska den nya styrelsen lycka till och att man tagit lärdom av det man misslyckades med förut.

Skrivet av:

Såna här matcher är ingen njutning, inte alls faktiskt. För oavsett målen man jublar över som om det handlade om avskaffandet av hungersnöd och införandet av ett världsomspännande socialist-liberalt marknadsstyrt samhälle utan orättvisor och skavsår, så lider man bara mer och mer tills slutsignalen. Och då är matchen över och det där med att njuta av matchen har du missat.

Orkade inte stå bland vännerna på Sektion O under matchen. Eller jag provade inledningsvis, men flyttade mig sen till en ledig plats längre bort. Ville bara vara i den där egna lilla bubblan och lida själv när Assyriska oundvikligt skulle komma att göra sitt/sina mål. Det slutade med att jag efter 1-0 står och kramar någon som ser ut att vara direkt hämtad ur den ypperliga amerikanska tidskriften American Grizzly samtidigt som vi skriker varandras öron tinnitus tjutande. På något sätt blir man helt plötsligt allra bästa vän med människor man skulle byta buss för att slippa under vanliga omständigheter när förlösande saker som denna händer under en match av den här digniteten.

2-0, visst kände jag glädje, inget snack om det. Men hur länge höll den i sig? 45 sekunder, max. Sen tillbaka till vetskapen att om skomakarbrigaden tofflar in ett mål, då är det en massa gånger jobbigare igen. Och med största säkerhet kört.

Nu hade ju Assyriska inget egentligt spel under den här perioden, men avsaknaden av logik och rättvisa i fotbollen är ju just det som gör den sporten till den enda som jag finner värd att spendera min tid tittandes på.

3-0 av den där jävla (i ordets alla mest positiva egenskaper) Mattias Jonson. Visst kan Fjäll tjata om sin Tjerna till landslaget, men frågan är om inte Mattias Jonson faktiskt skulle platsa i den blå-gula tröjan än idag till skillnad från denna Tjerna, som tydligen är något av en happening dude i Solna. Total glädje i typ 55 sekunder. Nu handlade det inte längre om några galna bortamålsregler som ger en magkatarr, nu handlade det om att stå ut och hålla ut. Jag klarade knappt min del men laget klarade sin och den här pajas-säsongen var över.

Folk springer in på planen, jublar som om vi vunnit SM Guld trots att vi vunnit en respit. Jag står mest och vågar andas utan att vara rädd för att falla ihop för första gången på om inte 6 månader, så i varje fall sen Onsdagen den 4 November.

Café Opera lockade mindre för mig än för det gjorde för Kenny Pavey, som blev uppmärksammad på att hans närvaro inte var önskad och med svansen mellan de taniga Millwallbenen lufsade han bort i Kungsträdgården. Istället några lugna öl med vännerna AD Badger, Kepsförsäljaren, WHL, Idas brorsa, Illin Allan, Dutty Danne, 1813 och några till. Lugn och ro behöver man efter den här säsongen.

Tack Jan Tauer, Mattias Jonson och Youssef för målen. Tack Dembo för att du spelade lika bra som du snackar om att du kan spela. Tack resten av laget för kämpainsatsen under en minst sagt turbulent säsong.

Det assyriska folkets frälsare dog när han var 30+ på ett kors någonstans, vår återuppstod när han är 30+ på Stadions gräs, postnummer 114 33. När ungdomen vek ned sig stod Mattias Jonson lika stadigt och som det där korset gjorde.

Skrivet av:

Hur skön än Söndagens kvalrysare var på, nästan, alla sätt så smakar den där seger risotton på Kammakargatans bästa lilla bar och restaurang inte så vagt bittert. Och det kan knappast kocken anses vara skyldig till. Oavsett anledningarna till hur vi hamnade där vi var så känns det ovärdigt och som i fel tidsålder. Det är inte så lite som Prodigys taffliga, ruffiga och gapiga (alla liknelser som också passar in på kuppmakarna Tommy och Putte är otroligt medvetet nedskrivna av mig) och på alla fel sätt otidsenliga remix av Oasis “Falling Down”. Båda dessa saker hade man kunnat ha överseende med 1996, men inte idag.

Jag lever till skillnad från de flesta aikarna man läser på diverse forum inte i lögnen att någon av våra klubbar är storklubbar i ordets rätta bemärkelse. Jag tror inte att vi skall spela i Champions League och ta oss till kvartsfinal inom två år för vår del eller vinna hela grejen för Martin Mutumbas del. Jag har fötterna kvar på jorden i det avseendet och inser att vi knappast kommer tillhöra topskiktet i Europa oavsett om regering och riksdag inser det nyttiga i att sänka, istället för att höja skatter som berör fotbollsspelare och klubbar. Men att tillhöra någon sorts “big four” i Sverige och kämpa om titlar trodde jag nog att vi skulle tillhör rätt långt in under silly season mellan säsongerna 2007-2008. Vi hade ju så många steg till godo på motståndarna i form av en organisation med visioner, ambitioner och kunnande. Trodde vi.

Istället hamnar vi på något konstigt sätt  i år 1996 igen. Med Prodigy som ofrivilligt soundtrack.

Vad hände? Jo, just det, Putte slutade i föreningen, och ingen i styrandes skiktet var kapabel att se att det behövdes ny kraft för att hålla oss kvar på den herre-på-täppan positionen. Eller att bromsa det fall som skedde, fritt och utan fallskärm förutom Mattias Jonson. Det är samma personer som satt och tittade på när det hände, sen snabbt hoppade av när skiten med rätta träffade fläkten, som vi i morgon på det extra föreningsmötet är tänkta att rösta tillbaka in på maktposition.

Enligt säkra uppgifter med styrelseproffset och föredragshållaren Patrik “19″ Asplund bakom det administrativa rodret i form av kanslichef/VD (den positionen kan tydligen komma att rationaliseras bort till förmån för något nytt sorts upplägg som jag förstått det, därför är titeln lite luddig). Fan vad man tänkt annorlunda. Patrik vill alldeles säkert sitt och DIF’s bästa, men jag hade nog hellre sett att man valt någon med erfarenhet.

Erfarenhet av något som liknar företagsledning, that is.

Skrivet av:

Var det här det jag drog på mig långkalsonger för?

Största delen av den här säsongen har jag önskat att matcher skall ta slut. Så jag kan gå ut från Stadion, ta en öl med vännerna på Anglais eller något av de inte idiotiska ställena i närområdet och bara slippa se eländet. Eller sätta mig på bussen hem från valfri usel sportbar och längta efter egen soffa och tystnad där man kan glömma hur fega våra spelare är, hur oförstående de verkar vara för i varje fall mig till synes enkla lösningar på de problem de om och om igen springer in i på plan. Eller hur tafatta vår tränarduo, får sätta Jeglertz i blickfånget där då han är någon sorts hauptsturmführer in denial, är när det gäller att ändra taktik under pågående match. Igår var ju självklart en sådan kväll också. Det värsta jag sett oss prestera på så länge jag kan minnas. Kalenderbitare kan säkert peka ut ett antal matcher som varit tyngre under ett längre perspektiv än bara den här säsongen, men fakta kvarstår att vi inte behövt vinna mer än vad vi behövde igår på många år. Och det hanterar vår spelare på det sättet att dom går ut och är livrädda, fega och på-tittande från matchinledning till slut.

Visst, jag förstår ju att Andrée inte gett dem instruktioner att bete sig som ett gäng harar som man just smällt av en shock and awe bomb bredvid. Dom hade förmodligen blivit tillsagda att pressa högt, ligga tätt på spelare och hugga på bollhållare för att få till stånd kontringar och mål osv. osv. osv. tills taktiktavlan ser ut som ett verk av Jackson Pollock minus urinen i färgen. Det känns självklart. Vad som känns mindre självklart är varför INGEN spelare valde att agera så på planen, under någon del av matchen?

Våra anfallare ligger 15 meter ifrån ett i sidled boll-rullande assyriska försvar vid ställning 2 - 0. Det var VI som låg under, kanske känns överdrivet att förtydliga det, men majoriteten av vårt lag verkade inte fatta det i varje fall. Vad fan menas med det?

Haginge, du kan inte lura 8000 Djurgårdsögon att den där tvärhand höga assyriern drog i din tröja innan 2-0 målet. Blir bara så JÄVLA pinsamt att se sådana saker efter att en spelare gjort bort sig så fatalt som det misstaget var. Inte för matchbilden i sig, då vi inte hade spel varken innan eller efter den situationen, men för nästa match kan den lilla blundern av Hindenburgstorlek vara det avgörande faktumet. Men man skall inte hänga ut en spelare efter en match, alla kan göra misstag och vi har alla gjort dem. Hela laget var genomusla och förtjänar inte en endaste applåd som jag hörde några av känslorevisionisterna strax framför ingång H försöka få igång efter matchen. De här pojkarna behöver inte klappas på axeln och applåderas efter en match som denna. Vi har inga skyldigheter att applåder eller ens förlåta en sådan total brist på respekt för instruktioner som jag har anledning att tro att dom struntade i. Och Jeglertz och Galloway ska inte få en enda applåd då dom visat på uppenbar oförmåga att få laget att spela enligt deras i media påstådda instruktioner. Ej heller för deras oförmåga att med hjälp av förändringar i laget förändra en till synes cementerad matchbild skall de få annat än frågor om varför det inte sker. Applåder sparar jag åt ambition, integritet, kunnande, vilja och hjärta. Fanns inte många som uppvisade ens en av de ovanstående karaktärerna under gårdagens match.

Skulle vilja skriva några ord om de som jag upplevde det faktiskt försökte, men att ta med sig något positivt ur gårdagens pinsamheter skulle vara att göra sig skyldig till hån mot alla de tusentals som tagit sig till Södertälje med en förhoppning om allsvenskt spel nästa säsong.

Ni är skyldiga oss supporters så otroligt mycket mer än vad ni inte ens var i närheten av att visa igår. Att springa och vara ängsliga för att bli bortgjorda på plan, att förlita sig på tempodödande bakåtpassar för att slippa synas i en jobbig situation, att hellre rulla sidled än att försöka slå den där crossen som öppnar upp ytor och skapar chanser, det är INTE förenligt med att spela i Djurgårdströjan. Jag kan förlåta era försök om ni gör dem men inte lyckas, jag kommer aldrig att acceptera att ni alibispelar för att inte försätta er själva i situationer där det kan gå snett.

“Jag kan aldrig acceptera” skriver jag … som om min önskan skulle spela någon roll. Ni spelare glömmer fort, ni spelare byter klubb fort, ni skiter väl högaktningsfullt i vad jag accepterar eller inte.

Vem försöker jag lura?

Skrivet av:

Jag var aldrig orolig mot Kalmar. Men nu är jag rejält orolig för matcherna mot Assyriska istället.

Min brist på oro kan bero på att det på brunchen jag närvarade på serverades starka Bloody Mary-drinkar och sånt där galet spännande och navelskådande öl som bryggts av en trappist-punkare i Aberdeen som slickat på etiketten på alla flaskor själv. Visst var det något sådant Matty Blagg? Trevlig var det i varje fall och snacket kretsade om allt förutom matchen då ingen ville jinxa åt ena eller andra hållet.

Taxi mot Stadion och på Sturegatan upp såg det ut som under guldåren, likt ett hastigt påkommet exodus vandrar Stockholms finaste support upp mot stadion. Allrid lika trevligt att se. Även om den allestädes närvarande cynikern i mig helst vill fråga varenda en av dessa glädjeopportunister “Vart var ni när vi skit?!”. Vi är inte direkt ur skit-fasen ännu ska tilläggas. Ska det behövas en kniv mot strupen för att man skall få dit de där 4000 extra personerna som dyker upp i sina finaste DIF halsdukar och ber dig sätta dig ner när en av vår klubbs viktigaste spelas framför näsan på dem? Skönt när Jagharfaktisktköptsittplats-brigaden inte ens behöver bevärdigas med en blick över axeln då hela stadion står upp och sjunger sig igenom matchen. Ni har säkert läst Rydströms kommentar om Djurgårdens support på andra ställen, men jag finner inte det vara anledning nog att inte återge det igen:

<em>&#8220;Men DIF var beslutsamma, arbetsvilliga, visade hjärta och attityd och vid lineupen, när hela arenan kokade, skrek jag till Wastå att om man kan stötta sitt lag på det här sättet i motgång, då har man gjort sig förtjänt av respekt och att också kritisera sitt lag.&#8221;</em>

Han är fortfarande en clown, men ibland tappar han tydligen den där röda näsan till förmån för ett vackert beskrivande av Djurgårdspubliken.

Markus Johannesson och Haginge &#8230;  jag hade kanske inte satt pengar på dom två som målskyttar innan den här matchen. Men för min del får någon av dem eller båda gärna fortsätta på inslaget spår t.o.m. nästa söndag.

Fördelarna med att skriva blogg för nyheter24 är förutom det uppenbara som idolskapet, den galet stora lönechecken och all trevlig respons relativt limiterade. Jag är jävligt missnöjd med hela den här spons-situationen som jag trodde skulle visa upp sitt kapitalistiska tryne och slänga gratis-mot-publicitet saker i min riktning. Ingen ny bil har stått med en röd rosett på taket utanför min spatiösa våning. Ingen ny vinterrock från Zegna som budats till mitt jobb. Inte ens en enda burk Spendrups trots att jag känner folk i koncernens absoluta (nåväl) toppskikt. Nu är jag inget stort fan av Spendrups ändå, tills jag får spons då ändras det snabbt, men man vill ju i alla fall bli hänsynslöst utnyttjad av marknaden. Så att man finns liksom. Men en fördel förutom alla de skratt man får när man läser aikares kommentarer här nedan är att man kan få ackreditering till sportevenemang. Som till Assyriska - DIF nu på Onsdag. Man får också sen sida av Allsvensk fotboll som man annars tyvärr, eller tack gode gud, går miste om. Föreningsdelen. Så långt från marknaden att man inte ens ser den om man kisar genom sina nya jävligt dyra solglasögon som man aldrig får gratis trots att man är värsta lyxiga fotbollsbloggaren med miljoner läsare och en närmast total makt. När jag väl kom framtill matchen mot Brommapojkarna på Grimsta fanns mitt namn inte med på listan, skulle kunna skylla på Ehsan på nyheter24, men finner det en aning mer troligt att det kan bero på att mannen/farbrorn/ättestups-fastklängaren, som har hand om just detta moment att släppa in folk som anser sig ha något att tillföra händelserna på planen i form av sin skrivkonst i morgondagens tidningar, och det faktum att han är årsgammal med Ronnie James Dio från synthhårdrockarna DIO, dvs 117 år i december. Inget problem med det, föreningslivet bärs fram på just sådana här personers axlar och för det är dom värda all heder och uppmärksamhet de kan få. Mitt namn finns inte med och inte heller min trogne &#8220;fotografs&#8221; (vi kan kalla honom det för syns skull, han var ute efter en gratisbiljett helt enkelt) fanns på listan. Inga problem dock, bara att skriva ned ett namn på ett löst A4 papper, ta på sig ett sånt där coolt band med en plastbricka med &#8220;Se, Älska, Skjut marknadsavdelningen/PR-firman som kommit på en sån här lam slogan&#8221;-texten på (en aning parafraserad här dock) och inne är man.

Jag kommer nog strunta i att köpa biljett mot Brommapojkarna oavsett vad som händer med bloggandet.

Ackrediteringen till Assyriska skall dock vara löst, hoppas på aningen bättre ordning där. Och kanske en annan lukt än på Grimsta, där kaffe och mazarinlukten satt i furupanelerna som spraysolbrännan på Henrik Bunges kladdiga ansikte. Kommer jag istället att få känna lukten av en gdaito schito? Eller kommer det bjudas på maldum till intervjuerna efter matchen? Föredrar Jan Majlard köfte eller mefoniye som tilltugg när han skall försöka klämma fram något mustigt påhopp till morgondagen? Svar som jag hoppas få i morgon.

Vi ses i Södertälje i morgon.

Skrivet av:

Galen vecka det här, dels jobbmässigt och dels fotbollsmässigt.

Örgryte i lördags, årets match förmodligen. Efter vad jag hört dvs. Själv satt man i en med barn i låga åldrar till bredden fylld Globen och tittade på mekaniska dinosaurier som gled runt och brölade så barn blev rädda och blöjor byttes frenetiskt.

Inte riktigt så att man trodde när man beställde biljetter till det där dinosaurspektaklet att, “Aj fan, det kanske krockar med de senaste årens viktigaste match som kanske kan utvecklas till en klassiker på alla sätt.” När biljetterna inhandlades trodde man väl på ytterligare ett mellanår då jag skulle varit nöjd med en plats där någonstans i mittens dystra rike och varken solsken eller regn i sinnet. Och det är självklart att jag inte är glad över att vi ligger där vi ligger i tabellen, men det ligger en del sanning i uttrycket ‘Every cloud has a silver lining’. Efter en säsong som denna så gör matcher som den igår mot Helsingborg att man känner man hur mycket glädje man kan känna över en vinst i fotboll. Anledningen till varför man går på fotboll blir klar igen. De där känslorna är en sådan färskvara att om den inte fylls på då och då så blir det rätt fort misär att gå och titta på sitt lag. Och det är en misär vi har befunnit oss i under egentligen hela säsongen. Ett slags sisyfosarbete med att stödja och önska och vilja, så kommer toppen, den där enstaka vinsten och sen rullar stenen lika fort ned på andra sidan igen och man börjar om med förhoppningarna, önskedrömmarna och den där vidriga känslan i magen inför varje match. Den där känslan man slapp under de guldfyllda åren tidigare på 00-talet. Då visste man att det här laget fixar det mesta, sista kvarten kunde matcher vändas och det var egentligen bara vad vi förväntade oss. Nu är den närvarande mer eller mindre hela tiden. Förhoppningen nu är att den toppen vi nu rullat upp vår sten på består av någon sorts platå så vi kan rulla framåt över Kalmar och Assyriska och sedan falla ihop för att hämta andan inför nästa säsong.

Vad säger man om Bajen då, jag borde självklart enligt supporterhandboken vältra mig i deras sorg och helvete. Men jag har lite för många riktigt bra Bajenvänner för att göra det utan att känna mig dum. Jag vet exakt hur dem känner det och jag vet att det fåtal som hörde av sig när samma sak hänt DIF med den där sortens skitsnack som kaffemuggsbrigaden slänger ur sig på morgonfikat på jobbet, dem förstår liksom inte vad riktig dedikation innebär. Som supporter hatar jag fenomenet bajen, precis som jag vet att mina vänner ogillar DIF på samma sätt. Det finns personer jag tycker är riktiga clowner inom deras support, men dem är jag inte dum nog att umgås med, så dom slipper jag. Så till JJ, Rickmer, Mange C, Putte, Ulric, Rob, Mattias Bagare, Ulven, Henke, C.Holm osv. osv. osv. Nya tag nu, så får ni möta den enda riktiga Stockholmsklubben snart igen.

Sen är det ju som folk säger Stockholmslagen behövs i Allsvenskan mer än några andra lag. Så är det bara.

Kommer aldrig fatta varför man som aik:are går och ser matchen på sportbar i Stockholm när den spelas på Råsunda. Vad handlar det om? Var det inte den sedvanliga utdelningen av två för en biljetter till den här matchen eller? Tydligen ska det närmare 1 miljon gnagare ned till Göteborg på söndag. Kvoten med tribaltatuerings försedda människor beräknas vara större än vad som någonsin tidigare beskådats. Andelen McGordon jeans kommer också vara anmärkningsvärd.

Milic var och tittade på matchen på samma lokal som oss igår. Borde diskuterat hans inställning till mittfältares defensiva ansvar under derbymatcher, men jag blev alldeles starstruck  och kunde bara krocka knoge så där coolt med honom. Ibland känner jag mig lika ung som Bjarni Boy, kepsförsäljaren.

Någon som ligger på halvtidsintervjun med Ayuba från igår? Skall enligt Oxigan ha varit en av de bästa sportintervjuerna någonsin. Länka gärna i kommentatorsfältet.

Vill ni ha matchreferat, läs en annan blogg. Men jag kan sträcka mig till: Dembo var så där grym som han kan vara igår. Felfri. Nu kommer ÄNNU fler PL-klubbar stå i kö, eller nåt.

Rubriken på inlägget har inget med resten att göra, bara en grym låt av Everything But The Girl, kolla in “Ben Watt Vocal Re-Edit” mixen.

Skrivet av:

Det finns en scen i Simpsonsfilmen där Homer slås mör mellan a rock and a hard place. Om och om igen. Jag och många andra befinner oss på samma sten som Homer gjorde i den scenen. Precis när man tror att nu kan det inte bli värre, då berättar Tommy Jacobson att han inte vet vad de skall göra annorlunda den här gången eller vad det var som gick fel förra gången.

Precis vad vi ville höra för att lugna våra redan trasiga nerver.

Bang, bang, bang, fler smällar mot en söndrig själ och ett oroligt sinne. Och det kom fler smällar, varken stenen eller det hårda stället tyckte att vi supporters hade fått nog.

Som ni säkert läst var det mycket folk på mötet, vilket i sig är positivt då det visar att det inte bara är hardcorefalangen av supportrarna som brukar bevista såna här tillställningar, utan fler nya ansikten och åsikter. Inledningsvis presenterade Tommy sin plan om egentligen var att han garanterar pengar till DIF om han blir vald till ordförande. Och ett evinnerligt upprepande av tidsperspektivet på när han fick förfrågan om han ville kliva in av sina vänner Svanell och Åman. Något som fick en att undra varför det var så viktigt för honom att pränta in det. Kan det vara att man ville försöka övertyga folk om att det här inte var en pågående process under sommaren som hade sin kulmen i hans artikel, förlåt någon annans artiklar i media. Den konspiratoriskt lagde väljer nog det senare alternativet. jag är böjd att hålla med. Dock tror jag inte att det var Ted Gärdestad som mördade Olof Palme eller att brittiska kungahuset är reptiler från rymden.

Dock tror jag att Putte Carlsson visade hur lite kontakt han har med den för sina biljetter betalande åskådarens åsikter och oro. Denna härliga rättframma karaktär som så stolt alltid står fast vid sina engagemang när snålvindarna blåser inte bara gjorde bort sig när han tilltalade på ytterst uppläxande manér en medlem rörande medlemmens oro för Tommys och Puttes syn på vart DIF hör hemma då båda uttryckt vilja eller ambition att flytta DIF till Råsunda. Han gjorde nog även en del pro-Tommy supporters medvetna om deras syn på oss supportrar. Att spela allan på det sättet som Putte gjorde och sen när han upptäckte att den här killen och många med honom verkar tycka att jag har fel och då mjukna likt en lagom kokt al dente linguini. Putte berättade på sitt oefterhärmeliga sätt och språkbruk (tänk arg man som är van att få rätt uppväxt i Stockholm med lite tuffa svordomar inslängda då och då) att på hans tid, då var man stolt (alternativt glad, minns inte det direkta ordvalet) att få åka ut till Råsunda. Ingen har tydligen berättat för Putte Carlsson att sedan dess har vi tacknämligt nog sluppit gengasbilar och att motboken faktiskt avskaffats. Två saker som förutom flytten från Råsunda fyllt den svenska befolkningen med glädje.

Tror Tommys ambition var att ta sig igenom mötet, lite under radarn, lite stealth med löften om pengar, cash, flis, para, flos och en skvätt domedagspropaganda på det. Putte fattar inte det där med stealth. Han tror det är en ny hockeyklubba av titan. 

Putte vara inte bara burdus och spelade tuff, mot lite fel kille kändes det som. Vi som känner den andra Putte, som han adresserade med sina “Ställ dig upp så jag ser dig”  och lite falkaktiga blick, vet liksom att han inte är typen som låter sig skrämmas av verbalt motstånd. Särskilt inte när det levereras utan verklighetsanknytning. Nej Putte hade tagit fram ett sportsligt paket inslaget i Power Point med alldeles för liten text. Om det är deras stora idé för framtiden så har tydligen jag och mina vänner på Sektion O också en alldeles lysande framtid som aktörer inom sports managment. Det där trodde jag varenda allsvensk klubb och säkert superettan och några i tvåan redan tillämpade. Först kommer känslan av häpnad och sen kommer känslan av rädsla när man får klart för sig att man jobbat UTAN en sådan där tidigare. För det var så det lät på Putte (den arge och tuffe) där uppe på scen.

Hoppades komma till mötet och få något presenterat för mig som kunde lugna mig och visa på en plan för agerandet som Tommy påstår ska ta oss till toppen igen inom ett visst antal år. Ville faktiskt att det skulle stå 1-0, eller 0-12 för den delen, till vilken sida som helst efter gårdagens möte. Jo, tjenare.

Någon påtalade att man också ville höra vad den (i knät på DFAB) sittande styrelsen hade för ambitioner och visioner om de fick förtroendet att sitta kvar. Det följde en enda lång dyster tomhet som svar på det. Darnell har gett upp, Roos verkar ha förstått att det är omöjligt att bedriva ett arbete då man ständigt blir motarbetad av de som man är satt att samarbeta med. Frasen “hugg i ryggen” nämndes. Et Tu DFAB. Jag hade velat höra det Roos sa av Darnell, vår sittande styrelseordförande för många månader sedan, då jag första gången fick höra talas om problemen. Darnell har varit alldeles för snäll och alldeles för vek, därför tror den supportern som inte tagit del av berättelserna om styrelsearbetet att man inte gjort något och att man inte kan något. Jag vet vad man gjort, jag tror att dom kan, men jag tror också att Darnell var en alldeles för snäll och kanske en aningens naiv person på den här posten. Och visst har Haglund pratat i media för att snabbt förklarats av den lite mer inrökta versionen av supporters på Stadions östra sida vara Hammarbyare, Leksands supporter och mer eller mindre Adolf Hitlers okände son. Haglund skulle varit tyst, inte för att det han sa inte var rätt eller riktigt eller hade relevans, utan för att det skulle varit Darnell som sa det. Ett video-nyhetsbrev räcker inte. Folk vill se en pro-aktiv ledare, eller som valfri gnagare skulle skrivit det, en härförare.

Tommy Engstrand, ni kanske minns honom från höjdpunkter i hans statliga tv-karriär som Razzel och Zick Zack. Vilken skön kille. För han skämtade väl om att vi skulle tacka ja till Tommys slantar för att han hade så skön “utstrålning”? Det var väl inte allvarligt menat, snälla säg att det inte var det. Trodde vi skulle rösta om Djurgårdens framtid och inte om Marietta skulle få vara kvar i Idol. Skön solbränna också. Playa Brännvin eller?

Engstrand tyckte vi hade varit alldeles för dåliga på att tacka Bosse Lundqvist för alla de SM-guld han fixat till klubben. Du, Tommy. Jag har tackat, vid flera tillfällen. Har du frågat honom varför den nuvarande styrelsen fick ta över en tom kassakista? Trodde inte det. Du får ursäkta om jag frågar, är ju bara 35 och borde enligt din mening sitta tyst.

Jag ville ha ett åtgärdspaket från Tommy, inte en tafflig presentation av en sportslig plan. Jag ville se hur man skulle se till att klubben inte hamnaar i samma situation efter hans andra sejour som knekt i leken som efter den första. Jag ville också se en sittande styrelse som gav sina idéer och riktad kritik mot det som inte hade fungerat. istället fick jag gå ifrån Torben Grut salen med nya farhågor och nya bekymmer. Och ett härligt skratt när jag fick höra att Putte Carlsson sagt att nu skulle han minsann gå hem och tänka över sin medverkan efter att ha hört att det fanns Djurgårdare som spyr på Råsunda.

Vilken stand-up kille den där Ingvar Putte Carlsson verkar vara. Han blir ifrågasatt av en medlem på ett informationsmöte, en enda av alla de röster de skall övertyga med sin nya strategi och det räcker för att få hans grundvalar att rämna totalt och överväga om han vill hjälpa till i klubben. Tänk den dagen han blir emotsagd av någon med mer direkt inblandning i DIFs dagliga sköstel och verksamhet. Vad ska han hota med då? Tänk om kocken ute på Kaknäs inte har nog med vitpeppar i Wallenbergarna? Hoppar Putte av då också?

Ska kolla med Douglas om han kan förmedla ett spel till någon av sina gamla vänner på hur länge Ingvar Putte Carlsson stannar i DIF. Jag säger att han sticker lagom till midsommar.

Hur jag ska rösta? Jag har aldrig varit mer osäker.

Inser hur galet bitter jag låter. Om ni kunde känna min oro skulle ni inse att bitterheten är en känsla långt ner på skalan i jämförelse.

Skrivet av:

Sorry för ett litet uppehåll i bloggandet, jag har ingen vettig och trovärdig förklaring. Den enda anledningen som ligger bakom vakumet här på Sektion O bloggen är att jag i snart en veckas tid har legat på min säng och gråtit för att jag inte blev bjuden på nyheter24’s årliga fest. Har sett bilder på vänner och bekanta som roar och berusar sig i lustiga kläder och blev helt tok-knäckt. VARFÖR inte jag?! Vad har jag gjort? Vad har jag inte gjort?

Nej, just det. Jag är inte Tok Knall och har inte reflekterat mer över det än att jag konstaterat att vad jobbigt det verkar att ha på sig smoking. Snyggt, men jobbigt. 

Tommy Jacobson lovade tydligen på ett möte med Djurgården i förra veckan att inte kommunicera sina intentioner i klubben via media. Detta efter kritik från en styrelseledamot i DIF som ansåg att detta bara skapade turbulens kring klubben inte direkt ökade Föreningens trovärdighet. Något Tommy J tog åt sig utav och lovade att förändra. Det har minst sagt gått så där:

http://www.fotbollskanalen.se/1.1262838/2009/10/10/darfor_tvekar_jacobson_kan_inte_borja_jobba_forran_i_slutet_av_november

http://www.fotbollskanalen.se/1.1262845/2009/10/10/las_hela_tommy_jacobsons_brev

http://fotboll.expressen.se/Allsvenskan/1.1740659/backe-fortfarande-aktuell-for-djurgarden 

Ska bli så intressant att få höra hans ingående svar på hur hans 10 miljoner som ska skickas rakt in i DIF för att rädda/hjälpa klubben ska användas. Enligt uppgift så räcker den summan knappt till lönerna inom DIF under ett halvår. Hur skall han agera för att få ekonomin på fötter? Kommer han att använda sig av den nuvarande styrelsens ekonomiska åtstramningspaket eller är det konstgjord andning med hjälp av instuckna miljoner från välvilliga finansiärer vi skall hoppas på även efter midsommar nästa år?

Vet att jag skriver “han” och koncentrerar mig på Tommy, men det får han nog leva med trots att han i sitt öppna brev till supportrarna via sin gode vän Olof Lundh på fotbollskananlen.se meddelat att det här är ingen one man show. För fram tills dess var han rätt nöjd med att stå ensam på barrikaden, följd tätt bakom av Sektion F profiler och folk från grupper med diverse bokstavskombinationer. Men självklart är det mer människor inblandade. Min inte alltför galna gissning är att Bo L finns med där bakom barrikaden, hukandes bakom en pall med nyemissionsblanketter.

Och ni som undrar vad det är för fel på Bosse L. Minns ni något av vad som hände efter guldet år 2005? Jag kan påminna er en aning. 2008 kom vi på 12:e plats. Förklaringen till detta var enligt den sportsligt ansvarige i styrelsen som då var verksam under just Bosse Lundqvist menade att man hade fått “hybris”. Svaret utvecklades inte vidare trots följdfrågor. Duger inte riktigt som förklaring om du frågar mig, men för vissa Lunkanistas verkar det vara ett dugligt svar i en förening som DIF.

Vilket är en aning häpnadsväckande.

Men Tommy presenterar ju en morot och ursäkt i samma andetag. han slänger in jokern Hasse Backe i leken. “- Ni får honom nu av mig, så räddar han oss kvar.” och gör han inte det så har ju i alla fall Tommy försökt. Vad tror den gode Tommy? Att man skall göra sig av med 2 tränare för att en person slänger upp ett alternativ när 4 matcher återstår? 2 tränare som efter underlagsmässigt bästa förmåga försökt skapa ett lag av en trupp som urholkats under året p.g.a. att den tidigare nämndas finansieringsbolag inte kunde bestämma sig om de hade pengar eller om man bara fick legosoldater om man värvade nuförtiden. Vad är då Hasse Backe? Skillnad på legosoldater och legogeneraler tydligen.

Jag har inget emot Hasse Backe i DIF. Tvärtom. Vore självklart ett uppsving för DIF och för vilken annan fotbollsklubb som helst i Sverige att få ta del av hans kunnande. Det jag har problem med är att Tommy  ställer saker på sin spets i en turbulent tid i en förening där värdet av hans ord i dessa frågor bör vara lika med noll. Tommy är finansiär och inte sportsligt ansvarig. Det tillsatte hans kompis Bosse sin vän Göran Aral för. En viss Göran Aral som nu är hastigt bortglömd av sin gamle vän Bosse L. Det svänger inte bara om Bajen, det svänger om lojaliteten också.

Påminn mig att inte bli mer grisig än jag redan är den dagen jag skall leda en fotbollsklubb.

Men i dagens Expressen, ni har länken ovanför, berättar Tommy att han fortfarande hoppas på Herr Backe i DIF. “-Blir jag ordförande så kommer jag att anstränga mig för att knyta Hasse Backe till Djurgården som manager.” Som medlem får man alltså moroten Hasse Backe att ta ställning till. En god vän sa en gång något om ambitioner. Att en ambition betyder precis ingenting när det kommer till kritan. En ambition är lika mycket värt som min kompis Berras aktier i aik. Liter mer än noll bara. Ambitionen är att ta Hasse Backe till DIF. Då kan vi dra av lite mer av de där 10 miljonerna vi skall få då. För jag är långifrån säker att Jeglertz och/eller Galloway ingår i Hasses planer i så fall. Och jag är någorlunda säker på att ingen av dem är så dum att de avgår frivilligt. Mer tränarkostnader i DIF. Vilket iofs kanske är ett nödvändigt ont, men det betyder inte att de där 10 miljonerna som folk stirrar sig blinda på är en summa som kommer göra särskilt långsiktig skillnad i DIF om man samtidigt inte vidtar andra åtgärder.

Men tydligen kostar en styrelseplats i DIF inte mer än löften och konstgjord andning medelst tillskjutet kapital. Tycker man skall komma ihåg att man inte kan blåsa in luft i någons lungor hur länge som helst, hur många guld man än varit delaktig i. Det krävs mer än det för att hålla en traumatiserad förening vid liv. Vilka blir dom åtgärderna?

Medlemsmöte 21/10 med Tommy Jacobson, Per Darnell och en massa andra herrar som har en bra diskussion via diverse sportsidor på nätet. Boka datumet och fundera på vad du vill veta om satsningar, bakgrunder till hur det blivit som det blivit, uteblivna spelarvärvningar, vår nuvarande styrelses arbete med ekonomin och finansiering, arenafrågan och allt annat som påverkar vår förening idag och i framtiden.

Skrivet av:

Vilka tror Dan Svanell och Ronald Åman att dom lurar? Att det är dom som på egen hand suttit och funderat fram en idé om att det kanske vore bra att Tommy Jacobson tog över nu när det går lite tungt för klubben. Och att dom sen lite ur det blå frågade Tommy J om han kunde tänka sig att ställa upp på deras lilla idé? Att han funderade lite och sen, “- Ja, vad fan, vi kör, grabbarna har ju en point här.”

Snälla, visa Djurgårdsfolket lite mer respekt än så.

Detta har som jag tidigare skrivit varit en del av en utarbetad plan från Bo Lundqvist, Tommy Jacobson och deras lakejer inom DFAB sedan den dagen Bosse Ludqvist klev ur styrelsen då han upptäckt att han kanske inte sågs som den messias han trodde att han var. Att man som finansiärer i somras underlät sig att hjälpa till med nya spelare för första gången under alla de år dessa herrar har haft den möjligheten är väl det tydligaste tecknet på att det här långtifrån handlar om att ha ett Djurgårdshjärta utan uteslutande om kontroll över satsade pengar och dess framtida eventuella avkastning. För dessa herrar chansar hellre på att Djurgården får spela i Superettan under några säsonger och förhoppningsvis lyckas ta sig upp igen, än att de gör det man satt sig på tronen för att göra dvs investera i spelare som kan hålla oss kvar.

Det här hade kunnats lösa i samråd. Det fanns aldrig något intresse från DFAB att göra det.

Visst låter det sjangtilt av Tommy och Lunkan att vilja kliva in igen, med Hasse Backe som trumfkort. Visst låter det underbart när Tommy och Lunkan har en grupp finansiärer som lovar att satsa X antal miljoner för att ta tillbaka Djurgården till den topp vi stod på under stora delar av 2000-talet. Men först vill jag höra vad Tommy säger om att de lämnade över en klubb med mer eller mindre noll kronor i kassakistan till den idag sittande styrelsen. Något som den idag sittande styrelsen har kämpat med att få bukt på sedan de tog över vid årsmötet. Sen vill jag veta hur de ska kunna värva spelare för X antal miljoner när vi idag knappt kan betala lönerna till de som de värvade sist. Ett tillskott av pengar på kort sikt låter ju både mumma och smaskens. Men det är väl knappast lösningen på det långsiktiga problemet att vi sitter på avtal som skadar föreningen DIF, avtal med Tommy och Bosse bl.a. Avtal som gynnar dessa två herrar som investerare om vi skulle lyckas sälja en spelare till europa för bra pengar.

Mattias Luhr, eller som jag kommer minnas honom, journalisten som inte kan ställa följdfrågor, frågar i dagens Expressen Tommy om han känner något ansvar för den situationen DIF är i idag. Tommy säger ja och minns lägligt nog gulden och att fotbollen i Sverige då upplevde en hausse. Han utvecklar dock inte sitt eget ansvar för den ekonomiska situationen mer än att han nämner att den har varken han eller nuvarande styrelse lyckats göra något åt. Att det tar längre tid att städa upp en sån röra som dessa två herrar med sällskap skapade det verkar han inte förstå. Och vad är det som får honom, den alltid lika impulsiva, att tro att han idag skulle kunna göra det som han då tydligen varken insåg, förutsåg eller kunde hantera när det hade skett? Ingen fråga av Luhr och således inget svar.

Luhr skriver också i sin krönika att: Den nuvarande styrelsen med ordförande Per Dranell i spetsen lär nu splittras. Men en del ledamöter sitter säkert också kvar. Och det är inte utan att man tycker en smula synd om de personer som med all säkerhet inte hade en aning om hur det stod till i Djurgården när de axlade sina roller i styrelsen tidigare i år. Allt talar att det blev en övermäktig uppgift, Man har hittills inte lyckats skaffa de finansiärer som har krävts för att få ordning på ekonomin.

Han är inte dum Luhr, bara väldigt rädd att mista sina ingångar till framtida scoop serverade och nästintill färdigskrivna av Firma Lundqvist - Jacobsson.

Tommy är självklart snabb med att berätta att Bosse Lundqvist inte är med i den nya satsningen på ett maktövertagande medelst indragna medel i värvningsdelen och lite lagom uppdiktade historier om att han inte tänkt i de här banorna förrän Svanell och Åman slog en signal.

– Nej, inte alls.

Återigen, behandla inte dina eventuellt framtida medlemmar som idioter. För i nästa tidning berättar han följande:

Bosse (Lundqvist) har vid flera tillfällen meddelat att han inte är aktuell i någon roll i en framtida förenings- eller Djurgården Elitfotboll AB-styrelse. Och det gäller, “Bosse” ingår inte i den styrelse som jag har i mitt förslag. Det som han har uträttat sedan 1997 i föreningen talar dock sitt tydliga språk, och att inte försöka att ta del av den erfarenheten och kompetensen vore snudd på korkat.

Så visst är den mycket grå eminensen med på ett hörn. Eller snarare med i mitten av alltihop.

Ni har skapat en hemsida där ni säljer er själva, ni har kommunicerat med media utan att informera den förening ni har satt er att hjälp, ni har haft möten med DIF den senaste tiden om hur man skulle kunna agera tillsammans i framtiden, möten som tydligen uppfattas som fruktbara och som visade att man skulle kunna komma överens. Allt medan ni suttit och filat på dessa planer. Detta visar bara på en sån enorm brist på respekt att jag hoppas att det får folk att inse vilken sorts ordförande du eventuellt kommer att bli.

Tommy levererar också, med stor brist på insikt om sitt eget ansvar i den sportsligt jobbiga situation vi befinner oss i följande guldkorn: – Ska man göra en förändring så är det nu man ska göra den, annars är det risk att nästa år också går förlorat. Nej, Tommy. Hade vi värvat ersättare för de spelare vi förlorade under sommarfönstret, då hade vi agerat i rätt tid.

Dan Svanell, lite mindre demokrat när det kommer till Djurgården än när det handlar om hans tidigare yrkesliv.

Någon som minns att Tommy Jacobson tidigare varit inne på att vi skulle flytta ut till bunkern vid Råsunda? Minns det om du tror att den här kille vet vad som är bäst för vårt DIF. Att han dessutom ville flytta vår farmar/samarbetsklubb Åtvidabergs verksamhet från Åtvidaberg till Linköping talat väl lite för hans syn på hur lokalt förankrad fotbollen är i dess hemkommun eller ort.

Tänk om man själv fick göra samma resa som Tommy och Lunkan. Först struntar man i budget och anställer en brasiliansk kille nere på vaktmästeriet som inte klarar det han är satt för att göra dvs slicka kuvert och frankera dessa. Och på frågan från andra anställda, på säg personalavdelningen, om det verkligen är en sådan karaktär man behöver i företaget? Så svarar man bara: “- Jag vill ha min brasilianare!” När företaget sen gör dåliga resultat och aktieägarna, kunderna och personalen börjar ledsna, då kliver man av med lite lagom mycket buller. Några år senare kliver man in igen och låtsas om ingenting. Vi ska fixa det här nu. Gissar att Lundqvist gått någon sorts självinsiktskurs med kombinerade studier i långsiktigt tänkande vad gäller ekonomi och företagsstrukturer. För inte kliver han in med samma CV som han tidigare klev av, ville vara med igen, skojade bara, klev till slut ut med?

Då ger jag mer för den i Aftonbladet anonyma styrelsemedlemmens förklaring:

“Personen menar att det är Jacobson och hans gamla parhäst Bo Lundquis som kört klubben i botten. – Vår ståndpunkt är att det inte är vi, den nuvarande styrelsen, som satt Djurgården i den sportsliga och ekonomiska kris vi nu befinner oss i. Vi har i snarare inlett ett saneringspaket. Det är de som nu vill tillbaka som satt Djurgården i den här situationen – både sportsligt och ekonomiskt, säger styrelsemedlemmen.”

Svanell (antar jag) har i egenskap av rådgivare självklart valt att lägga ut den här informationen i en tid då vår förening av ovan beskriven anledning ligger illa till både sportsligt och ekonomiskt. Så att folk ska uppleva det här som den enda lösningen att rädda DIF kvar i Allsvenskan i år. Tror inte deras tillträde vid ett eventuellt ett snabbt tillsatt årsmöte skulle göra någon som helst skillnad. Och det tror nog inte vare sig Svanell eller Jacobsson. Men taktiskt är det nog helt rätt att slänga ut en livlina som är förankrad i vaga antydningar. Hade man brytt sig om Föreningen mer än sina lite tilltufsade egon hade man väntat till nästa årsmöte med att ställa upp som ett alternativ till ordförande. Lite skräckpropaganda, lite löften och en anmodan till ambition om långsiktiga idéer i precis rätt taktiska tid skall inte räcka för att manipulera medlemmar i sportslig skräck att ta beslut.

Det är som ett dåligt combo-avsnitt av Dallas och Dynastin. Om det nu fanns några bra? Tommy är Alexis Carrington och Bosse Lundqvist är någon sorts nyktrare JR Ewing. Jag bara undrar när Hoss kliver in i handlingen och ställer allt till rätta igen.

Det har aldrig varit intressant för DFAB att det skulle gå bra för Djurgården i årets allsvenska. Nu är det dags att förstå det. Aneldningarna har aldrig varit mer tydliga och mer trista.

Darnell, dags att slänga den där mjuka filten nu och visa att du kan stå upp när det blåser. Är det någon gång vi behövt en ordförande som syns så är det nu. Annars blir det nog att tacka och säga adjö vid ett kommande nyinsatt årsmöte. Informationen om den situationen ni fick ta över borde ha delgivits medlemmarna redan när ni upptäckte problemen vår klubb var i. Jag fattar att man haft svårt att agera utåt med tanke på relationen med DFAB och deras förtut på att värva spelare osv. Men den relationen verkar vara slut nu. Det är lite som om Tommy gjorde slut via SMS. Dags för dig att ge ut din dagbok med alla snaskiga detaljer nu. Tommy kanske kan tipsa om ett vettigt förlag för självutlämnande krisromaner.

Skrivet av:

Sektion F var i många år den där sektionen som alla skulle sitta på på Stadion. Alla som tyckte dom var gamla nog att lämna klacken hetsade stackars Mr Ticket efter en säsongsbiljett på F (eller E). Effekterna blev att helt plötsligt fanns det två mer eller mindre organiserade sjungande delar av publiken och vi hade under några år Sveriges absolut bästa publikstöd tack vare den stämning som sektion M-N och F skapade tillsammans.

Mycket har hänt sedan dess, några inte särskilt roliga säsonger har utspelat sig framför våra ögon och Sektion F har sakta men säkert tystnat och klarar nuförtiden mest av att växelsvara på FFF - HTB ramsan. Annars kan det kanske hända att man blir lite engagerade om det skall slås en hörna eller om någon favoritspelare (i de flesta fall Tauer) råkar springa förbi framför gubbarna. Då blir det kanske en “fyndig” ramsa som Janne Tauer Beckenbauer, men sen återigen tystnad.

Men igår tog man bladet från munnen, visade vilken stolt, stark och genomhärlig grupp supporters man är.

Efter avslutad manifestation av JK, när läktarna börjar fyllas upp av de som väntat utanför de första 15 minuterna, så tar delar av Sektion F i för kung och fosterland och stöttar fram vårt lag med att sjunga “Vad för jävla pack e ni!” riktat mot klacken. Stiligt, smart och helt i linje med deras “alltid, oavsett, bara heja på DIF” inställning som är så berömd och uppskattad. Jag skiter i om det var DFG banderollen ibland de övriga banderollerna som fick er att tro att helt plötsligt består sektion M-N bara av folk verksamma i våldsamma supporterfraktioner och blev arga för det. Om DFG vill hänga upp en banderoll så har dom väl lika stor rätt till det som vilken annan grupp på stadion, inklusvive er själva. Förutsatt att den håller sig inom ramarna för vad evenemangsgruppen och säkerhetsfolket anser passande. Jag håller inte med om vad som stod på deras banderoll heller, men det ventilerar jag på andra sätt än att aktivt vara anti-DIF under en match. Det var ni. Inget snack.

Ni om några är väl gamla nog att ha koll på hur landet ligger, hur saker och ting fungerar och vad som gäller . Eller börjar lökrökandet på tidigt 90-tal sätta sina spår till slut?

Jag skiter också i om ni inte gillade manifestationen, det gjorde som jag skrivit inte jag heller. Fel timing på den, fel riktning på den och en rätt tveksamt utförande enligt mig. 

Det jag inte skiter i är att ni direkt och genom det här aktivt motarbetar den gruppen av Djurgårdare som helt ideellt och på många sätt ett föredömligt sätt jobbar för att öka mängden supportrar på hemma och bortamatcher. Nämligen JK. Har inte sett Sektion F fixa några tåg till Göteborg tillsammans med DIF, ska vi säga de senaste NÅGONSIN åren? JK’s ledning är en grupp tillsatt av sina medlemmar som har all rätt att uttrycka sig och genomföra manifestationer på alla sätt de tycker är vettiga. Jag har inte läst JK’s stadgar på många år men jag hoppas att det inte står att man ohöljt skall prisa DIF för allt de gör och glatt svansa efter med ett lite lobotomerat leende på läpparna. Det finns det tydligen delar av andra sektioner som gör.

Tänker inte gå in i mer polemik rörande det här känner jag. Jag har många vänner på Sektion F, många riktigt bra vänner och jag inser att alla inte var med på buandet och rams-skrikandet. Jag inser också att flera säkerligen var det och det enda jag kan be dem och de andra att göra är att tänka lite. Ni är inga duvungar i den här svängen, snarare gamla hökar, ni om några borde som sagt efter allt ni gått igenom, upplevt, lyckats och misslyckats med kunna se på saker med lite öppnare och aningen mer förstående ögon än de förmodligen i supporterkultur och beteende lite mindre insatta personerna på andra sektioner.

Och när jag ändå håller på, inte ska väl ni klaga på att det var tyst i 15 minuter igår. Så mycket har ju inte ni sjungit på hela säsongen. T.o.m. vi på Sektion O sjunger ju ut er numera. Handsken är kastad och jag ser gärna att ni motbevisar mig och många andra på Stadions läktare att vi har fel resten av säsongen och i framtiden.

Alltid, oavsett, men inte okritiskt för det.

Skrivet av: