Öris medfånge om plitarna

Som jag sa för ett tag sen så skulle detta inte vara en enmansshow. Alla som vill skriva nått ska få chansen o nu har det äntligen kommit ett inlägg från en av snubbarna på våningen. Det är inte många som skriver ner sina problem här, de flesta agerar istället. Här följer iaf ett brev från en medfånge:

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sitter och funderar på varför plitar aldrig kan gilla oss och varför dessa patetiska människor alltid är negativa.

Istället för att vara hjälpsamma så är de arroganta och fett okunniga i just det området där de ska vara duktiga och vi gängkriminella spelar ut dom på deras egen hemmaplan, anstalten.

Då kom mina tankar till hur o vad det är som gör dessa människor så här och hur de tänker.

Den psykologiska förklaringen är att det inte finns några barn eller ungdomar som har som dröm att vara plit eller att låsa in sina medmänniskor dag efter dag, år in och år ut.

Många av oss som sitter här har bestämt oss för att vara busar, ligister eller yrkeskriminella redan i tidig ålder och med det valet så får man allt med i paketetet, fängelse, hot, glädje, tårar och allt.

Men plitarna som jobbar här har helt andra drömmar än att vara plit, som aldrig gick i uppfyllelse. Misslyckade som de är så klarade de inte av nått annat utan halkade in på ett bananskal i detta stora familjeföretag.

Här får de träffa människor som de såg upp till i skolan eller på gatan. Läsa om deras äventyr i Svenska Dagbladet eller Aftonbladet. Killar som skapar rubriker och som är motståndare till deras stora idoler, Polisen. haha.

När de äntligen får chansen att träffa dessa kilar som sitter inne så går deras första tankar till detta:

Så här tänker en plit om sitt fuckade liv:

* Jag jobbar varje dag för 24tusen i månaden och måste betala hyra, lån, bilen, mat, skatt o CSN (inte för att de är speciellt pålästa) och i slutändan har jag inget kvar.

* Jag jobbar långa dagar o när jag kommer hem är jag antingen för trött för sex eller så får jag inget. När jag väl har tid över måste jag städa o fixa där hemma. Jag håller mig inomhus pga rädslan att träffa någon av de tuffa grabbarna jag förnedrat på jobbet. Jag har aldrig tid att träna så jag e tjock o ser för jävlig ut. Jag äter bara snabbmat o skit.

Så här tänker plitarna om oss:

* De jävlarna begår brott o får husrum, mat, tv o allt fixat. De har bra gemenskap o har varit med om många äventyr, på både gott o ont. De ser bra ut. Är vältränade, har dyra kläder, skor o smycken.

* De får en massa brev o sexbilder från tjejer. De tycker att dessa tjejer är hjärndöda o undrar om inte tjejerna vet att killen de skriver till är en förbrytare som sitter inne. (good girls like bad boys) hehe

* De har pengarna undanstoppade, bilar o hus på andras namn.

* De har en familj som bryr sig. Varför?

De tror att vi är deras slavar och att vi är rädda för dom.

Vi har lagen på vår sida.

Skrivet av: