Allt medan silly season och lågsäsong rullar på i maklig takt gör bloggen detsamma. Sommaren gör mig nästan schizofren, samtidigt som jag älskar sommar längtar jag till hockeyn. Ett motsatsförhållande som gör mig nästintill galen då och då. Nåväl, finns lite tankar och funderingar att ta upp nu när det nästintill händer nada med Malmö Redhawks. I varje fall nada när det kommer till sådant jag brinner för, spelet ishockey.

---

För det första måste jag säga krya på dig Peo Larsson, hoppas du snart mår prima och glad kan återgå till jobbet.

---

Nästa punkt rör också Malmö och då gäller det Mikael Wahlberg eller Sälen som han heter hos oss. Han har klart och tydligt deklarerat att han VILL spela med Malmö, att det är PRIO ETT. Han är beredd att signa ett prestationskontrakt för att klubben ska spara pengar. Spelar han bra kostar det givetvis lite mer men då har förhoppningsvis klubben också lite bättre intäkter. För mig känns det som att SIGNA, SIGNA, SIGNA är det enda som gäller i denna fråga. In med honom, han vill vara här och han gör det alltid bra. Inte kan det saknas pengar för honom nu och under de omständigheter som gäller?

Är det så illa att pengar saknas är det bara att sätta en säljare på heltidsarbetet att hitta en personlig sponsor till Sälen, borde inte vara omöjligt. Inte omöjligt alls och som sagt, detta borde vara prio ett just nu. Eftersom vi bommat de svenska backar vi vill ha som ersättare för Kesä kan den frågan vänta lite, finns gott om utlänningar att välja mellan långt in i höst. In med Wahlberg, allt annat är en gigantisk miss!

---

Det är ofrånkomligt att nämna soppan med IF Björklöven också, en riktigt pinsam historia för främst hockeyförbundet. Det kan ALDRIG vara ok att två klubbar idag, den 29/5 inte vet i vilken serie de spelar kommande säsong. ALLA lag SKA veta i vilken serie de spelar absolut senast den sista april i min bok. Strongt av Löven att kunna häva sin egenskapade kk genom att dra in en massa spons tidigare än vanligt och avskriva skulder. Men att sen överklaga en kk man själv begärt sig i och kanske få tillbaka den plats i allsvenskan som i och med ansökan borde dragits in automatiskt är vansinne.

Nu snackas det om att förbundet ska vara klara i mitten av juni, MITTEN AV JUNI! I mitten av juni är alla trupper klara så när som på en eller annan spetsvärvning. Samtidigt som framför allt Björklöven kommer stå med...ingenting och Sundsvall med i bästa fall ett Division 1-gäng. Skulle Löven få tillbaka sin Allsvenska status kommer de få välja mellan att värva svenskt avskrap eller utländskt avskrap, för de kommer definitivt inte ha råd att spetsvärva utlänningar och om de skulle ha det kommer det givetvis inte gå att göra något vettigt lag av det.

I min bok är det självskrivet att IF Björklöven ska spela Division 1-hockey kommande säsong. Om det inte är självskrivet för förbundet hoppas jag i varje fall att denna pinsamma soppa bidrar till att, om det händer igen, det är självskrivet i framtiden. Tragiskt nog, to be continued. Allt medan två lag skriver in sig som givna bottengäng i Hockeyallsvenskan 2010/2011, frågan är bara vilket.

---

I övrigt får man säga att flera lag i Allsvenskan värvar ganska intressant, mycket som man på förhand kanske kan fnysa lite åt men många av dessa fnysvärvningar kommer garanterat älska att spela i den flyg och fläng hockey som spelas i serien. Jag tror att serien kommer bli minst lika jämn och spännande som förra säsongen, trots att den i skrivande stund är betydligt mer profilfattig än den gångna.

---

Sist men inte minst hoppas jag att den operation Kim Staal ska genomgå blir lyckad och att han fåt återkomma som en liten joker för oss längre fram under säsongen. Om vi ska spela Kvalserie, vilket klubben satt som mål även om jag idag inte är överdrivet imponerad av truppen, är han guld värd.

Läser Kent Jönssons Inside Redhawks på sydsvenskan att det nu är 50/50 om Söderberg stannar eller ej i Malmö. Söderbergs vara eller icke vara i Malmö är givetvis en svår fråga, både hockeymässigt och känslomässigt. Söderberg har varit ryggraden i Malmö sedan vi gick upp i Elitserien förra gången. Den egna produkten som verkligen levererade och har valt att stanna, stanna och stanna trots fina anbud utifrån.

Söderberg var givetvis tongivande säsongen som gick, men inte ens i närheten av det man kan förvänta sig. Hans absolut största problem under den gångna säsongen var att han nog, medvetet eller ej, satte sig själv över laget. Han såg sig som den som skulle göra allt och på det blev hans kedja givetvis lidande. Att han hellre försökte sig på den där omöjliga dragningen istället för att sätta upp en medspelare många gånger var bitvis frustrerande att se från läktaren.

Om Söderberg spelar som han gjorde under säsongen är han i ärlighetens namn en större belastning för klubben än vad han är en tillgång. Han äter ensam upp en stor del av lönebudgeten och måste för att kunna vara värd det prestera med och för laget i en betydligt större utsträckning än vad som fallet verkligen var. Om han å andra sidan väljer att verkligen spela för klubbmärket och se sina medspelare som jämlikar är han tveklöst oersättlig och värd vartenda öre han kostar oss.

Frågan är svår men närmar sig en lösning. Oavsett vad kommer Carl Söderberg alltid vara Malmö, alltid vara en hjälte och han kommer utan minsta tvivel spela för klubben igen om han skulle välja att dra. Magkänslan är ändå att han stannar och jag är mycket nyfiken på vad han i par med Mattsson skulle kunna uträtta, snart vet vi om så blir fallet eller ej.

Som väntat blir det inget "Skånskt landslag" mot Columbus. Visste att RBK-fansen skulle tvinga RBK att backa ur och inte mig emot. Nu slipper vi beblanda oss med de där, RBK har gjort bort sig på bred front både utåt och inåt. Malmö då? Nä, jag vet inte. Tyckte att det var en sällsynt dålig idé men inte så dålig att jag skulle kräva att det skulle stoppas. Jag hade kunnat leva med att hålla på Team Skåne i 50% av matchen och Columbus i resterande del.

Det är tveklöst så att, trots att RBK är ungefär det värsta i Svensk hockey, att de där uppe har större problem med oss än vi med dem. Kan bara gå till mig själv och skylla på de massor av år då vi spelade i Elitserien och de längre ner. Jag ägnade faktiskt inte RBK en endaste tanke under den tiden, inte en enda. Ja, om vi inte räknar de gånger jag blev glad när våra J-lag spöade deras.

Nåväl, matchen blir av och nu kan det förhoppningsvis bli en trevlig tillställning där man får se lite NHL-flärd innan den Allsvenska hockeyn åter igen ska fylla på skallen med gråa hår. Nu hintas det från diverse håll om att Malmö kan bli förstärkta med spelare från andra lag och det rör mig egentligen inte. Grejen med hela matchen är att få se Columbus Blue Jackets. Första gången jag ser ett NHL-lag live och till en överkomlig peng.

RBK:s klubbdirektör sa i radio att det bara fanns förlorare när de nu tvingades ur. Nej, det finns bara vinnare som jag ser det. RBK har som sagt gjort bort sig, vi slipper RBK-beblandning, RBK-får inga intäkter genererade av Malmö Arena och matchen blir av. Win win som jag ser det.

Några ord om "Redhawksgalan" som debuterade igår på Malmö Arena. När jag läste om den för första gången tänkte jag givetvis att det skulle komma ett hundratal sörjande. Det kommer alltså över tusen pers efter säsong och det kan jag bara säga en stor tumme upp för.

Själva konceptet var mycket trevligt och klubbens tankar inför framtiden var väldigt intressanta. Det ska givetvis omsättas i praktik också för stora ord har sällan lett någonstans men om det någon gång ska ske att vi verkligen klipper banden till det förflutna och ställer oss upp gemensamt och bara ser framåt så känner jag att det ska vara nu.

Vi har sett på Leksand att det inte bara funka att trycka in massor av pengar och tro att det därmed leder någonstans. Man måste tänka från lägsta gräsrot till högst betalda "stjärna" och på något sätt känns det faktiskt som att Sallbring kan vara mannen som gör det för oss. Han kan inte trolla oss till Elitserien, men jag tror att han kan binda ihop den klubb som som vi älskar och få alla att dra mot samma mål, från knattar till A-lag. Från supporters till ideell personal. Jag tror verkligen att han kan bryta ner de falanger och motsättningar som allt för länge dragit klubben i smutsen.

En klubb är inte starkare än dess svagaste länk, precis som ett lag. Det gäller att bygga och forma så att alla vet vad målet är och att alla vet vad ens egen roll i det hela är. Fel kommer att begås längs vägen, annat är det inte tal om. Men av felen ska man lära sig och se till att de inte upprepas. Klubben ska vara större än jaget, man ska utan större problem kunna byta ut folk på olika positioner om man får in ersättare som kan anpassa sig efter klubben.

Som jag ser det är ett fel begånget redan, det att stå bakom en jippomatch där halva laget är Malmöspelare och halva från lillasyster i nordvästskåne. Jag hade hellre sett att vi bjudit in före detta Malmöspelare i Elitserien och kanske utomlands och kryddat med våra nuvarande spelare. Hade varit betydligt mer intressant än som nu då man får hålla på Blue Jackets i vartannat byte. Visst, det kan verka småsint och löjligt men det är som det är. RBK spelare ska alltid känna sig väldigt ovälkomna till Malmö så länge de representerar RBK.

Slutligen vill jag gärna se Redhawksgalan varje säsong, trevligt initiativ som jag hoppas att klubben kommer fortsätta med även framöver.

Jag och många med mig hade Juha Riihijärvi som stor favorit under många oförglömliga säsonger. Han symboliserade på många sätt "nya" Malmö, det som blev Redhawks. Redan första säsongen utmärkte han sig genom att vinna Elitseriens poängliga, en utmärkelse han fixade en gång till 99/00.

99/00 var också säsongen då han hade lekstuga under straffavgörandena med seriens målvakter. Samma fint, varje gång och mål nästan varje gång ändå. Han kom i sällskap med en hoper andra finländare, Janne Ojanen, Mikko Peltola, Marko Kiprusoff och Kari Harila. De var "finnfemman" till och från och hade rejäl lekstuga till och från.

När de mörka molnen hopade sig med skatteaffärer och ekonomiskt elände var det Jussi som blev kvar, blev kvar och blev kvar. Han blev på något sätt Mr. Mif och det kändes som att så länge vi fick ha Jussi med skulle allt fixa sig. Så blev det också på ett sätt skulle det visa sig.

När Mif för första gången tvingades till Kvalserien för att hålla sig kvar i Elitserien våren 2004 var Jussi en av hjältarna. Kvalserien vanns övertygande och Jussi utmärkte sig bland annat genom ett ohämmat firande uppe i Skellefteå när han gjort ett mål. Det råder ingen tvekan på att Malmö satt och säkert sitter för evigt etsat i den nu 40-årige hjältens hjärta.

Efter att ha lekt hem Kvalserien bestämde sig Jussi för att testa sina hökvingar någon annanstans. Basel blev det och Malmö stod efter 8 säsonger utan sin Jesus Jussi, säsongen slutar med degradering från Elitserien. Jussi hade tagit själen med sig och utan honom blev det en riktig fiaskosäsong.

Året efter var han hemma igen och han hyllades som den återvändande kungen när han klev på Malmö Isstadions is vid ispremiären. För första gången var han en Allsvensk spelare. Med Jussi tillbaka och ett i övrigt riktigt kompetent lag fick han vara med om att ta oss tillbaka till Elitserien.

Tyvärr blev återkomsten till Elitserien med Malmö allt annat än trevlig, han sista säsong blev garanterat den värsta för Riihijärvi. Spelare kom, fick sparken och hela föreningen var en enda stor soppa. Riihijärvi lämnade Malmö som en förlorare efter 531 serie och slutsperlsmatcher och det gjorde han garanterat med sorg. Över hur klubben körts i botten under inkompetent styre och säkert för att han inte kände sig själv som tillräckligt bra.

Hur som helst ska Juha Riihijärvi hyllas för en magisk karriär och för massor av oförglömliga minnen bärandes Malmötröjan, bra som dåliga. När han nu lägger rören på hyllan ska han veta att vi är många som aldrig någonsin kommer glömma det han gjort för oss. Jag kommer definitivt pensionera min signerade #19 tröja, en tröja han signerade med mig i den på Öviks flygplats.

Tack för minnena Jussi, tack för allt. Lycka till med resten av ditt liv och må alla gudar le mot dig. Vi ses på Malmö Arena! :)

Malmö gör alltså en rokad i båset, jag hade aldrig trott att det skulle ske men tycker samtidigt att säsongen visade tydligt att det behövs. Karlis är en härlig kille, trevlig och bra att ha i laget. MEN, han lyckades inte med det viktigaste. Han lyckades inte ge oss ett fungerande spel och framförallt inte mot de lag som vi skulle föra spelet mot.

Mot dessa lag såg det oftast krampaktigt och förutsägbart ut mot. Visst, kanske dålig inställning men oftast såg det ut att bero på att vårat spel var så lättläst och enkelt att bryta isär. Oftast såg det betydligt bättre ut mot säg Leksand där vi låg på kontring och inte behövde hålla i taktpinnen. För att då inte tala om PP och BP som var rent bedrövligt dåligt.

Som sagt, Karlis var rätt när han kom men troligen inte i det långa loppet. Sen om det är rätt att lyfta upp Olsson och att han har Magnertoft bredvid sig låter jag vara osagt. Men bytet eller rokaden på ledarsidan var som jag ser det helt nödvändig.

Att Peo tar ett steg närmere laget ser jag också som en naturlig och nödvändig förändring, ska bli mycket spännande att se hur det kommer funka.

---

Wallgren fick besked att han kan söka sig vidare. Jag tackar honom för den tid han spelade i Malmö och önskar lycka till i framtiden.

Truppen börjar sakta men säkert fyllas på. Robin Nilsson-Alvarez förlängde glädjande nog med ett år och Jonatan Bjurö hämtas från AIK för att ta upp kampen med Svensson, som också stannar, om målvaktsspaden. Gillar verkligen det vi gör på målvaktssidan under ledning av Kristoffer Martin. Det verkar som att han kan utföra underverk med alla han får under sina vingar.

Jag har börjat få upp vissa förhoppningar om att vi kan få återvälkomna #23 i Malmö också, men det kanske skulle vara för bra för att vara sant. Sälen lär knappas spela gratis bara för att han har ett stort Malmöhjärta och vi har inte någon gigantisk pengasäck att ösa ur.

Denna del av säsongen är ändå högintressant, otroligt spännande att se hur trupperna tar form i motståndarlag och Elitserielag. Om vi får behålla den stomme som är så viktig är jag helt säker på att vi kommer ta ännu ett steg kommande säsong. Nästa kråka på kontrakt hoppas åtminstone jag blir Patrik Hersley och sen får gärna Kesä förlänga om han inte hämmas av skadan. Silly fortsätter, spännande, spännande.

Så är då seriespelet definitivt över säsongen 2009/2010 och vilket underbart sätt det avslutades på, åtminstone för oss Malmöfans och Malmö som klubb. Jag trodde nog att ett av lagen Leksand eller Rögle skulle spela allsvenskt kommande säsong. Men att båda skulle spela bakgårdshockey med oss var bara för bra för att kunna tro på.

Först av allt vill jag ta tillfället i akt att gratulera AIK till Elitserieplatsen, det var nog det enda som kunde rädda dem från totalhaveri och så fixar de det. Jag är glad för den klubbens skull och för deras fans. Jag är också lycklig över att vi får tillbaka derbyna mot Rögle kommande säsong. Detta kan innebära fyra i det närmaste utsålda matcher i seriespelet och därmed massor av skönt klirr i Malmös kassakista. Sen det faktum att Rögle inte har i Elitserien att göra, åtminstone inte före oss.

Leksand, ja vad ska jag säga? Tycker synd om dem nu när de för femte året i rad  inte fixar att ta sig upp. De leker hem serien men fixar inte Kvalserien. Även de innebär sköna pengar för oss men likafullt tycker jag synd om dem, det ska fan inte vara så svårt att ta sig upp i Elitserien. Vinner man Allsvenskan ska man givetvis gå rakt upp, allt annat är sjukt.

Underifrån får vi säga adjö till Sundsvall, något som lämnar Björklöven kvar som enda riktiga norrlandslag i Allvenskan. För upp kommer Tingsryd, även det är för Malmö positivt i minskade resekostnader. AIK mot Rögle och Sundsvall mot Tingsryd. Ur ekonomisk synpunkt slutar både Kvalserien uppåt och nedåt på sätt som spelar oss i händerna på ett helt osannolikt sätt.

Nu gäller det att Peo och klubbledningen ser till att rusta oss så att vi kan ta tillbaka den krona vi ska ha som Skånes bästa hockeylag. Menar givetvis inte att vi ska köpa oss till döds men nog ska vi kunna se till att de vi tappar ersätts med minst lika starka pjäser. Kom igen nu silly, öka takten!

Nu ska jag ta och fira Rögles degradering med en härlig kvällsfika och sportspegeln via SVT Play. Rögle BK, vi ses på Malmö Arena.

Det blev tomt när hockeyn tog slut för Malmö för mig. Men nu, efter lite paus, känns det som att det är dags att börja fundera och spekulera lite igen. Det är ändå ganska skönt att följa Slutspelet och Kvalserien utan att behöva vibrera sönder av nervositet.

Först vill jag säga att Kvalserien troligen kommer bli ohyggligt tät, om andra platsen då alltså eftersom Södertälje kommer leka hem seriesegern utan allt för mycket svettåtgång som det känns. Almtuna känns väl som ett allt för stor skräll för att kunna gå hela vägen, men de har tveklöst gjort det grymt bra. Växjö som blivit seriens slagpåse såhär långt har tappat för mycket. De har dessutom back to back mot SSK nu, de är tokkörda. Annars är det vidöppet mellan Rögle, Leksand och AIK om andraplatsen. Lägst odds för RBK givetvis men det är också det som talar mot dem.

Slutspelet håller ganska hög kvalité redan där, i min bok, Djurgården imponerat absolut mest. Jag håller Hv som favoriter till SM-guldet och det ska bli spännande att se om semifinalen blir lika löjligt enkel som deras avfärdning av Timrå blev.

Om jag skulle ta och glida över på Malmö vilket givetvis är mest intressant för mig. Demén-Willaume fick inte fortsätta och det ser jag som en självklarhet, han har var...inte bra. Tre tunga pjäser jobbar Peo på; Hersley, Alvarez och M. Svensson. Jag räknar kallt med att vi inte får behålla alla även om det vore en önskedröm. Om man läser runt på nätet känns det som att Hersley ligger närmast en förlängning och det är lite förvånande för mig. I mina ögon borde Hersley vara betydligt mer intressant för Elitserien än Fredrik Eriksson men jag har kanske fel.

Rykten in och ut i laget förekommer givetvis av mer eller mindre varianter. En bra sida för att hålla koll på det som skrivs i listform är Eliteprospects.com. Klicka här för en länk till Malmös Sillysida.

I skrivande stund sitter jag och ser Färjestad-Skellefteå och måste säga; Jesper Mattsson kommer vara ovärderlig för oss i power play kommande säsong. Eller rättare sagt, han kanske kan se till att vi får till något spel vi kan kalla power play utan att se det som två förlorade minuter.

Slutligen; IF Björklöven gör det igen. Löven och usel ekonomi är faktiskt en följetong som får våra problem i Malmö att verka som en skit i rymden. Löven hade allt för så lite som två säsonger sedan, ett bra lag och plats i Kvalserien. Nu hänger hela föreningen och den Allsvenska platsen på en skör tråd.

Nej, det gick inte vägen i år heller. Och det är klart att det känns lite tomt just nu, men med tanke på hur sargad trupp vi ändå hade är det inte förvånande. Almtuna var helt enkelt för bra för oss just nu och det är inget mer med det. 

Almtuna är helt utan konkurrens det lag som jag tycker gjort den absolut bästa säsongen i serien. Ganska slätstruken laguppställning på pappret men slutar fyra i tabellen. Almtuna är motsatsen till IF Björklöven som då är serien absoluta katastroflag denna säsong.

Bara att gratulera Rögle som slipper ett derby och därmed troligen slipper onödiga poängtapp på grund av det. Det hade varit så roligt att få fem matcher till i Arenan inför fulla hus. Det hade också inneburit massor av sköna miljoner in i kassakistan. Men om vi ska vara ärliga hade vi aldrig kunnat tävla i en Kvalserie denna säsong, oavsett vad Carl Söderberg säger. 

Vi hade en i grunden ganska tunn trupp och när den åderlåts på tre nyckelspelare är det på tok för mycket. Jag skulle ganska snabbt kunna räkna upp två backar och en forward som jag hellre varit utan än Kesä, Hersley och Alvarez. Såg på Sydsvenskan.se att de haft en oröstning om vad folk ansåg om Kvalseriemissen och där ledde "katastrof" överlägset. Helt obegripligt för mig. Vi är bättre än förra säsongen och har tagit ett litet kliv uppåt. Får vi bara behålla stommen kommer vi ta ytterligare ett kliv till nästa.

Det är absolut inte en katastrof att missa Kvalserien nu, däremot kan jag använda ordet katastrof om flera av de poängtapp man gjorde under säsongen i serien. Hade våra nyckelspelare förmått sig att bruka allvar även i avslagna möten under säsongen hade vi kanske kommit topp tre, eller åtminstone blivit fyra och fått hemmafördel genom Play Off.

En del spelare har tydligt visat att de inte hör hemma i truppen, medan andra tagit stora kliv framåt. Jag återkommer med mina betyg vid senare tillfälle. Jag räknar kallt med att vi kommer förlora spelare vi inte vill förlora, så är livet i lägre serier. Men jag räknar också kallt med att Peo har massor av kul i sina rockärmar. Lyckas han sätta två värvningar i Teemu Kesä-klass till nästa säsong är mycket vunnet. Med det menar jag spelare som man undrar vad vi ska med som visar sig vara av högsta kvalité till ganska lågt pris.

Nej, det känns som sagt lite tomt just nu men jag är ändå ganska nöjd med säsongen i stort. Stundtals spelade vi riktigt bra och framförallt när vi hade tillgång till hela laget. Andra gånger spelade vi mindre bra men så är det, man har toppar och dalar under en säsong. Nu ska det bli spännande att följa Kvalserien (SM-slutspelet känns faktiskt totalt ointressant) och se om Leksand kan hålla ihop laget i år eller om det blir som vanligt för dem.

Slutligen ett stort grattis till Almtuna, som troligen blir jumbo i Kvalserien men som ändå är väl värda det roliga att överhuvudtaget vara där. Och tack Malmö för underhållningen under säsongen. Nu dröjer det ett halvår innan Malmö får sportslig underhållning på högre nivå igen. Nej, det skämt till serie som Fotbollsallsvenskan är kan inte räknas som underhållande någonstans. Hoppas publiken hittar tillbaka även nästa säsong, så vi kan vinna publikligan igen åtminstone.

Nej, det gick inte vägen i år heller. Och det är klart att det känns lite tomt just nu, men med tanke på hur sargad trupp vi ändå hade är det inte förvånande. Almtuna var helt enkelt för bra för oss just nu och det är inget mer med det. 

Almtuna är helt utan konkurrens det lag som jag tycker gjort den absolut bästa säsongen i serien. Ganska slätstruken laguppställning på pappret men slutar fyra i tabellen. Almtuna är motsatsen till IF Björklöven som då är serien absoluta katastroflag denna säsong.

Bara att gratulera Rögle som slipper ett derby och därmed troligen slipper onödiga poängtapp på grund av det. Det hade varit så roligt att få fem matcher till i Arenan inför fulla hus. Det hade också inneburit massor av sköna miljoner in i kassakistan. Men om vi ska vara ärliga hade vi aldrig kunnat tävla i en Kvalserie denna säsong, oavsett vad Carl Söderberg säger. 

Vi hade en i grunden ganska tunn trupp och när den åderlåts på tre nyckelspelare är det på tok för mycket. Jag skulle ganska snabbt kunna räkna upp två backar och en forward som jag hellre varit utan än Kesä, Hersley och Alvarez. Såg på Sydsvenskan.se att de haft en oröstning om vad folk ansåg om Kvalseriemissen och där ledde "katastrof" överlägset. Helt obegripligt för mig. Vi är bättre än förra säsongen och har tagit ett litet kliv uppåt. Får vi bara behålla stommen kommer vi ta ytterligare ett kliv till nästa.

Det är absolut inte en katastrof att missa Kvalserien nu, däremot kan jag använda ordet katastrof om flera av de poängtapp man gjorde under säsongen i serien. Hade våra nyckelspelare förmått sig att bruka allvar även i avslagna möten under säsongen hade vi kanske kommit topp tre, eller åtminstone blivit fyra och fått hemmafördel genom Play Off.

En del spelare har tydligt visat att de inte hör hemma i truppen, medan andra tagit stora kliv framåt. Jag återkommer med mina betyg vid senare tillfälle. Jag räknar kallt med att vi kommer förlora spelare vi inte vill förlora, så är livet i lägre serier. Men jag räknar också kallt med att Peo har massor av kul i sina rockärmar. Lyckas han sätta två värvningar i Teemu Kesä-klass till nästa säsong är mycket vunnet. Med det menar jag spelare som man undrar vad vi ska med som visar sig vara av högsta kvalité till ganska lågt pris.

Nej, det känns som sagt lite tomt just nu men jag är ändå ganska nöjd med säsongen i stort. Stundtals spelade vi riktigt bra och framförallt när vi hade tillgång till hela laget. Andra gånger spelade vi mindre bra men så är det, man har toppar och dalar under en säsong. Nu ska det bli spännande att följa Kvalserien (SM-slutspelet känns faktiskt totalt ointressant) och se om Leksand kan hålla ihop laget i år eller om det blir som vanligt för dem.

Slutligen ett stort grattis till Almtuna, som troligen blir jumbo i Kvalserien men som ändå är väl värda det roliga att överhuvudtaget vara där. Och tack Malmö för underhållningen under säsongen. Nu dröjer det ett halvår innan Malmö får sportslig underhållning på högre nivå igen. Nej, det skämt till serie som Fotbollsallsvenskan är kan inte räknas som underhållande någonstans. Hoppas publiken hittar tillbaka även nästa säsong, så vi kan vinna publikligan igen åtminstone.

Vi började bra och borde nog haft ledningen efter första, precis som sist. Men sen kom Almtuna igång och vinner ganska komfortabelt till slut. Domaren är, givetvis höll jag på att säga, löjeväckande dålig. Men, det är inte därför vi förlorar givetvis. Vi förlorar för att Almtuna är ett bättre hockeylag och för att de som ska leverera för oss inte gör det.

Här är det dags att dra en känga mot Carl Söderberg som snackar i media om att vi skulle vara så starka i en Kvalserie. Visst, fint så men det kanske kunde vara på sin plats att visa det nu för vi kommer inte kvalificera oss till Kvalserien genom snack.

Det rejäla övertag vi hade på Almtuna inför matchen är bortsopat och kastat i papperskorgen. Nu är det istället Almtuna som har ett GIGANTISKT övertag. Avgörande match på hemmais och ett troligen ganska sargat Malmö. För vi hade nog trott att vi skulle kunna utnyttja det faktum att Almtuna var piskade att vinna ikväll.

Jag kan inte garantera men jag är nästan säker på att vi gett dem en betydligt bättre match om Alvarez, Kesä och Hersley varit med i uppställningen. Nu utgick även Urbas och det är ett svårt sargat lag som ska ställa upp i morgon. Jag borde egentligen inte vara deppad över torsken, vi har uppnått målet med säsongen. Vi blev bättre än föregående men det är bara det att nu när vi är så nära.

Att förutse hur matchen utvecklar sig i morgon är näst intill omöjligt. Men om vi ska se krasst på det vände vi hemma fört när Almtuna tagit över taktpinnen. Idag försöker vi föra och gör det länge också men får inte utdelning. Kanske ska vi bara låta dem föra matchen och gå på kontring och annars fem man i försvar? Jag vet inte, det enda jag vet är att Almtuna är ett riktigt imponerande lagbygge. Inga direkta stjärnor, billig trupp och ser inte mycket ut för världen...på pappret.

Nej, om vi ska ha minsta möjlighet att ta detta och fixa Kvalserien måste vi höja oss massor av snäpp. De som ska leverera måste leverera och Svensson måste göra en löjligt bra insats i mål. Vi har visat innan under säsongen att man aldrig kan räkna ut oss, men nu är vi nog nere i brygga om jag ska vara ärlig. Jag såg oss som knappa favoriter ikväll, i morgon ser jag Almtuna som solklara favoriter. Jag hoppas innerligt att säsongen INTE är slut i morgonkväll. Jag vill ha mer! KÄMPA MALMÖ!!!

Lite gott och blandat såhär dagen innan det smäller igen uppe i Uppsala.

Malmö väljer att sänka priserna om det blir Kvalserien, klokt för det var riktigt dåliga publiksiffror mot Bofors och Almtuna här i Play Off-spelet. Eller, ja, man har blivit bortskämd nu men i vår nya verklighet var det dåliga publiksiffror. Man återgår hur som helst till de priser som gällde under grundspelet. Utom på ståplats där man sänker ännu mer, allt för att kunna skapa tryck om vi skulle betvinga Almtuna.

Carl Söderberg uttalar sig väldigt kaxigt i Sydsvenskan om att han inte ser något lag i den eventuella Kvalserien som starkare än oss, utom möjligen SSK. Om vi nu är så starka tar jag för givet att Söderberg ser till att vi kommer till Kvalserien också. Gör vi inte det är det en massa snack och ingen verkstad så att säga.

Läser på Hockeysverige.se att Pathrik Vesterholm anses som en spelare som gjort väldigt stora framsteg under säsongen av International Scouting Services. Han har gjort 46 poäng på 39 matcher för j20 under säsongen och hade en match i A-laget också tidigare under säsongen. Alltid kul när våra juniorer får bekräftelse. Ikväll inleder j20 förövrigt SM-slutspelet hemma mot AIK.

Nu taggar vi upp, knyter nävarna och ger allt i morgon pågar. KÄMPA MALMÖ!

Det blev en helt annan match än den mot Bofors i fredags när PO2 inleddes. Domaren var precis lika inkompetent som vi vant oss vid bara det att han idag definitivt gynnade bortalaget. Trots detta vänder Malmö ett underläge och avgör i boxplay, som en stor, fet finger rakt upp i den randiges ansikte.

Malmö inledde annars bäst och borde gjort ett par kassar i första då det mer eller mindre bara var ett lag på isen. Vi snurrade stundtals friskt med Almtuna och spelade rejält och fysiskt. Men vi fick inte in några puckar och inte heller fick vi några pp, trots ett par riktigt solklara förseelser av Almtuna.

Detta Almtuna kom ut som ett nytt lag i andra och sen började kriget på allvar. Vi fick inte spelet till att stämma, puckarna studsade fel och vi fick utvisningar mot oss. När Almtuna fick in 0-1 i pp kändes det som en nästan obeskrivlig uppförsbacke. Nu började vi dessutom göra fler och fler felbeslut över banan. Backar gick på chans och fler än en gång fick Almtuna öppna gatan mot mål. Men tackvare offervilja, en stark Markus Svensson och faktiskt oskarpa Almtunaspelare kom vi undan med bara ett mål i baken.

Sista perioden verkade bara rinna på och vi på läktaren blev mer och mer uppgivna och frustrerade på domaren som använde helt olika bedömning beroende på vilken sida planen saker hände. Almtunas keeper behövde bara titta på pucken så blåste han av. När Markus blockerade fick Almtunaspelarna ofta stå och slå på honom i flera sekunder innan det blåstes. SNÄLLA FÖRBUNDET, utbilda domare! Det är en parodi att landets näst högsta serie ska dömas av glada amatörer som verkar ha plockats rakt från gatan.

Men, trots att nästintill alt går oss emot vänder vi på steken, MacLean kvitterar på en snygg styrning framför mål i, hör och häpna, pp. Och sen, som sagt, räcker hela laget och hela arenan ett gigantiskt långfinger rakt upp i domarens ansikte. Robin Weihager skjuter ett av sina jätteskott och träffar mål. Alla bara fullkomligen vrålar ut sin glädje samtidigt som Almtuna sjunker ihop som ett korthus.

Visst blir det lite spännande på slutet men egentligen vänder matchen helt i och med 2-1, plötsligt är det vi som för och de som jagar. Starkt att vinna trots allt det som gick oss emot efter första, eller egentligen hela matchen eftersom vi inte lyckades utnyttja vårt stora övertag i just första.

STORT plus till Sacha Treille som kanske gör sin absolut bästa match i Malmötröjan. Jag sätter honom som viktigast på isen tillsammans med Markus Svensson idag. Han skoningslösa, fysiska spel banade väg för oss. Han kämpade och vann puck och var så värd att få göra ett mål idag, det enda som saknades i hans fall.

Nu tog vi hemmamatchen, som jag såg som absolut ett måste. Nu måste Almtuna vinna två raka matcher och det kanske sätter lite press på dem. Jag är dock inte säker för det laget uppträder med ett otroligt lugn hela tiden. Ska bli spännande att se om vi kan knipa en match där uppe igen, hoppas det för jag vill verkligen inte att säsongen ska ta slut nu. Inte när vi är så nära och bara behöver en futtig seger för att få se Malmö-Rögle inför fulla läktare i Malmö Arena.

KÄMPA MALMÖ!

Då var det färdigsugit på den där PO1 vinsten och dags att ta tag i allvaret igen. Sista allvaret för säsongen blir PO2 och Almtuna. Jo, det är verkligen sista allvaret som jag ser det. Skulle vi eliminera Almtuna och ta oss till Kvalserien är det definitivt bara för att ha roligt och lära för det unga laget. Jag vågar garantera att de fem hemmamatcherna i en eventuell Kvalserie kommer vara det roligaste laget gjort på hela säsongen. Tror inte det kommer vara någon som helst nerv utan bara 100% njutning.

Men, först gäller PO2 och Almtuna. En betydligt tuffare uppgift än många säkert inser. Almtuna är ett betydligt bättre lag än Bofors på alla sätt. Almtuna är, som jag ser det, Allsvenskans absolut största positiva överraskning. Att de har haft det svårt mot oss under säsongen med bara en vinst betyder absolut nada nu. Det kommer krävas 100% koncentration och noggrannhet för att vi ska kunna slå tillbaka dem.

En bra bit på vägen är givetvis att vinna vår hemmamatch, så det är otroligt viktigt att vi i publiken ser till att bära fram laget i morgon. Det ska kännas som en stor uppförsbacke hela vägen för Almtuna. Med bra publiktryck är vi nästintill oslagbara i Malmö, vi lyfter oss flera snäpp inför en större entusiastisk publik. Så, Malmöbor, ge allt ni kan i morgon för inte vill vi väl att morgondagens match ska vara sista för säsongen i Malmö Arena?

Kim Staal lyfts upp i förstakedjan med Söderberg, kan bli riktigt bra för Söderberg behöver en slipad sniper av högsta klass och det har vi i Staal. Tror knappast han gör tre mål igen i morgon men nog skulle han kunna fortsätta där han avslutade med något mål i varje fall. Men fler behöver producera samtidigt som Svensson och hans försvar måste vara lugna och stabila.

Nog snackat, se till att ta er till Arenan i morgon så lyfter vi fram laget och ger en bra förutsättning för att ta sig till Kvalserien. En Kvalserie där Rögle väntar och vem vill inte se Malmö ta emot Rögle inför en till sista plats utsåld Malmö Arena? Precis, ingen! Framåt Malmö, KÄMPA MALMÖ!

Det blev, kanske lite otippat med tanke på hans långa skadefrånvaro, Kim Staal-show ikväll på Malmö Arena. Han gjorde samtliga Malmömål och visade med all tydlighet att han är en äkta play off-spelare. Han var hetare än en glödande vulkan, trots ganska begränsad istid. Han spelades även i pp och det var där han drog in två av målen.

Annars var faktiskt vårat powerplay ganska dåligt, Kim Staal var skillnaden ikväll helt enkelt. Nu är det nog bara att inse, även om jag vägrar med de spelare vi trots allt har, att vi inte kan spela pp. Det är mest på chans oftast och motståndarna har det inte allt för svårt att hålla sin box, det krävs individuella prestationer som Staal idag.

Domaren slutade av någon anledning döma på slutet och missade bland annat en klubba i ansiktet på Treille, men det är man så härdad vid efter denna säsong. Domarkvalitén har varit patetisk under hela säsongen så varför inte fortsätta med det nu också.

Viktor Sjödin fick veta vad Malmöpubliken tyckte om hans "snygga" knätackling på Patrik Hersley uppe i Karlskoga. Han utsattes för en vägg av buande så fort han rörde pucken och åtminstone i början av matchen hämmade det honom kraftigt. Helt rätt! Malmö lämnade in en anmälan mot honom, men den ska inte behandlas förrän på måndag...när Sjödin sitter och pimplar paraplydrinkar på sitt sommarlov. Meningslöst...

Skotten säger 16-32 vilket överhuvudtaget inte speglar matchen. Malmö förde matchen till nästintill 100% fram till 3-0. Sen blev det 100% säker defensiv som Karlström förespråkar. Ska man vara ärlig borde vi gjort 2-0 innan Staal satte sitt första och jag tror inte vi har råd att bränna så mycket öppna lägen mycket längre nu.

Markus Svensson har stått på huvudet hittills i play off och kan mycket väl vara skillnaden mellan Kvalserie eller inte för oss. Men det vill till att han håller samma kvalité med Almtuna som nu väntar i play off 2.

På pappret är givetvis Mora ett sämre, eller mindre bra lag än Almtuna, men som bekant har vi 0-12 i poäng mot Mora medan vi har 9-3 mot Almtuna. Nu är det nollställt och tidigare matcher spelar absolut ingen roll. Almtuna har dessutom hemmafördelen och det kommer definitivt krävas stabilt och koncentrerat spel för att betvinga Uppsalagänget.

Nu ska jag i varje fall njuta av att vi är framme i Play Off 2, suga på karamellen tills tisdagskväll då jag förhoppningsvis INTE sätter mig för sista gången denna säsong i Malmö Arena. Och jag ska drömma om att Carl Söderberg höjer sig till de höjder vi vet att han kan vara på, då blir vi svårslagna.

Malmö fick absolut bäst tänkbara start på play off spelet, mål i första matchminuten och sen en rent ut sagt jävla krigarinsats. Domaren som vanligt en ren och skär katastrof men det är inget nytt, det är denna nivå vi får leva med i Allsvenskan som sagt.

Men lite löjligt är det när Boforsspelare efter Boforsspelare INTE blir utvisad för solklara överträdelser. När det närmar sig slutet väntar jag bara på att domaren ska plocka en Malmöspelare och jodå, mycket riktigt. Tråkigt för serien...

Men nu ska vi vara nöjda och glada, vi har två matchbollar i PO1 och det SKA vi inte släppa med bara matcher på hemmaplan. Låt oss bara hoppas att Hersley och Eriksson inte är så svårt skadade att de inte kan vara med på fredag, det har vi INTE råd med. Enligt Johans blogg (mrmadhawk.se) är troligen säsongen över för Hersley. I så fall har vi tappat både Hersley och Kesä mot just Bofors, tillfälligheter? Inte direkt...

Markus Svensson helt fenomenal, spelar han såhär är vi i det närmaste oslagbara.

Skönt att Staal är tillbaka i laget, han behövs på alla sätt. På isen, i båset och i omklädningsrummet. En pådrivare och cupspelare långt ut i fingerspetsarna.

Om Hersley nu är borta, kommer troligen Ström få spela igen. Hoppas han tar chansen, men om vi ska vara ärliga har vi i så fall decimerats så kraftigt att en medverkan i en eventuell Kvalserie bara hade varit för syns skull. I och för sig har under skett förr men med en så tunn backbesättning SKA man inte kunna konkurrera på lika villkor.

Nåväl, nog om det nu. Vi vann matchen trots allt och nu suger vi på den karamellen tills nästa batalj. Fredag, 19:00, Malmö Arena. Har DU möjlighet, var på plats. Nu mer än någonsin behöver laget stödet från oss, den sjätte utespelaren.

Så är vi då där, dagen och snart stunden då pucken ska släppas har kommit. Efter en lång och stundtals grå och tråkig säsong ska det som brukar kallas "det roliga" börja. Frågan för oss och vårat lag är hur länge detta roliga ska vara. Det kan i värsta fall vara slut redan på fredag och i bästa fall ända fram till omgång tio av Kvalserien.

Första hindret för att komma till den fest som kallas Kvalserien heter alltså Bofors IK. Ett lag vi har följande rad mot, med våra mål först, under säsongen: 3-5, 6-2, 5-6 (str.), 2-6. Som ni ser har det varit målrika tillställningar med ett litet övertag för Bofors. Den riktiga plumpen var sista hemmamatchen då Bofors körde över oss i våran egen arena, givetvis helt oacceptabelt.

Men, dessa möten betyder ingenting alls nu i play off 1, nu är det ett nytt blad. Inga poäng utan vinna eller försvinna gäller. Det är som Karlis säger på officiella att de som inte är taggade nu borde nog syssla med något annat. Han säger väl inte så rakt ut men om man läser mellan raderna är det definitivt det han menar.

Givietvis är det helt oacceptabelt om någon ikväll inte är på plats för att leverera det absolut bästa man förmår, mer än så kan man inte göra. Räcker vi inte till då är det helt ok, vi har i varje fall gjort vad vi kunnat för att vinna och det är gott så. Men om vi ligger och glider ikväll, då är det så långt ifrån ok vi kan komma.

Ikväll vill jag även se att de som är absolut bäst tar sitt ansvar och visar vägen för de som är lite mindre vana vid det som komma ska. Spelare som Söderberg, Eriksson, Damgaard och Green MÅSTE visa vägen och inte svikta. OM Staal gör comeback vet jag att han definitivt kommer göra det. Han verkar fullkomligen älska den typ av matcher som nu väntar.

Nåväl, nu är det bara knappt två timmar till det drar igång. Nu kämpar vi, kom igen Malmö, KÄMPA MALMÖ!

Ja så tog den slut, säsongen, och den slutade med en förlust. Matchen i sig är inte mycket att orda om, den var ganska bra. Den böljade fram och tillbaka och var egentligen en typisk oavgjord match. Och den hade slutat med förlängning om inte Karlis plockat Markus i slutet för att försöka ta tre poäng. Nu hade det inte spelat någon roll eftersom Almtuna inte förlorade men ändå, vi fick öva lite på 6/5 spel inför play off.

Vid första tekningen verkade Söderberg väldigt taggad men det gick över, han var ganska blek igår och jag hoppas verkligen att han höjer sig nu när det riktiga börjar. Det är däremot så roligt att se Öhman på isen, han har så mycket hockey i sin kropp. Några kilo till så kommer han bli en riktigt bra hockeyspelare. Bara att hoppas han stannar några år till med oss i Malmö.

Vad ska man säga om säsongen? Vi slutar femma, tre placeringar över förra och därmed har laget uppfyllt sin målsättning. Det har varit, både i matcher och under säsongen, lite väl mycket upp och ned tycker jag. Delvis kan det skyllas på tunn trupp och delvis orutin. Dessvärre inte allt, en del beror på att alla inte varit beredda att göra jobbet varje kväll och det tycker åtminstone jag är oacceptabelt. Helt fel inställning och det har kostat oss åtskilliga poäng mot lag vi ska vinna mot med förbundna ögon.

Nåväl, serien är slut och nu börjar det roliga som man brukar säga. Frågan är hur länge det roliga kommer vara för oss. Det blir minst två matcher och som mest sexton. Personligen hoppas jag på fjorton matcher, tio kvalseriematcher och två matcher i play off 1 och play off 2. Det ska hur som helst bli spännande att se hur vi reagerar på vinna eller försvinna matcher. Förra säsongen gjorde vi mer eller mindre rent hus under samma förutsättningar vilket det ju var på slutet.

Hoppas att Malmöborna ställer upp och går man ur huse på fredag, i en fullsatt arena är vi mycket svårslagna. Kom igen nu Malmö, ställ upp för Redhawks och kom igen nu Redhawks, ställ upp för Malmö! KÄMPA!

Hur är det möjligt, man frågar sig gång på gång...sjöng Just D en gång i förhistorien. Men nu är vi där, omgång 52 av HockeyAllsvenskan 2009/2010. Tycker själv att det bara var någon dag sedan jag satt på bussen upp till Stockholm för att se premiären mot AIK. Nu är det dags att bege sig till arenan för att se Malmö och samma AIK stänga boken för denna gång.

Mycket har hänt under säsongens gång där det tveklöst värsta är de absolut avgörande skador vi dragit på oss. Robin Alvarez, Teemu Kesä och Kim Staal är samtliga sinnsessjukt viktiga spelare som hade behövts mer än mer nu när vi ska gå in i ett play off.

Det är ju så att även om det lag vi har i år inte är flygfärdigt, det är en bra bit på vägen mot ett nytt Malmö men det saknas ännu för mycket. Men ändå hade det varit SJUKT roligt att se Rögle skrinna in i Malmö Arena, ackompanjerat av 12.000 Malmöanhängares buande. Jag hoppas att vi är bäst när det gäller men säsongen har visat att det kanske inte är så.

I stora drag har vi ändå gjort en riktigt bra säsong, vissa spelare har tagit massor av steg i rätt riktning medan andra har visat att de inte räcker till för att få dra på sig färgerna även nästa säsong. En spelare jag är otroligt lycklig över att ha även nästa säsong är givetvis Jan Urbas, 21-åringen kommer GARANTERAT vara ännu bättre då.

En som däremot visat att det är dags att skiljas är Donald MacLean, han har inte farten eller orken för att vara ett verkligt hot. Han har ett gudabenådat skott men det räcker inte, inte i vårat lag idag. Vi behöver ha spelare som kan delta över hela isen, vi har inte råd med lyxen att ha spelare som bara kan en sak och definitivt inte forwards.

Nåväl, jag återkommer med en mer ingående sammanfattning av hur jag upplevt säsongen och laget när det verkligen är över. I eftermiddag ser jag fram emot att se Malmö göra en riktigt bra match mot AIK, säsongsavslutning kombinerat med generalrepetition inför play off. Ni som kan, kom till arenan och stötta. Det är nu det kommer behövas, det är nu vi MÅSTE vara den sjätte utespelaren för att vi ska ha någon chans överhuvudtaget. KÄMPA MALMÖ!