Familjedag ute på Malmö Arena med aktiviteter för barnfamiljer sammanföll alltså med mötet mot glödheta Västerås. Lämpligt nog såg båda lagen till att bjuda de dryga 5000 på rejäl underhållning. Om inte den bästa så nära nog den bästa matchen för säsongen där båda lagen bjöd på strålande underhållning, mycket mål och ett för hemmapubliken lyckligt slut.

Vi bjöds på ett tungt avbräck, till, när Marcus Olsson tvingades lämna återbud. Jag måste ärligt säga att det kändes riktigt jobbigt inför match med en så pass viktig center som Olsson borta. Men de spelare som fanns med gjorde en rejäl insats och vek inte ner sig en tum trots att vi i början var rejält tillbakapressade och hamnade i 0-2 underläge. Inte heller knäckte det oss när vi vände på steken och snabbt kvitterade för att sen få en tveksam utvisning mot oss och underläge 2-3 igen.

Det är bara så att denna upplaga av Malmö ger aldrig upp, oavsett om spelet fungerar eller inte så gör vi alt vi kan för att vinna matcherna. Och så blev det idag också, en underbar vändning och vi bjöds på riktiga delikatesser till mål. Vi bjöds på massor av lägen, åt båda håll, och vi hade två klockrena ramträffar.

Det jag tycker är lite synd är att vi drar oss hemåt direkt när vi fått ledningen. Då är det defensiven som gäller och vi fiskar efter misstag från Västerås. Det hade vi inte behövt göra känns det som. Vi hade ett rejält spelövertag i deras zon just då och hade säkert kunna smälla in något eller några mål till i den fasen av matchen.

Är kanske dumt att gnälla efter en seger och dessutom publikfriande match, men jag tycker att anfall är det överlägset bästa försvaret. I anfall blir det inga mål i baken och man tröttar dessutom ut motståndarna mer om de tvingas kämpa utan puck. För ibland tycker jag att vi ger bort pucken lite väl enkelt och bara för att vi inte vågar fylla på med mer folk när defensiven är prio ett.

Men som sagt, vi har nu åtta raka segrar och det är inte riktigt läge att gnälla på ett uppenbarligen vinnande koncept. Men jag kunde önska att vi använde den inneboende kreativa och anfallsglada kunskap som laget faktiskt besitter, och som visades upp fram till ledningsmålet, mer för det är riktigt roligt att se på. Det som är roligt att se på lockar folk till arenan och det är livsviktigt för oss om vi vill uppåt då vi inte har en massa tv-miljoner att slänga på spelare. Det är alltså rejäl publiktillströmning som ska kunna ta oss uppåt tillsammans med en kontinuitet i klubben.

Ännu en gång gnäller jag trots att vi har bäst publiksnitt i serien och bättre än flera Elitserielag, men jag tycker det skulle kunna vara så mycket mer. En match mot en het motståndare som Västerås är i nuläget borde kunna dra åtminstone 8000 pers tycker jag. Bara för att vi, och våra motståndare, inte har de bästa spelarna som finns på marknaden innebär inte det att matcherna inte kan vara underhållande. Som dagens drabbning verkligen visade, nog så underhållande som Elitseriemöten i de lägre delarna av den serien skulle jag säga.

Så ta er samman nu Malmöbor och se till att komma på de matcher som är kvar denna säsongen. Nu har vi vittring på direktplats till Kvalserien och publiktryck och läktarstöd kan bära detta lag hur långt som helst, det vet vi sedan i fjol. Och vi såg det även idag, när publiken vaknade till liv och började höras satte det press på både domare och motståndare samtidigt som det eldade på oss till att höja tempot betydligt.

Så, ännu en gång, se till att komma till arenan och inte bara när Leksand är på besök. Det är roligt, värt det och om vi hjälps åt kommer vi uppnå Elitseriestatus förr eller senare. KÄMPA MALMÖ!

Hockeyhelgen inleddes med att tabelljumbon skulle få sig en omgång. Ska jag vara ärlig, och det ska jag väl, spelade vi som brukligt ingen direkt bländande hockey mot bottenlag. Det vi gjorde bra var försvarsarbetet. Visst, vi är mil från elitseriekvalité men ändå stabila och Markus Svensson behövde inte göra speciellt många kvalificerade räddningar för att hålla sin nolla.

Anfallsspelet var desto trubbigare och vi hade förtvivlat svårt att gör något av de lägen som borde varit om inte mål så åtminstone mycket het målchans. Vi hade flera 2-1, 3-1 lägen som blev absolut ingenting och det tycker jag inte att man har råd med. Eller ja, nu hade vi ju råd med det igår men man borde inte ha råd med det egentligen.

Otroligt tragiskt att Malmöborna håller sig hemma, en fredagskväll. Kan själv inte komma på något mysigare fredagsmys än att inleda helgen med lite hockey. Det bortskämda folket tänker säkert att är det inte Elitserien så får det vara. Men, kommer man inte nu och stöttar känns Elitserien också otroligt långt bort. Ingen publik innebär mindre pengar innebär mindre bra hockeyspelare, enkel sportmatematik faktiskt.

Nu tycker säkert en del att 4527 betalande mot en tabelljumbo är något man ska vara nöjd med i HockeyAllsvenskan. Jag håller INTE med, jag tycker att allt under 6000 pers är dåligt i en stad av Malmös storlek. Och även om det lag vi har idag inte kan spela den bländande hockey vi alla vill se betyder inte det att matcherna inte är underhållande. Det var ingen minnesvärd kvalité på matchen igår men lika fullt väldigt trevlig fredagsunderhållning.

Någon kanske tycker vi ska vara nöjda och hålla käften när vi har bättre publiksnitt än fem Elitserielag. Det tycker inte jag heller, vi skulle ha bättre snitt än de flesta Elitserielag för vi behöver det. Vi får inga stora tv-pengar och är fullständigt beroende av publiken medan lag som Södertälje verkar kunna ha ett hyggligt lag trots att ingen kommer på matcherna.

Nåväl, nu ska jag inte gnälla. Ny relativt enkel trepoängare bärgad igår och ikväll väntar Redhawkssupport-partaj. I morgon kommer Västerås på besök, ett västerås som KROSSADE Växjö igår. Kan bli en riktigt bra match där vi faktiskt måste visa upp ett fungerande spel över hela isen. Hoppas Malmöborna behagar komma då, för lite söndagsmys. 16:00 är det nedsläpp, VAR DÄR!

Snöstormen här nere gjorde nog ingen besviken med trafikkaos och elände. Malmö gjorde inte heller någon besviken igår, tre poäng uppe i Umeå var precis vad vi behövde och dessutom mot ett desperat lag. Det som värmer mest är våran nu, relativt stabila defensiv och Markus Svensson som ger våra backar det lugn som de behöver för att spela så bra.

Björklöven hade mest puck igen men ännu en gång kändes det relativt ofarligt allt som oftast. Det jag tycker är lite synd skulle då vara att vi inte utnyttjade våra vändningar med bättre skärpa. Sista minuterna hade inte behövt bli så spännande som de blev om vi hängt några kassar till.

Nu är i och för sig Gailbraith en bra målvakt men den där riktiga dräparskärpan fanns inte vid bland annat friläge från oss. Nåväl, nu räckte två mål för att hämta hem tre poäng från Umeå vilket verkligen inte tillhör vanligheterna för oss. Troligen är stämningen i löven nära bristningsgränsen. Folket på läktaren verkar ha gett upp för längesedan, 1718 betalande är ren och skär katastrof om vi ska vara ärliga.

Nu gäller det för oss att bibehålla det momentum vi skaffat oss och inte släppa av på det relativt noggranna spel vi har presterat på slutet. Kan vi göra vårat jobb rejält bör vi kunna göra detta till en 9/9 vecka. Med lite flyt kan vi ha lite folk tillbaka framåt helgen också vilket verkligen inte hade gjort ont. Jag ser hur som helst fram emot helgens matcher, ska bli spännande att se oss med ett visst självförtroende i bagaget.

Snöstormen här nere gjorde nog ingen besviken med trafikkaos och elände. Malmö gjorde inte heller någon besviken igår, tre poäng uppe i Umeå var precis vad vi behövde och dessutom mot ett desperat lag. Det som värmer mest är våran nu, relativt stabila defensiv och Markus Svensson som ger våra backar det lugn som de behöver för att spela så bra.

Björklöven hade mest puck igen men ännu en gång kändes det relativt ofarligt allt som oftast. Det jag tycker är lite synd skulle då vara att vi inte utnyttjade våra vändningar med bättre skärpa. Sista minuterna hade inte behövt bli så spännande som de blev om vi hängt några kassar till.

Nu är i och för sig Gailbraith en bra målvakt men den där riktiga dräparskärpan fanns inte vid bland annat friläge från oss. Nåväl, nu räckte två mål för att hämta hem tre poäng från Umeå vilket verkligen inte tillhör vanligheterna för oss. Troligen är stämningen i löven nära bristningsgränsen. Folket på läktaren verkar ha gett upp för längesedan, 1718 betalande är ren och skär katastrof om vi ska vara ärliga.

Nu gäller det för oss att bibehålla det momentum vi skaffat oss och inte släppa av på det relativt noggranna spel vi har presterat på slutet. Kan vi göra vårat jobb rejält bör vi kunna göra detta till en 9/9 vecka. Med lite flyt kan vi ha lite folk tillbaka framåt helgen också vilket verkligen inte hade gjort ont. Jag ser hur som helst fram emot helgens matcher, ska bli spännande att se oss med ett visst självförtroende i bagaget.

Varning klass 1 utfärdad för Skåne. Det ska tydligen bli ganska "böst", som vi säger, med snöfall och hårda vindar. Samma varning skulle jag vilja utfärda för Malmö Redhawks men jag vet inte om jag vågar. Jag har, som jag nämnt förr, en önskan om att vi någon  gång skulle plocka fram det spel vi har mot topplagen även mot bottenlagen. Tänk om vi virvlat fram med hög fart och hög intensitet i åkningen även mot löven ikväll. Vilken slakt det hade blivit, förutsatt att vi gjort mål på alla de chanser vi hade skapat.

Men, jag tror inte det är så Karlis och Olsson tänker. Jag tror de tänker att Löven kommer spela så och att vi ska minimera misstagen för att slå till på kontring. Det är bara ett problem som jag ser det, vi är inte riktigt så skickliga att vi kan förlita oss på att avgöra en match med kontringar bara. Vi slarvar bort för många lägen som jag ser det och bästa medicinen måste väl vara att skapa ännu fler lägen och inte ge motståndarna någon chans att skapa överhuvudtaget.

Ikväll bör vi utnyttja det faktum att Löven är i rejäl gungning, toppsatsande och tokfloppande är något som ska vara till vår fördel. Löven MÅSTE, MÅSTE, MÅSTE vinna och den nerven ska räcka bra långt för oss. En förlust i kväll för Löven och det är godnatt, då kommer huvuden rulla...igen.

Så snälla Malmö, snälla Karlis. Släpp lös oss på grönbete, låt oss utnyttja det faktum att motståndaren ligger med blottad strupe. Vi ska inte vänta på att han repar mod och kan få grepp på oss utan vi ska göra slut på lidandet, snabbt och skoningslöst.

KÄMPA MALMÖ!

Liksom mötet nere i Malmö i veckan blev returen uppe i Örebro en tät historia. Utgången kunde nog blivit vad som helst och oavgjort efter 60 minuter får ses som ett rättvist resultat. Demén-Willaume ska enligt de flesta ha sin första poäng i Malmö med sig från denna match men han blev fråntagen den assist han skulle haft. Han gjorde en bra match i övrigt även om han mattades något på slutet och fick avlösas av Sandström i Söderberg-line.

Demén-Willaume blev också vår enda förstärkning innan transferfönstret drog igen. Ryktena var en del och som det verkar var gamle Björklövenspelaren Patrik Nevalainen närmast en övergång. Om han håller samma klass nu som han gjorde innan han drog från Löven känns det absolut som lika bra, han var inte mycket att hurra för men borde kanske utvecklats något i Finland.

Jag hade beställt 9 poäng och fick 7, med tanke på skadeläget är jag mycket nöjd. Nu är det bara att bygga vidare på den framgångsvåg vi rider för tillfället. En våg där vi till och med börjat bli effektiva i powerplay vilket är ett villkor för att ha något med något av värde att göra.

Tre nya, tuffa, matcher väntar oss i veckan. Vi kommer möta tre mer eller mindre desperata lag som kommer slåss som trängda djur för poäng. Vi har en stor fördel mot dessa lag, vi har mer eller mindre garanterat redan uppnått lagets första målsättning för säsongen. Dessa tre lag har samtliga kraschat och är mil i från sina målsättningar och kan inte heller uppnå dem.

Björklöven borta, borde varit ett möte i toppen. Istället är det vi mot ett lag som måste slåss för att undvika negativt kval vilket är helt absurt med den trupp de har. Efter som de MÅSTE ta poäng till varje pris efter fyra raka nollpoängare. Något vi bör och ska utnyttja. Bara att vänta på att deras tålamod och nerver rasar och sen hugga det försvarslösa bytet. I teorin en ganska enkel bortamatch, dessvärre spelar vi sällan på topp mot löven.

Oskarshamn är i det närmaste redan klara för negativt kval och kan spela helt utan press nu, något som förmodligen inte passar oss speciellt bra. Jag ser också IKO som den svåraste hemmamatchen i veckan då det är en alla förväntar sig att vi ska vinna enkelt och stort. Sköter vi våra kort och spelar som vi kan blir det tre poäng men kanske inte med speciellt stora siffror.

Västerås som huserar 7 poäng norr om Björklöven och har en chans om än liten att nå playoff kommer säkert inte heller sälja sig billigt och har nu en riktig kanonmålvakt som kan vinna matcher på egen hand åt dem. Men i tre fall av fyra ska vi slå Västerås som det ser ut just nu och jag hoppas att hemmaplan gör att vi också gör det vi ska göra.

Jag tycker att vi ska kunna ta poäng i samtliga matcher i veckan, 7 poäng igen ser jag som målet för matcherna. Förhoppningsvis får vi tillbaka någon skadad spelare vad veckan lider så konkurrensen kan öka igen. Vi har vittring på topp tre, inget vi ska släppa nu. Bara att kämpa, slita, jobba och ge allt för att försöka klara av det. Missar vi så har vi i varje fall gjort vad vi kunde och kan gå in i playoff med höga huvuden.

Oskarshamn åker alltså och bortaslår Mora idag, mycket oväntat och nästan osannolikt. En stor bidragande orsak är "våran" Nicklas Jadeland som är inblandad i IKO:s samtliga tre mål. Assist på de två första och sätter själv matchvinnaren. Så, det är bara att bocka och buga åt Jadeland och IKO som hjälper oss i kampen om topp tre.

Nu återstår det att se om vi kan bita ihop själva och ta tre poäng borta mot Örebro i morgon, nog så svårt faktiskt.

För övrigt fortsätter Rögle sitt förlusttåg över Sverige, underhållande nog. Det enda som gör Elitserien intressant för mig som sagt.

Trevlig lördagskväll!

Vet inte om ni är som jag. Om vi säger att jag är hyggligt bra på att prata engelska. Då är det ofelbart så att om jag börjar prata detta språk med någon som är sämre, ja då börjar jag också prata sämre. Precis så kändes matchen ikväll, för det Björklöven vi fick se i kväll var i ärlighetens namn usla. Malmö började piggt och tog ledningen ganska snabbt, men ju längre matchen led desto mer började vårat spel likna lövens. Vi slog usla passningar till sämsta tänkbara adressat och stod still, precis som löven gjorde.

Men vi spelade ganska enkelt och stabilt försvar och om jag ska vara riktigt ärlig kändes aldrig segern direkt i fara. Löven var på tok för dåliga för att kunna hotas oss från att ta den tre poängare vi skulle ta. Det får väl ses som rättvist att de fick ett mål i varje fall, även om jag givetvis hellre sett att Svensson fått hålla nollan.

Men det här med att vi spelar som motståndarna, det känns inte som en tendens utan nästan en regel. Mot Leksand spelar vi med hög intensitet, fart och kraft. Mot sämre lag, som löven, sjunker vi i hop och använder inte våran fart och kraft.

Nåväl, vi tog tre poäng och det är det enda som kommer finnas kvar i minnet när tabellen summeras. Björklövens säsong känns redan över, de hade ett ganska intressant lag på pappret men det blev bara skit av det. Något vi känner till mycket väl i Malmö, frustrerande och obegripligt.

Debuten för Richard Demén-Willaume var helt ok, han kan nog tillföra en hel del när han blivit varm i kläderna. Det var inte långt bort att han gjorde mål, ett kanonskott som lövenkeepern inte kunde hålla.

Nu har vi plockat 5 av 6 poäng i veckan, på söndag bör vi plocka 3 nya uppe i Örebro för att jag ska känns mig nöjd med veckan. Med lite flyt kanske vi kan få tillbaka någon skadad spelare till den matchen, eller också inte. Den som lever får se...

Fredagsmys på Malmö Arena? Det hoppas jag verkligen INTE att Björklöven bjuds på. Jag hoppas innerligt att vi går ut och en gång för alla visar vart skåpet ska stå.

Inga fler förlorade poäng mot bottenlagen om jag får bestämma. Richard Demén-Willaume gör förhoppningsvis debut som Alvarez ersättare. Är ett utmärkt tillfälle att visa upp sina goda sidor för oss på läktaren, lagkamraterna och lagledningen. Sätta några rejäla bröstvärmare på trötta löv.

Jag är rejält taggad för match, hoppas att laget också är det. Behövs det tändvätska är det bara att visa senaste mötet uppe i Umeå då vi lät oss förnedras och tappa 3-0. Det bör räcka för att få oss hungriga som svältfödda vargar och därmed omöjligt uppdrag för löven.

Så, vi ses på arenan ikväll. Full fart mot tre poäng!

Snöovädret i landet ställde till det för Örebro på väg ner till Malmö. Därmed blev både matchen och därmed jag 65 minuter sen i livet. Eftersom jag tillhör den del av folket som måste upp vid femtiden hann jag inte blogga igår.

Så, skönt att ha fått komma med lite bortförklaringar på morgonkvisten. Matchen, som jag krävde en trepoängare i, var en märklig historia. Malmö för den i stora drag hela tiden medan Örebro är gnälliga och, ja, fjantiga. Bussresan kan vara en anledning men lite bör man ändå kunna kontrollera sig.

Kristoffersson fick exempelvis Thomas Larsson att framstå som en sansad typ vilket är en bedrift värd någon form av pris i min bok. Att Larsson får samma straff som Kristoffersson är ett hån utan dess like mot den senare. Får man in så många smällar utan handskar på någon SKA man belönas med ett klart "finare" straff.

Tyvärr kunde inte vi utnyttja att Örebro var i lallarland hela första. Det är till och med en bedrift i sig att ligga under med 1-2 efter 20 minuter när det är spelmässig förnedring på isen. Men, det handlar om att göra mål och det gjorde inte vi medan Örebro med tur och skicklighet gjorde mål på sina två chanser.

Vi måste ändå poängtera att vi var väldigt åderlåtna igår. Det var ett väldigt tunt lag vi mönstrade och det tycker jag någonstans förlåter att vi tillslut bara tar två poäng. Det ska sägas att vi LÄTT skapade chanser för en trepoängare men skärpan var i en annan stad eller något.

Örebro gör verkligen skäl för sin geografiska placering. Sanslöst gnälliga och Peter Andersson är bland de värre. Vad är det frågan om Peter? Hade han varit kvinna hade man gissat på pms eller något.

Domaren, nä...inte igår heller. Kvalitén är K A T A S T R O F!

Dyk och co som får chanser nu när så många saknas gör det riktigt bra. Hoppas utvecklingskurvan fortsätter brant uppåt där.

Mest orutinerade backparet; Ström och Arell visade också att så är fallet. Kändes inte helt ok när de var inne men det kan man inte heller räkna med tycker jag.

Nåväl, vi plockar två pinnar och även om jag verkligen inte tycker att Örebro förtjänade någon poäng går det så om man exempelvis inte utnyttjar två minuter i spel fem mot tre. Vi hade inte ens en rejäl målchans vilket nog borde innebära någon form av pris det också.

Next stop Björklöven. Ett betydligt blaskigare lag än Örebro och förhoppningsvis med några tillbaka i uppställningen för oss borde innebära tre poäng. Det är vad vi ska förvänta oss, blir det så? Ptja, den som lever får se.

Kan inte låta bli att må bra så här på lördagskvällen och då inte bara för att det är just lördagskväll. Veckan har inneburit 6/6 för oss vilket känns riktigt bra efter en ganska seg period.

Samtidigt har RBK tagit 0/6 poäng i veckan. Visst, de spelar i ES och vi i Allsvenskan men lika fullt underbart.

Jag har fått fira fyra gånger i veckan, två segrar och två förluster. Helt UNDERBART och något jag bara ville förmedla.

Jodå, jag firar RBK-förluster som seger. Näst efter Malmövinster är RBK-förluster det bästa i hockeysverige. Som sagt, en perfekt vecka, en underbar vecka.

Då konstaterar jag glatt och nöjt att Malmö verkligen uppfyllde mina, och säkert sina egna, krav för veckan som gick. 5-1 på två matcher är bra, stabilt och inget att klaga på. Särskillt inte med tanke på skadeläget som var dåligt i onsdags och ännu sämre igår.

Laget gör en riktigt bra match där vi främst saknar lite i avsluten som är lite veka. Samt powerplay givetvis, ett mål igår men alltjämt är vi för långsamma och omständiga. Är givetvis en självförtroendefråga nu efter en hel säsong med skitspel i överläge. Vi skulle behöva hänga flera kassar för att våga tro på oss själva igen. Markus Svensson plockade sig en assist igår, gillar när målvakter finns med i poängprotokollet.

Det kanske inte ser snyggt ut alla gånger men om vi ska vara ärliga är det faktiskt bara poängen som betyder något nu. Tack vare alla onödiga poängtapp vi haft under säsongen får det underthållande spelet, jodå vi har ett sådant vid gott självförtroende, vänta.

Faktum är att igår gick verkligen matcherna med oss i serien och plötsligt är vi definitivt med i racet om en direktplats till Kvalserien igen. Nu har vi dessutom sju matcher där vi, om inte ska så åtminstone bör kunna ta idel treor. Särksillt dubelmötet med Björklöven SKA vara 6 poäng, vi har redan skänkt poäng till detta sunklag två gånger under säsongen och det får vara bra med allmosor åt lapparna nu.

Kommande vecka ser följande program; Örebro(h), Björklöven(h) och Örebro(b). Jag ser faktiskt ingen som helst anledning att det inte skall vara 9 nya poäng klara på söndagkväll. Visst vi är åderlåtna av skadorna, men detta är två lag som vi LÄTT ska kunna slå. Inte köra över men väl enkelt kunna bärga fullpoängare. Såg vi inte minst mot Löven uppe i Umeå där vi, så länge vi behagade spela, totalt körde över dem.

Känns också som laget förstått allvaret nu, att man även när det inte funkar helt med spelet kan ta trepoängare. Att det inte alltid måste vara så förbannat snyggt utan poängen kan komma ändå om man bara ger sitt allt för det. Ställer faktiskt kravet på 9 poäng här och nu för kommande vecka. De två hemma ska vara solklara och Örebro borta ska inte heller vara allt för komplicerat att uppnå. Vi ses på läktaren!

1-0, ett noll. Jodå, ibland kan hockey vara precis som fotboll. Hade jag fått välja kunde den gärna slutat 8-7 istället, men det viktiga är de tre poängen vi plockade och som vi längtat efter dem. Antar för övrigt att matchen var en sådan som tränarna fullkomligen älskar, tätt och tillknäppt med ganska få misstag i försvaret.

Det var ju ett ganska åderlåtet Malmö som kom till spel med Alvarez, Treille, Staal, Kesä och Öhman på skadelistan. Detta gjorde att vi i stora drag var ganska ofarliga framåt så den strikt defensiva uppställningen var kanske inte helt fel ändå.
Målet som föll var förövrigt en läckerbit signerad Carl Söderberg, han fick för en gång skull med sig pucken i en dragningsorgie deluxe. Skönt att få en sådan läckerbit med sig efter en i övrigt ganska tråkig tillställning, eller mycket tråkig faktiskt.

En GIGANTISK eloge till krigaren och hjälten Daniel Casselståhl. I boxplay täcker han skott vilket ser ut att träffa illa på armen, han är nära att gå i däck ser det ut som. Men han står upp och fortsätter spela box, utan klubba och med hängande arm i vad som kändes som en oändlighet. Så j*vla Cassel att det inte finns och det värmde givetvis många Malmöhjärtan att se. Se och lär där fröken Prestberg.

Domaren, ja där var det inget nytt under solen. Mer eller mindre katastrof, inget man ens orkar lägga någon större energi på längre men det tål trots allt att upprepas.

Juniorerna sköter sig helt ok och spelar rakt och enkelt men med ganska mycket teknik ändå, kul att se. Ström får också komma in när Casselståhl utgår pga ovan nämnda incident och gör det ok, men inte mer.

Allt som allt kan man egentligen sammanfatta det hela med att vi tar tre poäng, Söderberg lyckades med en dragningsbonanza, Svensson håller nollan och Casselståhl visar hur man uppträder med mer hjärta än någon kan kräva.

Next stop Oskarshamn, ett desperat lag som kommer slåss som ett skadat djur. Det ska inte spela någon roll, tre poäng ska det bli igen.

Förövrigt kräver jag att Mikael Lundström snarast skall avgå!

Veckan bjuder oss på två matcher, Almtuna hemma ikväll och Oskarshamn borta på fredag. Som ni säkert förstår är allt under 6 poäng icke godkänt. Det spelar ingen roll hur mycket skadoer eller ej vi har, 6 poäng är det enda som gäller.

Alvarez blev alltså avstängd för sin tackling på Hägglund, det är FAN så jag baxnar. Men å andra sidan är det otroligt typsikt svensk hockey. Här ska det spelas innebandy på is för att förbundet ska spinna förnöjt. Givetvis är det en fet j*vla skandal att en spelare blir avstängd när domaren inte såg något fel i det varken under match eller efter. Tomtar!

Januari går mot sitt slut och därmed kommer snart det där värvningsfönstret dra igen för säsongen. Jag är HELT säker på att Malmö kommer landa någon eller några spelare. Tappet av Kesä är något som måste täppa till, en otroligt viktig pjäs vi är av med där.

Nå, nu ska jag bege mig mot arenan för att se laget göra sin förbannade skyldighet och plocka tre poäng.

Sist men INTE minst; AVGÅ Mikael Lundström, en skamfläck för hockeysverige.

Det var verkligen underhållning man bjöds på ikväll! Om vi bortser från noll poäng, vilket inte direkt speglade matchen, var det en riktigt het hockeymatch med fart, mål och härligt fysiskt spel. Tyvärr för oss är Leksand ruggigt bra i pp medan vi är nästan ruggigt dåliga och det fäller oss.

I spelet 5/5 spelar vi 4-2, låt vara en på straff men med lika mannskap på isen tycker jag vi är klart bättre än Leksand i kväll. Visst, de kanske är något mer spelskickliga över hela laget men vi spelar med betydligt högre fart på rören och med kropp.

Mycket kommer diskuterad, straffen var väl inte straff. Å andra sidan vad Damgaards utvisning när Leksand fick 5/3 inte ens nästan utvisning heller så det kan jämna ut sig. Domaren var inte mycket att hänga i granen men det är som vanligt i serien och inget jag höjer på ögonbrynen åt. Eftersom de är i stora drag jämndåliga bör det jämna ut sig i det långa loppet, tragiskt men sant.

Tacklingen av Alvarez var en sådan som hade kommit in på topp 10 i NHL, snygg. Synd att Hägglund blir skadad men det är sådant som händer i en fysisk sport som hockey. VIKTIGT att det inte blev utvisning, skulle säga att i 4 fall av 5 hade det blivit så i svensk hockey. Totalt felaktigt givetvis men så är det oftast här hemma.

För övrigt blev Alvarez skadad, igen och blir borta några veckor...trist för hans energi behövs.

Stalle såg ut att ha någon form av problem också...Kesä borta resten av säsongen. Nu börjar det åderlåtas i våran skadebenägna trupp. Innan var jag tveksam men nu tror jag nog att vi kommer få se två nyförvärv innan deadline.

När Karlis går igenom matchen kan han totalt skita i att gå igenom vårat spel och ägna hela analysen åt Leksands pp. För det är enkelt och snabbt, ganska exakt motsatsen till vårat som är totalhavererat.

Prestberg, vilken målskytt. I övrigt delar jag Wikegårds uppfattning om gode Pelle.

MacLean var kass ikväll och kostar oss baklängesmål.

Men, som jag skrev i början. Det var en riktigt underhållande match och rolig att se på. Tyvärr med fel resultat för mitt hjärta men ändå en match som var som bästa reklam för spelet ishockey.

Min sista fråga är; varför kan vi inte spela såhär i de flesta matcherna? Hade vi spelat såhär mot Borås i veckan hade vi slaktat dem. Obegripligt och något vi måste jobba med.

Jaha, vad säger man efter ett katastrofresultat som detta? För det första krävde matchen att jag väntade någon timme med att överhuvudtaget skriva något. Blir så ohyggligt förbannad när laget inte är berett att göra skitjobbet. Det är ju inte det att vi förlorar två poäng i sig utan hur vi gör det och mot vilket motstånd.

Inte ens den mest inbitne och blåögde Boråsfan kan mena att Borås spelar bra. Borås spelar riktigt, riktigt dåligt faktiskt. Det som då är mest pinsamt är att vi måste vara ännu sämre som förlorar mot detta motstånd.

Vi släpper in mål som man knappt ens ser på juniornivå. Helt och hållande beroende på slarv och ren och skär lathet. Skulle kunna räkna upp en hel rad spelare som överhuvudtaget inte skulle fått komma med ut till andra perioden.

Karlis var mycket besviken läser jag och det förstår jag, men han måste ha lite skuld i att vårat powerplay liknar ren kattskit. Vi är så ofarliga att enda gångerna vi är farliga är faktiskt bara på chans. Att spela nästan en och en halv minut med fem mot tre utan att få till någon anmärkningsvärd press är K A T A S T R O F!

Sen för att trycka in ytterligare salt i en prövad supporters skäl pissar domaren ner sig rejält i sista perioden. En period där Malmö faktiskt mer eller mindre pumpar musten ur Borås som nog borde åkt på åtminstone 4 eller 5 tvåminuters. Alla dessa förbannade hakningar gör mig vansinnig, ett lag som inte orkar eller kan spela utan klubbor och armar runt motståndarna SKA straffas för det och varje gång.

Nä, jag vet inte varför vi bestämmer oss för att glida runt på halvfart och inte ta kampen i egen zon utan glida runt och låta motståndarna bestämma. ett lag som Borås ska definitivt inte få bestämma någonting, det saknar de alla kvalitéer för att göra. Deras kvalité såg emellertid till att vi åtminstone fick poäng när de frispelar oss till 3-3. Hur Eriksson lyckas tjata sig till en assist på det målet är en gåta, den borde gått klockrent till nummer 27 i Borås.

Nej, detta är helt oacceptabelt. Så här får man inte bete sig mot hemmapubliken som ikväll tydligt vädrade sitt missnöje med den tragiska lättja som en del på isen ägnade sig åt. Misstag kan alla göra, men inte gång på gång på gång i samma match.

Bara att gratulera Borås som måste fått sina två enklaste poäng denna säsong. Vi bör sitta ner och titta oss själva i spegeln och fundera över vad hemmapubliken är värd, för detta kommer inte många vilja återvända för att se. Vi ska SKÄMMAS!

Så börjar jag så smått komma tillbaka till livet efter oändliga timmar på buss igår. Var uppe i Karlskoga för att, för första gången i mitt liv, "njuta" av den "arena" som kallas Nobellhallen. Den behöver vi inte beskriva för det är ett rivningsobjekt och det om den saken.

Matchen i sig blev en underhållande historia som böljade fram och tillbaka och bytte ledartröja gång på gång. Bofors är verkligen heta på hemmais och kör så det ryker, de har inte överdrivet mycket kvalité i laget och passningsspelet är väldigt allsvenskt. Men i kampsporten hockey kommer man mycket långt med vilja och fart. Sen köper domarna på besök antagligen allt för lätt sådant som den i övrigt totalt talanglöse Fredrik Höggren alltid sysslar med, överkörande av målvakt.

Vi var inte på banan i början av matchen och det kostade oss ett ganska snabbt 0-2 underläge. Detta resulterade i timeout av Karlis och när vi väl började spela var det en ganska enkel färd till 4-2. Sen föll vi igenom i försvaret och stod inte upp som vi ska och måste i en bortamatch och 4-4 var snart där som ett paket på posten. De spelare som INTE gör vad man kan förvänta sig vet vilka de är och det vet alla andra också.

Teemu Kesä utgår i första redan med bruten underarm och det är ett tungt, i alla avseenden, avbräck för laget. Vår tveklöst bästa fysiska back är nu borta för kanske resten av säsongen och det var typiskt att det skulle hända mot Bofors. Han hade kanske fått matchstraff senare i matchen ändå, han hade garanterat manglat Höggren i slutdelen av matchen om han fått vara hel.

Ström fick därmed spela betydligt mer än vad som var meningen från början och han gör det helt ok, men han är ingen Kesä om vi säger så. Han är mer en Fredrik Eriksson typ och det är ju bra då denne inte har båda benen på jobbet som läget är nu.

Som slutkläm vill jag säga att om man gör fem mål på bortais, ska man ha tre poäng med sig och det hade vi nog haft också om inte Bofors fått sitt första riktiga skitmål som innebar 5-5. Övriga mål fick de av brister i vårat agerande kombinerat med fart och kraft. Men 5-5 var ett rent skitmål och bara flyt, men det sägs ju att man förtjänar flyt och det gjorde Bofors med sitt slit.

Straffar är ett lotteri, spännande men lika fullt ett lotteri och jag gillar det inte. Varken då, nu eller senare. Kontentan av veckan är att vi ändå tog de tre poäng jag såg som godkänt och det är...godkänt men inte ett dugg mer.

Kommande vecka blir lite mer avslappnad med bara två matcher. Borås i Arenan i morgon och Leksand borta på fredag. En vecka som bör innebära minst tre poäng, för allt annat än tre poäng mot Borås hemma är givetvis ett fiasko av stora mått. Leksand borta är en mycket svår men på inga sätt omöjlig nöt att knäcka. Går vi bara till jobbet är vi betydligt mer fysiska än vad Leksand någonsin kan bli denna säsong och har vi dessutom fart kommer de få fullt upp med oss. Den som lever får se, vi ses på arenan i morgon.

Malmö var på sitt mest givmilda humör på trettondagen och delade ut en poäng till Växjö som hälsade på i Malmö Arena. För inte kan någon människa, hur mycket VLHC-fan man än är, säga att Växjö gjorde sig förtjänta av någon poäng idag.

Men, som vi alla vet, det är målen som räknas och även om Malmö ännu en gång denna säsong bestals på ett helt regelrätt mål borde vi gjort full tillräckligt många för att bärga tre poäng. Vi har alltså oss helt själva att skylla för Växjö var inte hete, de hade en mycket darrig målvakt och allt talade till våran fördel faktiskt.

Vår svåraste motståndare är oss själva vad det verkar. För inte ska vi behöva ha ett så bedrövligt dåligt powerplay som vi har. Det har varit sunkigt hela säsongen och verkar förbli exakt lika sunkigt utan några förbättringar. Enda förklaringen jag har som låter vettig för mig är att det är mentalt. För lag med betydligt sämre kvalité på spelarmaterialet klarar ofta av att spela ett betydligt bättre pp an vad vi gör. Långsamt, omständigt och näst intill helt ofarligt faktiskt. Vi brukar säga på läktaren att när det vankas pp för oss är det samma sak som att matchen fortsätter två minuter senare.

Nu skipades ändå en viss rättvisa till slut när bonuspoängen gick till oss, men nog hade vi behövt tre. Nu är det "bara" för oss att åka upp i Värmlandsskogarna och plocka poäng på lördag. Nej, precis. Det är absolut inget bara med det utan snarare en otroligt jobbig uppgift som jag inte är helt säker på att vi ens är i närheten av att klara just nu. Hoppas innerligt att jag har fel och att laget kommer ut och chockar oss som tänker göra en weekendresa upp i mörkret med bländande (nåja, men bra åtminstone) spel och tre plockade poäng.

Noterade att Carl Söderberg blev utsedd till matchens bästa spelare i Malmö. Större krav än så har i varje fall jag på honom. Svårt att på rak arm säga någon annan som förtjänade utmärkelsen då jag egentligen inte tyckte att någon stack ut ikväll. Bara det borde göra att Söderberg är diskvalificerad på en gång då han är den som ska sticka ut i varje match. Gnäller kanske för mycket och är bortskämd eller något. Men lite högre krav än det jag fick se i eftermiddag har jag i varje fall.

Ska jag ge lite kred så är det att vi trots att spelet inte nådde dit vi och laget säkert kräver så gav man aldrig upp. Trots att man fick ett klockrent mål bortdömt blev vi aldrig griniga utan vi fortsatte att försöka spela det spel vi kan och det gav oss åtminstone två poäng då. Ska försöka se det så, även om det är svårt just nu...

Jaha, det blev ju en strålande start på hockeyåret för våra stolta hockeykrigare, inte...för att uttrycka sig modernt. Man hade det lite på känn ändå, VIK ska inte vara så kassa som de varit och nu med en ny målvakt som vill visa att han duger känns de farliga ett par omgångar framöver.

Förlusten var inte mycket att säga om, VIK var bättre och vi var definitivt inte bra. Hockey är kamp, vilja och energi. Utan dessa ingredienser, en eller flera är man chanslös mot ett lag som har dem oavsett vad det beryktade pappret säger. Och i och för sig är inte VIK så pjåkiga på pappret heller för den delen. Och vi är kanske inte så superbäst som jag gärna skulle önska heller.

Nåväl, vi misslyckades med mål ett av tre denna vecka där samtliga hinder är hårda, tuffa och svårforcerade. VIK, Växjö och Bofors, smaka på den trippeln och lid! Jag tror att det kommer bli en otroligt svår uppgift för oss att ta poäng i de båda återstående matcherna och är glad om vi lyckas ta tre poäng på dem tillsammans.

För att vi ska vara godkända, som topplag, ska vi ta fullpottar i båda matcherna så vi snittar två poäng per match. Hoppas att vi kommer upp i den standard vi kan så att vi åtminstone kan bjuda upp till dans, något vi inte var direkt i närheten av idag.

Men, det är som man säger bara att bryta ihop och... Fast det har man redan gjort så många gånger och denna säsong. Återkommer till samma gamla faktum som svider; vi är där vi ligger i tabellen för att vi förtjänar det och för att vi inte är bättre. Vi har ett lag som tillhör den övre halvan av Hockeyallsvenskan men inte den absoluta toppen. Det är laget, som jag återkommer till det också, på tok för tunt för.

Nåväl, det ska bli trevligt att bänka sig i Malmö Arena igen på onsdag och på lördag åker jag på säsongens andra bortaresa. Blir också trevligt vågar jag lova, åtminstone sällskapet sen får vi hoppas att resultatet också blir något att fira. Den som lever får se...

Ja mina vänner...och ovänner då. Det har blivit dags att lägga bloggens födelseår till handlingarna. Bengtsson & Mårtensson har blivit ganska mycket en ensidig blogg av Bengtsson beroende på mycket olika saker som jag inte tänker tråka er med här.

Vi får se vad 2010 kommer innebära, kanske kommer Mårtensson igång eller så blir det en Bengtsson only blogg. Min förhoppning är att den ska utvecklas till att bli lite mer intressant i varje fall. Intervjuer och sådant smågodis kommer med tiden. Det som stoppar just nu är att jag med det nya bloggverktyget är förhindrad att blogga direkt från mobilen. Det är förvisso kraftfullt men möjligheten att spontanskriva är begränsad för mig.

Men det ska lösas med tiden när den nya sajten kommit igång och fungerar till 100% har jag fått höra och det ser jag fram emot.

Vad gäller bloggens ämne, allas vårat älskade Malmö Redhawks eller Mif som det är och alltid kommer vara, har det varit ett otroligt omvälvande år. Vi har gått från att vara ett storlag med nästintill elitseriebudget till ett etablerat allsvenskt lag men med så mycket mer hjärta och vilja. Ska jag vara ärlig trivs jag ganska bra med situationen som den är nu. Allsvenskan har smält in i mig och den katastrofala domarstandarden och annat som är lite mer skabbigt i denna serie har sin charm också.

Jag kan inte påstå att jag just nu saknar Elitserien, kanske främst för att jag inte ser att vi är redo på något sätt att vara där som det är nu. Saker behöver stramas upp och klubben/företaget behöver bli mer stabilt och dra på samma håll. Vi bygger och jag hoppas att vi når dit inom en inte allt för avlägsen framtid. Inte för att jag ogillar allsvenskan utan mer för att det ändå är att kunna slåss om SM-guldet som räknas.

Förvisso är Kvalserien en så mycket mer tilltalande serie än vad SM-slutspelet är och någonsin kommer bli. Detta givetvis beroende på att den förstnämnda betyder så mycket medan att bli utslagen ut SM-slutspelet mest är en axelryckning om man ska vara ärlig.

Nåväl, med risk för att bli långrandig önskar jag er nu alla ett fantastiskt slut på 2009 och ett minst lika fantastiskt 2010. Malmö önskar jag energi och ett ostoppbart jävlaranamma. Tack för i år och på återseende på andra sidan årsskiftet. Vi ses på läktaren, KÄMPA MALMÖ!