http://watch.tsn.ca/international-hockey/clip252849#clip252380

Återkommer.

Sitter här i Sakatoon och funderar inför kvällens semifinal mot USA. Tankarna gick sedan över på hur det är at vara spelare här. En som vet är Timrås Björn Svensson (äldre bror till Magnus Pääjärvi-Svensson). Han spelade här i två säsonger innan det bar iväg till Moose Jaw. Hur många föräldrar där hemma som utan några tveksamheter skulle skicka iväg sina barn till en ort som heter "Älgkäft" på svenska?

Men Western Hockey League är en hård liga och den är hård på riktigt gott folk. WHL är gigantiskt stor rent geografiskt. Ligan täcker fyra provinser i Canada, Manitoba, Saskatchewan, Alberta och British Columbia, och sträcker sig ner i USA till Washington och Oregon. Det är ingen lek att ta en tröga i ett lag Western Hockey League.

WHL är, enligt en del bedömare, den mest fysiska liga av de tre ligorna i i CHL. En lokal expert gav oss sin version av hockeyn i WHL. "It´s about three things in the WHL. Skating, hitting and travelling".

Om "The local boys" fick jag mig till livs vilket virke dom är av för ett antal år sedan vid en juniormatch i Alberta. En spelare blev fullständigt tillplattat och låg kvar på isen. En ledare sa till mig. "He´s from Saskatchewan, there will be no problem, you can run him over with a truck, but he´ll still be playing hockey again tomorrow".  That´s life on the prarie folks! 

Det blir inte helt oväntat USA för Sverige i semifinalmatchen. Obamas boys knackade utan pardon ut Finland ur turneringen och nu får de blågula något att bita. För det är ingen lysande statistik vi har mot de nordamerikanska lagen i tävlingsmatcher av JVM -natur. Det finns bara en sak att göra, Att ta utmaningen, tro och hålla sig till sin matchplan, och att man som lag betraktat måste göra sin bästa match. Någonsin. Stämmer dessa saker kan det bli en förbaskat trevlig tillställning i Saskatoon.

Ryssarna känner sig nog idag som ett kollektiv fågelholkar efter att fått respass av ett underbart tappert schweiziskt lag som varade för turneringens i särklass största knall. Jättefavoriterna Ryssland var i ledningen med 2-1 i matchens sista minut men då kliver en Nino Niederreiter in i bilden, och sätter kvitteringen med 33 sekunder kvar av tredje perioden, och inte blir hans kväll sämre av att han sätter 3-2 efter 9.46 av förlängningen. Vild glädje och sensationen är ett faktum. Schweiz i semifinal mot Canada. För ett par dagar sedan såg man inte ens ut att vara kvar i A-gruppen. Medge att hockey har allt och lite till...   

Med den härliga matchen USA-Canada säger vi goodbye till Regina och beger oss norröver. Nu väntar en blifärd som jag misstänker kommer att gå pårecis hur som helst. Minnesvärd lär den bli, för det är Chris Härenstam som skall köra, och det är en kille som inte har sin GPS kopplad till det Härenstamska lokalsinnet. Jag skulle inte bli förvånad om vi efter ett par timmars bilfärd når den amerikanska gränsen. Hoppas bara inte har har sin hemska nyårshatt på skallen när han rattar bilen. Prärieprovinsen Saskatchewan är kall. Fruktansvärt kall. Just nu är det minus -33 ute. Dessutom är det så platt att det är otroligt. Här kan släppa sin hund och ändå se honom när den springer vilse i tre timmar. Hockeyn är stor här. Avstånden gigantiska, men det hindrar inte folk att skaffa säsongsplåtar till juniormatcherna, trots att man har sjummars bilfärd. Men det är väl okay att åka bil i sju timmar för att se en hockeymatch. Bara inte Härenstam kör bilen varje match