Startade dagen med att träffa fotbollsförbundets idrottspsykolog. Sen hann jag vara hemma och mysa med barnen innan jag skulle möta upp syster Annie. VI tog en härlig fika och sen följde hon med till Karaten. Jätte trevligt att se henne, vi pluggar ju båda två så det är inte så ofta vi hinner ses.

Jag tränade inte (är så duktig och lyssnar på sjukgymnasten, inga sparkar) men Ashah tränade på. Jag gick dit för att prata ihop mej med alla som ska tävla i helgen, när vi ska mötas, vilka behöver låna skydd osv. För några är det första gången de tävlar på svenska mark, så det ska bli roligt :) Det kommer bli en lång helg, på lördag är vi där från 9 och på söndag från 8.

Råkade ut för en insident på T-bana idag. en okänd man betedde sej inte ok och respektfullt mot mej varpå jag tydligt sa ifrån, fick då ta emot svordomar och könsord på ett ganska hotfullt sätt i ett smockfullt tåg, tror ni att någon reagerade? Näpp, men så fort mannen i fråga hade gått av var det fyra stycken,  som sa att - Gud va bra att  du sa ifrån så starkt. Tack, sa jag, men varför kunde ni inte ha gett mej suport när han faktiskt va här???!

Konstigt hur handlingsförlamade och lite rädda folk kan vara.

Dagens tanke. Våga agera!!