Alliansen må ha en bättre arbetslinje än de rödgröna, och har lyckats väldigt väl med att ta Sverige igenom finanskrisen och till och med bättre än något annat land i Europa. Men som bekant är en kedja inte starkare än sin svagaste länk. I Alliansen råkar det vara narkotikapolitiken - där den moderna narkotikapolitiken med samlat namn kallas för harm reduction och som räddar land efter land från att drunkna i narkotikarelaterade problem. Detta har passerat Alliansen obemärkt förbi som fortfarande tror att ett krig mot drogerna är en bra lösning.

Insikten kring harm reduction sprider sig i rekordfart bland befolkningen, och att kasta enorma summor pengar i destruktiva svarta hål som inte för någon framgång med sig är inget som skattebetalarna vill se mer utav, speciellt när välfärden är i så stort behov av finansiering på olika håll. På den punkten har Alliansen missat att uppdatera sig - där nu de Rödgröna nu kommer att tjäna in och vinna en hel del röster genom att öppna upp för harm reduction.

Med rubriken Justitieminister Ask är kunskapsfientlig skriver Alice Åström idag i Aftonbladet att Vänsterpartiet står för en restriktiv narkotikapolitik som syftar till att förebygga missbruksproblem, minska tillgången på narkotika och ge snabb och väl anpassad hjälp till den som vill sluta missbruka. Men vi tror, till skillnad från den sittande regeringen, att det krävs mer än polisiära åtgärder för att lösa narkotikaproblemet.

En viktig del i arbetet med att göra narkotikapolitiken bättre är att avskaffa förbudet mot eget bruk. Förbudet infördes 1988 och fem år senare skärptes straffet från böter till fängelse för att göra det möjligt för polisen att ta urinprover på misstänkta. Urinproverna har sedan dess i praktiken varit ett sätt för polisen att bättra på sin statistik när det gäller narkotikabrott. Mycket sällan leder urinproven till vård och behandling. Inte heller till någon påföljd. Lagen är stigmatiserande[...]

Avkriminaliseringen syftar till att flytta fokus från att jaga individen till att hjälpa henne eller honom. Det som ska jagas är istället narkotikan. Vänsterpartiet är inte ensamma om denna hållning, varken i Sverige eller internationellt. Ett exempel är Portugal där man avkriminaliserat bruk av narkotika. Efter tio år visar utvärderingen i Portugal av insatsen att man nu har fler personer i behandling än någonsin tidigare. Självklart är inte alla problem lösta, men genom att se till att människor faktiskt får behandling istället för att utsättas för repressiva åtgärder, har man kommit en bit på väg mot målet om att minska narkotikans skadeverkningar.

Ett annat exempel är den före detta nationella narkotikasamordnaren Björn Fries och narkotikaforskaren Björn Johnsons svar till Beatrice Ask (Aftonbladet den 8 augusti). Även de ser problem med konsumtionsförbudet och menar att regeringen driver en populistisk narkotikapolitik istället för att satsa på insatser som gör skillnad i verkligheten.

[...]Kriminaliseringen av det egna bruket har blivit kontraproduktivt. Verkligheten är inte så enkel att man kan stoppa alla problem med förbud och repression. Istället måste vi se till vad som vad som verkligen fungerar om vi ska kunna minska droganvändningen.

Nu när Alice Åström har tagit sig an debatten mot Beatrice Ask så har hon verkligen börjat gräva sin politiska grav. Var så säker.