Citatet härstammar från DN Debatt där kultur- och samhällsjournalisten Lars Åberg analyserar Sveriges integrationspolitik - som i likhet med narkotikapolitiken är en väldigt känslig fråga där medial verklighetsförmedling uppfattas som direkt kontroversiellt och provocerande.

I stället har det primära budskapet handlat om att förmedla en vision om den framtidsutopi som inom kort skulle komma att uppenbara sig likt ett religiöst mirakel. Nu, många år senare är det högst relevant att ställa frågan om framtidsdrömmarna verkligen har slagit in - och om inte, isåfall varför.

Jag menar att precis samma undvikande och fega förmedling har existerat inom narkotikafrågan, där narkotikarelaterade problem som uppmärksammats i media alltid tidigare besvarats med samma retorik varje gång, där tomma ord avslutas genom att förutspå att lösningen bara är en tidsfråga på sikt utan något direkt behov av förändring.

Tillräckligt är tillräckligt, vi ser nu slutet på en era då narkotikapolitiken faktiskt förändras just nu. När media förmedlar problematiken på ett mer granskande vis går det inte längre att blunda inför detta. Samtidigt som vi får veta hur andra länder gör för att lösa samma problem och uppnå goda resultat så blir det påtagligt möjligt att Sverige faktiskt också kan göra något åt de problem vi dragits med i så många år.

I relation till detta så tappar politiker den möjlighet de hade tidigare, vilket är att genom tomma ord plocka poäng hos väljarna. Ett exempel på att det inte längre fungerar är folkhälsoministern Maria Larsson. Hon har nu varit ansvarig för den förda narkotikapolitiken under den senaste mandatperioden och kommer troligtvist bytas ut enligt Expressen, vilket kan ses som slutet på den era där tomma ord inte längre går hem på ett område som blir mer och mer resultatinriktat. Maria Larssons tomma prat om att "vi ska rädda barnen från cannabisträsket" och allt prat om att sända rätt signaler går inte längre hem hos väljare.

Föga förvånande fick vi nyligen se rubriker om att endast 1 av 5 missbrukare får vård. Det är ett episkt misslyckande för den snart tidigare folkhälsoministern. För några år sedan hade en sådan nyhet besvarats med tomma ord som hade lugnat väljarna. Något som inte längre fungerar för den kritiska befolkningen som nu sågar meningslösa politiker på löpande band som envisas med att spotta ut tomma ord likt en rostig bil på tomgång. Vi vill se resultat, det är det enda som efterfrågas!