"Samhället måste ta unga tjejers ohälsa på allvar"

I onsdags kväll sände SVT en repris av Uppdrag Granskningsreportage om män som näthatar de kvinnor som tar plats och syns i det offentligarummet. Jag lyckades undvika programmet när det först sändes för några månadersen – jag tror att jag faktiskt undvek det medvetet – men den här gången kundejag inte låta bli att titta.

I programmet berättar 21-åriga Julia, som blev utsatt förgrovt näthat efter en kommentar på H&Ms officiella Facebook-sida omhuruvida det var lämpligt av storföretaget att sälja en tröja med en bild av endömd sexualbrottsling på, om hur de drygt 2800 hatkommentarerna fick stå kvarpå H&Ms Facebook-sida i upp till en månad efter att hoten ägde rum. Honberättar om hur hon polisanmälde händelserna, men att polisen valde att, baraen dag efter att anmälan kommit in, lägga ner utredningen.

Att polisen och samhället i stort inte tar unga tjejersohälsa på allvar kommer inte som en överraskning, men jag kan ändå inte låtabli att förvånas över den totala nonchalans som Julia möter av både H&M ochPolisen. Den visar oss, än en gång, att vår rädsla och vår trygghet inte ärvärd att prioriteras. Jag kan inte låta bli att känna mig så fruktansvärthjälplös. Att döma av de erfarenheter som alla dekvinnor som träder fram i programmet som drabbas av näthat dagligen berättarom, så blir inte min röst hörd eller tagen på allvar. Det samhället somjag ska kalla mitt bryr sig de facto inte om jag får motta mängder avvåldtäkts- och mordhot för att jag, som kvinna, tar plats i det offentligarummet.

Det näthat som bland annat Julia berättar om i UppdragGranskning är inte bara fruktansvärt i sig, utan det är också ett uttryck förden könsmaktsordning som genomsyrar hela vårt samhälle. Det är av stor vikt attvi kan analysera våldet som drabbar oss och att vi ser att det är sammankopplatmed att vi blir särbehandlade redan från dagis, av människor i vår närhet, avföretagen och av samhället i stort. Särbehandlingen ger män uppfattningen attde har rätten och makten över våra kroppar, och det är precis det som gör attde sen skriver till en kvinna att hon förtjänar att våldtas utan att inse vilkakonsekvenser det får.

Nu är det upp till oss att ta saken i egna händer. Trots attvi vet att det inte är vi kvinnor som ska ta mer plats och höja våra röster,utan männen som ska backa och vara tysta, krävs det att vi agerar. Ung Vänsterär ett socialistiskt och feministiskt förbund, och vi ser att samhället präglasav en könsmaktsordning, vilket innebär att kvinnor som grupp är underordnademän som grupp. Vi har utvecklat det feministiska självförsvaret, ettsjälvförsvar som är grundat av tjejer för tjejer, för att ge kvinnor rätten attförsvara sig mot det sexualiserade våld som dagligen drabbar oss. Detsexualiserade våldet är det våld som vi kvinnor drabbas just för att vi ärkvinnor – det kan vara allt från att bli kallad hora till en våldtäkt ellermisshandel och det är det grövsta uttrycket för könsmaktsordningen.

När de sista minuterna av programmet rullar sätter jag migoch skriver det här. Jag känner att jag måste. För det som händer mig, det somhänder mina vänner, det som händer mina kamrater, som liksom jag, är politisktaktiva, det som händer oss kvinnor i hela Sverige – det måste uppmärksammas.Det får aldrig ske ostört. Vi måste få rätten att försvara oss mot detsexualiserade våldet; mot våldtäktshoten, mot näthatet och mot diskriminering.Inför feministiskt självförsvar i skolan nu – för att vi tillsammans ska kunnakrossa könsmaktsordningen!

Nadia Törnlund
Ung Vänster Lund