"Tjejer ses som besatta medan killar ses som insatta"
"Varje gång man trycker ner och trycker bort tjejer så lyfter man upp och höjer manliga kulturer till skyarna", skriver Dina Viksten Abrahamsson från Ung Vänster.
Dina Viksten Abrahamsson bloggar även hos Nyheter24:s valbevakningssajt, Maktkamp24, för Ung Vänsters räkning.
Den här texten finns även publicerad som ett blogginlägg där.
Den 7 juni 2014 stod jag allra längst fram på Ullevi. Jag, precis som de resterande 69 348 personer som stod i publiken den kvällen, var hänförd. Håkan Hellström stod på scenen med sitt band och hade sin största spelning någonsin. Spelningen var fantastisk och alla runt omkring mig vid staketet, en stor majoritet tjejer, var precis lika gripna som jag. Känslorna var överallt och dragna till sin maxgräns – glädje, sorg, hopp, gemenskap, listan är oändlig.
De senaste veckorna har det varit fotbolls-VM i herrfotboll. Där kunde vi se en grupp bestående av främst män som gav allt för sina landslag. I TV-rutan kunde man se glädje, sorg, hopp, gemenskap, även denna lista kan fortsätta. Känslorna låg helt klart i luften.
Vad är det då som skiljer dessa grupper och kulturer åt? Först och främst består den ena av en majoritet tjejer – den andra av en majoritet killar. Men det finns också en enorm skillnad i hur man ser på dessa grupper. Är man tjej och ett fan så är man en fangirl, oftast i negativ bemärkelse. Beskrivningen på Wikipedia för en fangirl lyder bland annat: ”Vad som skiljer fangirls från vanliga fans är deras hängivenhet, ibland till och med besatthet.”
Tjejer beskrivs som besatta och löjliga, som en grupp man kan se ner på och skratta åt utan problem. När det kommer till manliga fotbollsfans så pratar man oftare om en gemenskap och stor kunskap om ämnet. Detta alltså trots att hänvigenheten och besattheten till ett lag eller en artist i praktiken ofta är hyfsat lik. Vad är egentligen skillnaden mellan en tjej som vrålar ut sin glädje vid åsynen av hennes idol och en man som vrålar ut sin glädje när hans lag gör mål?
Såklart pratar jag inte bara om tjejer som gillar Håkan Hellström vs. män som gillar fotboll, utan jag pratar om kvinnlig kultur vs. manlig kultur. Att se ner på fangirls är att se ner på det som tjejer gör, precis som man ser ner på och nedvärderar kvinnliga yrken, som sjuksköterskor och förskolepedagoger eller som man ser ner på tjejer som är duktiga och smarta i skolan. Det handlar om en struktur där tjejer jämt får ta smällen.
Vilken artist det gäller eller hobby man har är egentligen inte relevant – det handlar bara om ifall det är tjejer eller killar som är intresserade av ämnet. Det är något tjejer förlorar på och män vinner på. Varje gång man trycker ner och trycker bort tjejer så lyfter man upp och höjer manliga kulturer till skyarna, trots att dessa kulturer dessutom ofta innehåller mer våld och aggression.
Jag är personligen inte intresserad av varken hästar eller Justin Bieber, men det är inte relevant. Vi måste sluta nedvärdera det tjejer gör och gillar, och istället se fördelarna. Vi måste hylla det systerskap som skapas, hylla tjejer som pratar med varann och bygger gemenskap.
Fangirl-kulturen är varken töntig eller dålig – det är en kultur full av systerskap.
Dina Viksten Abrahamsson
Ung Vänster