"Jimmie Åkesson har krossats av mobbare som du, Amra Bajric"

Jimmie Åkesson, mannen som byggt sitt signum i att trots respektlösa provokationer, fortsätta vara saklig och lugn. Att denne man nu meddelar att han drabbats hårt av det hat, hot och mobbing han fått utstå kommer oväntat. Men det som hänt handlar om mer än Jimmie Åkesson, det handlar även om vårt debattklimat och var vi drar gränsen när vi ser människor mobbas i det offentliga Sverige. För att besvara den frågeställningen är det viktigt att dra lärdom av det som skett.

LÄS MER: "Öppet brev till Jimmie Åkesson: "Jag förstår vad du går igenom"

Amra Bajric skriver i sin debattartikel att "Det är något hemskt fel i samhället om vi kommit till en punkt där rasister visas medlidande för att de mår dåligt över att ha fört sin egen politik". Detta visar på att Amra har bristande empati och förståelse för det faktum att en medmänniska drabbats av det osmakliga åsiktsdrev, i skuggan av den sakliga debatten.

Det är inte på grund av att Jimmie Åkesson fört sin egen politik som han nu mår dåligt. Vi har alla vittnat flera gånger i debatter om att Jimmie inte har några som helst problem i att stå upp för den politik han för och tror på. Anledningen till varför Jimmie nu tvingats ta ett kliv tillbaka beror inte på den sakliga politiska debatten, utan det är på grund av den enorma stigmatiseringen och smutskastningen man får utså som oliktänkande i dagens Sverige.

För att ha ifrågasatt svensk invandringspolitik har Jimmie Åkesson fått utså brinnande hat, hån, mordhot och en extrem mobbing. Detta har lett till att han nu drabbats av utbrändhet. Du skyller Amra Bajric, din oförståelse och oförmåga till att visa empati, på din hudfärg. Att vi som inte är vita inte kan undgå det rasistiska samhälle Jimmie Åkesson har skapat.

Att anklaga någon för att ha skapat ett rasistiskt samhälle är vågat, att dessutom göra det för en person som arbetar för det exakt motsatta är orättvist och inte minst oförskämt. Jimmie Åkesson, och resten av Sverigedemokraterna för den delen, har högst upp på den politiska dagordningen att skapa ett enat inkluderande samhälle. Där alla oavsett ursprung eller hudfärg kan ingå i en nationell gemenskap. Med den svenska kulturen som enande kraft vill vi bekämpa utanförskapet. Vi Sverigedemokrater ägnar oss inte åt att dela upp människor i vita och icke-vita som du själv Amra, gör.

Folk har reagerat och visat medlidande till en person som efter att ha blivit knäckt, Sedan utsatts för samma hån och hat som stod som första anledning till knäcken. Att inte förstå att sparka på den som redan ligger är fel, är endast en mobbare kapabel till, varefter jag ber dig Amra att fundera på var du står någonstans.

Du jämför oss som står emot mobbing med en som ’’visar en kvinnomisshandlare stöd för att han fick muskelinflammation av att slå’’. Skillnaden ligger i att Åkesson inte gjort något fel.

I en demokrati har varje medborgare rätt att få uttrycka sin åsikt, Jimmie Åkesson har nyttjat den rätten. Att Jimmie nu tvingas lägga sitt politiska engagemang åt sidan på grund av den  mobbing han utsatts för leder följaktligen till denna fråga: Ska åsikten som vinner folkets stöd segra, eller den åsikt som finns kvar efter man mobbat ut resten?

Christian Krappedal, ledamot i styrelsen SDU Stockholm