Kent Ekeroth: "Totalt orimliga reaktioner på mitt lagförslag"
"Att låta politiskt korrekta skygglappar hindra oss från att se mönster i samhället relaterade till den stora inverkan invandringen har leder bara till att det blir svårare att förstå utvecklingen"
Reaktionerna mot mitt förslag om utvidgade statistiska underlag rörande invandring har varit många och stora. De är inte bara överdrivna utan också baserade på feltolkningar av förslaget. Dessutom visar de på stora mått av hyckleri.
Mitt förslag inte är så kontroversiellt som media försöker framställa det. Liknande statistik har redan tagits fram av en statlig myndighet, Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), i en rapport om invandrares brottslighet 1996 och en uppföljning 2005. Rapporten från 1996 hade till och med namnet ”Invandrare och invandrares barns brottslighet”. Även BRÅ 2000:6 samt Kriminalvårdens rapport ”Långtidsdömda män och kvinnor i Sverige” från 2010 hade nationell bakgrund med som faktor.
Dessutom har media självt gjort samma sak: till artikeln ”Statistik döljer betygsskillnader” från 8 juni 2010 hade Svenska Dagbladet specialbeställt statistik om andra generationens invandrare, dessutom efter nationalitet. De citerade också en etnolog som sa ”Det är viktigt att få en karta över hur det faktiskt ser ut för att kunna föra en diskussion” och stoltserade med att ha tagit fram detaljerad statistik till skillnad från alla andra. Varför är det ok när svensk media gör det men inte när jag föreslår att sådan information ska göras lättillgänglig?
Mitt förslag handlar vidare inte om ett register, alltså en samling av data som kan sorteras på detaljnivå, utan om att ta fram statistiska underlag, det vill säga en sammanställning av data på övergripande nivå. Ingen enskild person ska vara möjlig att identifiera - vad än media försöker få det att framstå som.
Bakgrunden till förslaget är enkel. Som jag konstaterat finns en hel del liknande data redan tillgänglig, men i arbetet med att beräkna invandringens kostnader har vi kunnat konstatera att det samtidigt saknas stora mängder underlag, exempelvis gällande invandrares välfärdskonsumtion.
När det gäller Kriminalvården finns förvisso statistik över medborgarskap bland de som sitter i våra fängelser, men ingen djupare information om bakgrund. Sådan information är relevant av samma anledning som det var intressant för staten att undersöka brottsligheten bland invandrare och deras barn, nämligen att det numera finns stora skillnader inom gruppen ”svenska medborgare och att vi behöver se hela bilden för att kunna diskutera åtgärder och göra korrekta analyser.
Kriminologen Jerzy Sarnecki menar att statistiken redan finns tillgänglig men nämner att ”det krävs [...] tillstånd från Regionala etikprövningsnämnden” (SvD 13/12 2014 ) för att få tillgång till den. Vi har alltså en situation där sådan statistik dels saknas på vissa områden, dels är otillgänglig då den faktiskt finns. Allt detta gör att det blir svårt, om inte omöjligt, att på ett enkelt sätt följa samhällsutvecklingen
Precis som SvD konstaterade redan 2010 finns det strukturer och problem som påverkar och syns inte bara hos invandrare utan även hos deras barn. En forskningsrapport från 2010 (The Economic Situation of First and Second-Generation Immigrants in France, Germany and the United Kingdom) visade till och med att andra generationens icke-europeiska invandrare klarar sig sämre än första. Skolverkets siffror från 2001 (dnr 2000:1838) visade på liknande problem.
Att låta politiskt korrekta skygglappar hindra oss från att se mönster i samhället relaterade till den stora inverkan invandringen har leder bara till att det blir svårare att förstå utvecklingen och därmed vidta rätt åtgärder för att komma tillrätta med problemen. En sådan strutsmentalitet gagnar ingen. Det borde svensk media inse också.
Kent Ekeroth,
Riksdagsledamot för Sverigedemokraterna
