"Vi måste lära oss att skilja på feminismen och manshatet"

Feminism kan aldrig gå till överdrift, men manshat kan och gör alltid det. Dessa två ord är dock inga synonymer.

Hatet mot F! är ibland, och oftare, starkare än det hat som finns mot något av våra andra riksdagspartier. Varför, kan vi fråga oss? Vad är det F! vill åstadkomma som gör att vi blir provocerade? Är det de ökade rättigheterna för kvinnor? Satsningarna till kvinnojourerna? Eller kanske det faktum att F! anser att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete?

Manshat är ett ord som ofta F!-sympatisörer får kastat mot sig. Och precis som det säkerligen finns kvar kommunism i V, rasism i SD och kapitalism i M finns det manshat i F!. Men är det verkligen hatet som symboliserar Feministiskt Initiativ som parti?

Självklart inte. Men ändå är det den stämpeln en feminist 2014 ofta får. Oavsett om feministen sympatiserar med de rödgröna partierna, alliansens politik – eller inget parti alls.

Vi andra har dock ett enormt ansvar. Vi måste lära oss att skilja på feminismen och manshatet. De allra flesta kallar sig feminister för att de vill att kvinnor ska ha det ännu bättre i det samhälle vi lever i och inte för att män ska få det sämre.

Själv är jag feminist och vänsterpartist. Inte för min egen skull, utan för framtidens skull. Blir jag pappa till en dotter i framtiden vill jag kunna se henne i ögonen och säga ”jag gjorde vad jag kunde för att du ska få samma möjligheter som killarna i din klass”.

Så ni som läser det här: oavsett var ni står på den politiska skalan, räds inte av feminismen – var en del av den istället. För feminismen kan aldrig gå till överdrift. Den har uppnått sitt slutgiltiga mål när män och kvinnor lever i ett jämställt samhälle. Det är väl inte så farligt? 

Fredrik Sanz Lerena
Student