Lärarförbundet: "Rektorer flyr yrket"

”Jag har jobbathär i sex år och haft minst lika många rektorer”. Kommentaren ärinte ovanlig i ett svenskt lärarrum idag. Många lärare är vanavid att chefer kommer och går. Trots det lyckas lärarna oftasthålla verksamheten i gång på ett godtagbart sätt. Vad som dock ärvärre är att skolans förbättringsarbete i regel får börja omnär en ny chef tillträder. Detta är mycket alarmerande eftersomjust utvecklingen kan bidra till högre kunskapsresultat föreleverna.

Omsättningen pårektorer är hög. Enligt siffror från Lärarförbundet byter dengenomsnittlige rektorn arbetsplats ungefär dubbelt så ofta som engrundskollärare eller en gymnasielärare. Statistik frånSkolverkets rektorsutbildning visar att ungefär 30 procent avrektorerna byter befattning under de tre år de går på dennautbildning. Det är dubbelt så vanligt att rektorer byter yrke änatt lärare gör det.

Det tar tid att blien bra rektor. Skolverket pekar i en nyligen utgiven rapport på attdet finns problem med ledarstabilitet i Sverige. Myndighetenkonstaterar att svenska rektorer har kort erfarenhet i yrket jämförtmed nordiska kollegor och att de erfarna svenska rektorerna byterarbetsplats oftare.

Det är mycket sombehöver förändras. 8 av 10 rektorer anser att arbetsbelastningenökat och 2 av 3 skolledare upplever att de fått mindre tid till attleda det pedagogiska arbetet. Den vanligaste anledningen till ökadarbetsbelastning är att skolorna fått fler arbetsuppgifter frånsin huvudman. Rektorer ska inte bli belastade med uppgifter som kangöras någon annanstans och som minskar utrymmet att leda detpedagogiska arbetet.

Det tillhör enrektors vardag att försöka få små resurser att räcka, särskilttill dem som behöver mest. Enligt Skolverkets allmänna råd skahuvudmannen regelbundet förvissa sig om att rektorerna hartillräckliga resurser för att ge särskilt stöd. Lärarförbundetsundersökning visar dock att 8 av 10 rektorer anser att huvudmannenbrister i detta.

I dag träffarrektorerna ofta statens representanter i den så kallade regelbundnatillsynen då Skolinspektörer gör besök i verksamheten för attsöka regelavvikelser. Vanligen ingår inte att göra en bedömningom skolan haft tillräckliga medel för att avhjälpa det sombrister. Under den tid som Sverige haft en felsökande skolinspektionhar elevernas resultat fallit. Denna form av styrning från statenssida tycks alltså inte leda till någon förbättring avstudieresultat.

LärarförbundetSkolledare kräver:

 ● Att kommuner och fristående huvudmän i betydligt högre utsträckning stödjer rektorernas pedagogiska ledarskap.

 ● Att alla huvudmän omedelbart börjar säkerställa att rektorer får de resurser som krävs för att eleverna ska klara sina kunskapsmål.

 ● Att staten tar på sig en mer stödjande roll i förhållande till skolorna och rektorerna. Kontroll behöver kompletteras med stöd och utveckling.

I de svenskaskolorna finns fortfarande gott om kompetenta rektorer som vill drivaskolutveckling mot bättre resultat. Ge dem tillit, organisatorisktutrymme och tillräckliga resurser och de kommer att genomföra detförbättringsarbete som krävs.

Ann-CharlotteGavelin,
OrdförandeLärarförbundet Skolledare
Johanna JaaraÅstrand,
OrdförandeLärarförbundet