Repf: "Estelle Bernadotte offras på monarkins altare"

Nyligen fyllde Estelle Bernadotte treår. Jag valde att uppmärksamma hennes födelsedag genom att här påNyheter24 påpeka hur hon förnekas den grundläggande mänskligarättigheten att få styra över sitt eget liv.Johanna Frändén, kolumnist i Aftonbladet, reagerade på min textoch skrev en krönika om att det inte är särskilt synd om ettkungabarn.

Johanna Frändén och jag kan noginstämma i att Estelle Bernadotte sannolikt har allt hon kan önskasig materiellt sätt, men jag vidhåller att ett kungabarns fri- ochrättigheter är starkt inskränkta. Den dag hon kom till världenföddes också 339 andra barn i Sverige. Det finns en viktig skillnadmellan dessa barn, för Estelle Bernadotte har enligt grundlagen interätt att få växa upp på samma villkor. Hon fostras in i en rollsom hon inte själv har valt. Visserligen är det så att alla barnmöts av förväntningar och traditioner, men dessa normalasammanhang kan inte jämföras med att födas fram för att ärva ettspecifikt offentligt ämbete och därmed få en uppfostran somallvarligt begränsar den personliga friheten att tänka, tycka ochtro.

Ett tydligt exempel på detta är atthon och andra kungligheter enligt grundlagen saknar religionsfrihet.De ska bekänna sig till den rena evangeliska läran, sådan som den,uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötesbeslut av år 1593, antagen och förklarad är. Det är absurt attmedlemmar av kungafamiljen inte får tro på vad de vill eller varaateister.

Enligt mig är monarkin en kvarlevafrån en fördemokratisk tid och Estelle Bernadottes påtvingadeuppfostran aktualiserar frågan om en fullbordad demokratisering avdet svenska statsskicket. Tanken att hon, precis som nuvarande kungCarl Gustaf Bernadotte, en dag ska bli statschef genom blodsarv bordeinte vara acceptabel i en demokratisk stat. Offentliga ämbeten skavara öppna för alla medborgare.

Monarkin symboliserar en kontinuitetmed ett odemokratiskt samhälle som vi tack och lov till stor del harlämnat bakom oss. För ett sekel sedan var monarkin, liksom denpolitiska högern och försvarsmakten, motståndare till denutveckling som gav kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Idag har de historiska fienderna till demokratin funnit en något mermodern roll. Monarkin strider dock ändå mot demokratinsgrundvärderingar. Regeringsformen, den grundlag som utgör grundenför vår svenska demokrati, har en inledning om att all offentligmakt i Sverige utgår från folket, men det högsta offentligaämbetet går ännu i arv inom en och samma familj.

De finns de som hävdar att statschefeni Sverige saknar inflytande. Kungahuset har dock en stor reellpolitisk makt som populära mediegestalter och genom sina nätverk.Kungafamiljen uttalar sig ibland i politiska frågor, även om deinte förväntas att göra så. Kring den utvalda familjen uppstårdessutom en underdånighet som inte anstår ett jämlikt samhälle,där människor i övrigt betraktas som jämbördiga medborgare.

Media och många monarkister firadeEstelle Bernadottes födelsedag. Hon är ännu bara ett litet barn,men de ser henne redan som Sveriges framtida statschef. Hovetspr-avdelning försöker bygga bilden av en utvald familj som helasvenska folket förväntas vara intresserade av. För mig äruppståndelsen kring denna flickas födelsedag ytterligare ett bevispå behovet av en seriös debatt om monarkin. Våra politiker har ettansvar för att påbörja övergången till ett modernt ochdemokratiskt statsskick. Monarkin är politisk och måste ersättasav en republik där alla offentliga ämbeten tillsätts pådemokratisk väg. Då kommer Estelle Bernadotte att få tycka, trooch säga vad hon vill.

FN:s deklaration om de mänskligarättigheterna säger att "alla människor är födda fria ochlika i värde och rättigheter". Om Sverige ska ta deklarationenpå allvar behöver vi omgående ta ställning för ett demokratisktoch modernt statsskick. Låt oss en gång för alla befria EstelleBernadotte, och med henne resten av familjen Bernadotte, fråntvånget att bli svensk regent.

Magnus Simonsson,
Generalsekreterare för Republikanskaföreningen