Peter Sunde: "Året är 2040. Jag är i Malmö och sitter i en iPod"

Året är 2040. Jag är i Malmö och sitter i en iPod. Inte den gamla musikspelaren som vissa kanske minns, utan i den enheten, en faktisk pod, uppföljaren till den gamla iCar.

Det finns inga självstyrningsbilar längre, förutom på racingbanor. Det finns inga taxis, det finns inga bussar. Alla åker pod. Det är bekvämt och automatiserat. Ingen äger en, de ägs av Teppl, bolaget som skapades genom att man slog ihop Apple och Tesla. Det vi förut kallade Software as a Service fick sin naturliga förlängning i att allt som styrs av mjukvara idag är en tjänst vi deltar i. Och idag styrs ju allt av mjukvara.

Jag har en konversation med Siri. Hon lyssnar som alltid och berättar för mig vilken bra dag det är. Jag säger till henne att jag vill till Möllevångstorget och handla lite färska grönsaker. Siri frågar om jag menar Teppl Store. Nej, jag vill till Möllevångstorget! Men Siri är bestämd, det finns inga träffar. Hon undrar vad det är jag vill ha. Oavsett vad jag säger är svaret att Teppl Store har det jag vill ha. Efter att Teppl Pay tog över efter kontanter så var naturligt att de även tog över själva butikerna.

Så vi åker till Teppl Store. Där inne träffar jag en gammal vän som jag inte sett sedan FRA-demonstrationen runt 2008. Vi minns tillbaka och pratar om livet då. Hur bra vi har det numera och hur konstigt det känns att vi trodde vår värld var så hightech på mitten av tiotalet. Vi skrattar lite åt diskussion om Snowden och Wikileaks, vilken tur att vi hade fel om de här övervakningsfrågorna, världen har aldrig varit så fri som den är idag tack vare all övervakning.

Jag frågar min kompis om vad som hänt med Möllevångstorget. Han tittar på mig med orolig blick. På teckenspråk så signalerar han att vi inte kan prata om det. Allt vi säger analyseras och dokumenteras för att inte terrorister ska få fotfäste. För vår säkerhet. Det är ju därför vi mår så bra.

På teckenspråk förklarar han att det var någon som sålde olicensierade grönsaker på möllan. Patenten till genmanipuleringen ägdes av Monsanto och försäljaren hade inte gått med på att betala de obligatoriska 20 procent till dem. Staten kom och beslagtog alla grödor, men försäljaren envisades och kom tillbaka. Till slut bestämdes det att Möllevångstorget som adress skulle plockas bort ur alla register så att ingen kunde bryta patenten där. Brottsplatsen blev avregistrerad och Monsanto blev nöjda eftersom ingen kan åka dit. Vägarna får ju, av säkerhetsskäl, bara användas om man har certifierat sitt fordon. Teppl och Google är de enda som har råd med det, men det är inga problem.

När Monsanto ihop med kockbolagen startade Foodify efter att de insett att det var ett bättre sätt än att stämma alla som använde deras recept och patenterade grödor utan att betala för sig, så löstes för övrigt matkrisen. Idag skriver alla ut sin mat via Foodify. Italiens ekonomi blomstrade en kort stund när de klarade få upphovsrätten på pizza och pasta-recepten godkända av EU-parlamentet. Google köpte loss Italien för att kunna konkurrera med Teppl och fick patenten på köpen. Det var första gången som ett helt land blev uppköpt av ett företag. Idag är det ingen större skillnad mellan ett företag och en stat ändå.

Eftersom Teppl Pay är enda valutan som är godkänd numera så ser det svårt ut för Google. Vi hejar allihopa på dem, vi förstår att det vore helt hemskt om vår öppna marknad skulle gå förlorad. Vi vill ha konkurrens, det vet ju alla att marknaden gillar. Google är vår favorit-underdog. De är så öppna och vill oss så gott. Det är ju därför maten vi streamar är 100 procent genmodifierade så att vi inte ska få i oss några ämnen som är dåliga för oss.

Tillbaka till idag. Nej, jag är ingen sci-fi författare, jag är bara realist. Tekniken har den sista tiden skapat förutsättningar för detta scenariot. Vi ser med självklarhet på centralisering av teknik och vi skojar om att information är den nya oljan. Idag är Apple värt dubbelt så mycket som världens näst mest värda företag - ett oljebolag. Oljan har aldrig varit så värdefull som information är idag. Dessutom är information oändlig och har inga fysiska begränsningar. Inte heller har den några gränser utan kan utvinnas var som helst av vem som helst. Eller vad som helst.

Dagens fascination för centralisering av pengar och information - och därmed makten som kommer därav - leder inte till ett med diversifierat samhälle. Det leder till större klyftor, större vinstintressen och framtida brott mot mänskligheten. Allt vi beslutar om idag kommer att påverka tusen gånger mer framöver. Beslutet att censurera bort en internetadress kommer ligga till grund för att censurera adresser när vi inom några år endast kommer åka i automatiskt styrda fordon. Besluten att värna mer om upphovsrätt och patent kommer leda till att maten du vill skriva ut kommer vara kontrollerad och ägd av någon. Att Visa och Mastercard får besluta att Wikileaks inte får ta emot pengar via deras system kommer betyda att vissa människor inte får sin röst hörd när de vill avslöja saker. Att samtidigt ta bort kontanter kommer leda till att någon kommer besluta vem som får ha företag.

Vi är på väg till helvete.

Peter Sunde Kolmisoppi