"Nej, frihandel är inte alltid bra"

Sedanen tid tillbaka pågår förhandlingar om frihandelsavtalet TTIPmellan EU och USA. Avtalet har mött mycket kritik, främst för dendel som kallas ISDS, som går ut på att företag ska kunna stämmastater ifall de inför lagar som skadar företagets vinstmöjligheter.Det är lätt att se det odemokratiska i att storföretag hindrarstater från att stifta lagar, men det är tyvärr inte det enda somär problematiskt med TTIP. Vi vill därför tala om själva kärnani TTIP, nämligen frihandel.

Frihandelomnämns ofta som något självklart bra och önskvärt, men såenkelt är det inte. Hur ska svenska företag kunna tävla rättvistmed amerikanska företag, som betalar lägre löner och har lösareregler gällande miljö, kemikalier och djurhållning? Braarbetsvillkor och löner är såklart dyrt, och även striktamiljöregler kostar. Resultatet blir att företag kan erbjuda väldigtolika priser beroende på landets regler.

USAhar till exempel lägre minimilöner än Sverige, vilket innebär attproduktionen ofta blir billigare där, och slutprodukten kan därförsäljas billigare. Vanligtvis har vi tullar som jämnar ut sådanaskillnader i slutpriset, och fungerar som en slags kompensation föratt svenska företag tvingas dras med högre kostnader förarbetarnas och miljöns skull. Frihandeln tar bort dessa tullar, ochgör alltså strikta regler och höga lönenivåer till en myckettyngre börda i konkurrensen.

Tullarnaär bara en liten del av de handelshinder som ett frihandelsavtalskulle upplösa för att slå samman den europeiska och amerikanskamarknaden. Ju mer dessa marknader går ihop, desto mer förlorar vipå att stå upp för arbetare och värna miljön.

Omamerikanska företag ska kunna sälja sina varor helt oreglerat påden svenska marknaden så är det mycket vi måste ge upp för attkunna behålla jobb och kapital i landet. Det handlar om löner,skatter, miljöregler, djurhållningsregler, sociala avgifter,kemikalielagstiftning, ja allt som gör det dyrare eller svårare förett företag att producera sina varor och tjänster. Det är reglervi vill ha kvar, inte för att vi hatar företag, utan för att vivill ha ett hållbart och rättvist samhälle.

Islutändan är det inte bara ett problem för miljön och arbetare,utan även för demokratin. Med mer frihandel tvingas våra gemensamtfattade regler ge vika för att vi inte ska förlora jobb ochkapital, och demokratin tappar därmed makt till företagen. Denmakten är förlorad inte bara nu, utan även i framtiden, om vi tillexempel senare vill införa hårdare miljöregler eller stärkaarbetsrätten. Om vi inte får USA att göra detsamma, så kommer detgå ut över vår konkurrenskraft. 

Även om vi inte blir direktstämda av de berörda företagen, genom ISDS, så leder det ändålätt till att många jobb riskerar att flyttas utomlands omföretagen känner att staten ställer för hårda krav.

ErikSvensson,
LeiaNordin,
Studenter på Uppsala Universitet