"Sverige kommer inte att klara av framtidens problem"

I takt med den ökade globaliseringen har vi i dag helt andra spelregler än för 20 år sedan. Dessvärre har de flesta partierna i riksdagen gårdagens lösningar på dagens och framtidens problem. Det är dags av vakna och inse att en ny politik behövs. Flexibiliteten och rörligheten på både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden måste förbättras. Skuldsättningen i svenska hushåll måste dämpas och utmaningarna med framtida flyktingströmmar måste tas på allvar.

Skuldsättningen i svenska hushåll är oroväckande. Med dagens unikt låga ränteläge är det tjänstefel av politikerna att inte minska ränteavdraget. På sikt bör avdragsmöjligheten helt avskaffas. Dessutom behövs ett amorteringskrav för samtliga lån ner till en viss nivå. Detta bör även gälla befintliga lån. Reavinstskatten skulle behöva sänkas så att vi minskar inlåsningseffekten på marknaden.

Den allmänna kunskapen kring privatekonomi är i samhället alltför lågt och kunskapsklyftorna ökar. Privatekonomi borde därför införas som ett obligatoriskt skolämne så att alla som går ut skolan vet vad ränta och amortering innebär.

Minst lika stor förändring skulle behöva ske på arbetsmarknaden. Flexibiliteten måste kraftigt förbättras och trösklar måste sänkas.

LAS behöver förändras så att den är bättre anpassad till framtidens rörliga arbetsmarknad. Politikerna bör även arbeta för att sänka ingångslönerna så att fler kan få sitt första arbete. Lärlingssystemet behöver utvidgas så att även företag utan kollektivavtal omfattas. Ännu fler riktade åtgärder med sänkta arbetsgivaravgifter och utökat jobbskatteavdrag för personer som länge stått utanför arbetsmarknaden behövs. Avdraget för resor till och från tjänst borde utökas för att underlätta för personer som inte har möjlighet att flytta för att ta ett nytt arbete.

Det är också viktigt att behålla och utöka Rot- och Rut-avdrag och sänkningen av restaurangmomsen för att inte riskera att vita jobb återigen blir svarta. Många av dessa jobb går dessutom till unga och personer som tidigare stått långt ifrån arbetsmarknaden.

Ett annat problem i dagens samhälle är de skadligt höga marginalskatterna på arbete. Sverige är inget låglöneland och måste därför konkurrera med kunskap och innovation. Det säger sig därmed själv att vi måste kunna erbjuda konkurrensmässiga villkor för att attrahera och behålla kompetens. Därför borde nivån på den statliga inkomstskatten sänkas och brytpunkten höjas. Dessutom borde värnskatten avskaffas då det enligt forskningen skull vara helt självfinansierat.

Angående flyktingpolitiken så måste vi kunna skilja på att vara ett öppet samhälle och att vara ett samhälle som utan motkrav göder ett utanförskap där mångårigt bidragsberoende blir en konsekvens. Därför anser jag att man borde göra en total översyn av bidragssystemet för invandrare och flyktingar. Gör en internationell jämförelse och säkerställ att inte Sverige har alltför generösa nivåer i förhållande till andra länder. Fokusera på att minska risker för långvarigt bidragsberoende och skapa starkare incitament till att lära sig språket och ta sitt första jobb. En konkret åtgärd är att införa TUT men med starka incitament till att skaffa ett arbete för PUT.

Martin Grahn